"Sätt slutdatum för bensinbilar"

Han är chef för det internationella forskningsinstitutet Stockholm Environment Institute, och för Stockholm Resilience Centre, ett tvärvetenskapligt center för forskning kring ekosystemtjänster och hållbar utveckling.

- Etanol är bara en del av lösningen i övergången till ett oljefritt samhälle. Kanske kan biodrivmedlen på sikt ersätta tio procent av konsumtionen. Om vi blir mer energieffektiva och halverar förbrukningen i transportsektorn, ökar andelen till 20 procent. Då spelar de en signifikant roll, säger han.

- Det finns etanol som görs på ett dåligt sätt av grödor med lågt energiinnehåll. Men det finns också tropisk etanol som görs bra av råvaror med högt energiinnehåll. Där finns en klar potential, särskilt för länder i Afrika, säger han.

Johan Rockström och hans kolleger har sammanställt en färsk rapport med nya rön om hur man kan göra biodrivmedel uthålligt. Den har han givit som underlag till EU-parlamentarikern Anders Wijkman (kd), som vill att EU-kommissionens förslag till kravgräns på klimatnyttan för biodrivmedel höjs från 35 till 50 procent. Det betyder att bränslet måste minst ge en halvering av utsläppen av koldioxid jämfört med bensin och diesel.

- Det är ett tufft krav som kommer att slå ut det mesta av dagens etanol. Det är bra att vi får en certifiering , då kommer vi också att slippa mycket av dagens debatt, säger Johan Rockström.

I rapporten finns en beräkningsmodell som tar större hänsyn till indirekta markeffekter av att odla bioråvaror. Den visar förskräckliga värden för palmolja från Indonesien och Brasilien där utsläppen av växthusgaser ökar med 67 respektive 82 procent jämfört med bensin/diesel. Klimatnyttan för majsetanol i USA anges till 14 procent. Inte ens den omhuldade sockerrörsetanolen i Brasilien, som den görs i dag, skulle klara en tuff 50 procentsgräns - klimatnyttan blir bara 43 procent. Samtidigt betonar forskarna tt detta bara är ett sätt att räkna. Osäkerheten är stor och kunskaperna om de indirekta effekterna otillräckliga - mer forskning behövs. Styrmedlen bör därför vara flexib­la så man kan anpassa dem till nya förutsättningar allt eftersom nya rön blir kända.

Vissa länder i Afrika har stor potential att odla energigrödor, som Tanzania, Moçambique och Zambia. Där finns betydande arealer outnyttjad mark och utarmad busksavann.

- Dessa länder har enorma komparativa fördelar med sina förutsättningar att odla exempelvis sockerrör och Jatropha (en oljerik växt som kan användas för att göra biodiesel). Jatropha kan växa på marginella jordar och kräver inte lika mycket vatten som sockerrör. Därutöver finns inte mycket ext­ra arealer i världen för att klara att både föda en växande befolkning och att odla energigrödor.

- Det största problemet med markomvandlingen är risk för att vi förlorar biologisk mångfald. Jordbruket har expanderat med 1,5 procent årligen de senaste 30-35 åren, vilket innebär en fördubbling. Jag känner en stark oro om ytterligare faktorer driver på markexpansionen, säger Johan Rockström.

När det gäller biodrivmedlens inverkan på matpriserna blir han närmast upprörd över FN-rapportören Jean Zieglers utspel om att satsningen leder till svältdöd.

- Det var ett totalt ogrundat påstående som var pinsamt för FN. Prisökningarna har and­ra orsaker, som höjda oljepriser och ökad efterfrågan på mat i länder som Kina och Indien, säger han.

Även om man i vissa fall får positiva bidrag från spannmålsgrödor som majs och vete är Johan Rockström kritisk till sådana råvaror.

- Varför använda en så ineffektiv gröda som vete för att göra etanol när vi har högeffektiva tropiska grödor?

- Men jag upprepar att etanol inte är lösningen, snarare ett nischat alternativ i omställningen. Vad det framförallt handlar om är ökad energieffektivitet i alla led. Vi måste ställa om oss och köra mindre.

- Och varför inte sätta ett slutdatum där vi säger adjö till bensinbilen, säger Johan Rockström.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut