"Ohållbart att göra drivmedel av livsmedel"

- Det blir så skrämmande tydligt när man ser det på det här sättet. Ett sådant slöseri med naturresurser, säger Peter Fritzdorf på Vivels bageri i Bromma.

Företaget har 30 anställda. Han driver det med sin bror Stefan. Dagligen bakar de stora mängder bröd som körs ut till kunder runtom i Stockholm. Det sker i tre dieseldrivna lastbilar.

- Vi diskuterar ofta miljöfrågor både hemma och på jobbet. Vi arbetar med klimatvänliga råvaror som odlas, förädlas och distribueras lokalt. Vi vill därför också köra miljövänligt. Vi funderar vilka typer av fordon som skulle passa oss bäst. En sak är i alla fall klar, det blir inga etanolbilar, säger de.

- Jag provkörde en Saab 9-5 etanol i en vecka, men blev alldeles förskräckt över den höga förbrukningen, säger Stefan .

- En tank motsvarar 240 limpor, det kan ju 240 människor klara sig på en vecka, säger Peter.

- Jag har länge varit tveksam, men nu är jag övertygad. Vi kan inte använda livsmedel som drivmedel, möjligen i en övergångstid, men absolut inte på längre sikt. Priset på mjöl har stigit med 37 procent det senaste året. Tidigare låg det praktiskt taget stilla år efter år. Man kan ju fråga sig varför det stiger just nu, säger Stefan.

- Det måste finnas andra sätt att driva våra bilar. Vi måste också ställa hårdare krav på biltillverkarna. Varför ska vi ha bilar med flera hundra hästkrafter som går i över 200 kilometer i timmen, menar de.

Vi kommer till dem i en Volvo V50, som är en av Sveriges mest sålda miljöbilar. Med E85 i tanken drar bilen 10,8 liter/100 kilometer i blandad körning, enligt en mätning som gjorts av oberoende AVL Motortestcenter i Haninge. Det är 40 procent mer än om bilen tankas med bensin. E85 består till 85 procent av etanol, resten är bensin.

Uträkningen av hur mycket råvara som behövs för att framställa etanolen har gjorts av Pål Börjesson, docent i miljö- och energisystem vid Lunds universitet. Enligt honom går det åt 2,4 ton vetekärna per kubikmeter etanol, eller 140 kilo för att fylla 60-liters tanken i Volvon. Tar man hänsyn till bensinandelen blir det 51 liter etanol, motsvarande närmare 120 kilo vete. (Vintertid är bensinandelen lite högre, men det har vi inte tagit hänsyn till).

Merparten av den etanol som förbrukas i Sverige - till låginblandning i vanlig bensin - görs av vete och vinöverskott inom EU. När det gäller etanolen i E85 kommer det mesta från Brasilien, där etanolen råvaran är sockerrör. Räknar man istället med det som bas går det åt 560 kilo för att tanka Volvon. Tar man sockerbetor behövs 460 kilo och tar man majs blir det närmare 155 kilo.

Detta blir till mycket stora tal när man slår ut det på ett år och en normal körsträcka för nyare bilar på 2000 mil. Det ger ett årsbehov på 4,3 ton vete eller 20 ton sockerrör, som huggs för hand under omänskliga förhållanden i Brasilien, enligt sociologiprofessorn Maria Aparecida de Moraes Silva vid delstatsuniversitetet Unesp i São Paulo.

Peter Fritzdorf blir förskräckt när vi börjar lasta in brödet i bilen. Vi får bara in hälften.

- Det förstår ju var och en att det här inte är hållbart, att elda upp våra livsmedel i törstiga bilar, säger han.

En som blivit ännu mer förskräckt är Jean Ziegler, som leder FN-projektet "Right to Food". Den dramatiska prisökningen på spannmål det senaste året fick honom i höstas att kräva ett femårigt stopp för produktion av biodrivmedel.

- Ett barn kan leva ett år på den mängd majs som går åt för att göra 50 liter etanol, sade han.

Utvecklingen där vi utnytttjar åkermark för att göra drivmedel beskrev han som en "total katastrof för dem som svälter". En rad tyngre forskare i USA och Europa har kommit fram till liknande slutsatser, att satsningen på etanol gjord av spannmål inte gör någon klimatnytta, och att den riskerar att leda till hungerkatastrofer när allt mer arealer tas i bruk för produktion av bioenergi. Det tränger undan basen för matproduktion och driver upp priserna på majs, vete, sockerrör och andra stapelvaror. I kombination med stigande oljepriser ger det dubbel skadeeffekt bland världens fattiga, menar de. De amerikanska ekonomiprofessorna C Ford Runge och Benjamin Senauer varnade i somras för att produktionen av biobränslen hotar att driva flera hundra miljoner människor mot svältgränsen.

Claude Mandil, den förre chefen för IEA, International Energy Agency, sammanfattade de internationella experternas rundabordssamtal vid mijöseminariet Challange Bibendum i Shanghai nyligen så här:

- Biobränslen ska inte göras av jordbruksprodukter. Det är helt förkastligt att göra bränsle istället för att producera mat. Det enda biobränsle som är bra är det från Brasiliens sockerrör. Det är rent och billigt att producera, sade han.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut