Stor, större störst

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Bild

Hur definieras ett jätteträd? Det finns 76 stycken på en lista över svenska jätteträd, publicerad i boken "Svenska Jätteträd" av Per Österman. Mest imponerande midjemått har onekligen den berömda Kvilleken i Södra Vi socken i Småland: dryga fjorton meter! Men med på listan står också en förhållandevis späd murgröna på Gotland med endast 94 centimeter i midjemått.

Det är inte storleken som gör det, det är hela uppenbarelsen av respektingivande ålder och visdom. Asken längst ut på Djursö i Sankt Annas skärgård i Östergötland har "bara" drygt nio meter runt midjan. Men den är så storslagen och så vördnadsbjudande att man är beredd att bete sig som förfäderna: offra något, gå ner på knä och böja huvudet mot marken. För detta måste vara en representant för gudarna, vilka man än tillber under sitt korta jordeliv.

Annons:

Per Österman kan nu guida oss trädälskare till Sveriges mäktigaste träd. Med hans bok i handen kan vi göra små utflykter och möta dem där de står, i utmarkerna. För där växer de mest. Där har de fått vara i fred, inte blivit till ved eller virke under århundradena. Och till slut har de blivit så stora att människorna börjat tillbe dem, älska dem, vårda dem. Vill vi mäta omkretsen bör vi ha ett riktigt långt måttband i fickan och veta att midjemått på ett träd tas i vår egen brösthöjd, ungefär 130 centimeter över marken.

Hur har han hittat dem alla? Han är pionjär med detta att presentera en lista över Sveriges jätteträd.

Jo, han är journalist på tidningen ATL (Lantbrukets affärstidning) med 65.000 prenumeranter som alla är jordbrukare och skogsbrukare. Han utlyste en jätteträdstävling, och dessa markägare vet ju var bjässarna står. Tipsen strömmade in. Sen började han besöka dem alla samt ett antal andra träd som naturvårdande myndigheter hittat vid trädinventeringar. Han har rest land och rike runt, träffat de gamle, klappat dem på barken och fotograferat dem. Dessutom har han pratat med de människor som levt sina liv i trädens skugga och som eventuellt vet något om ålder och myter. Han kallar dem för trädens väktare.

När han förstod att detta kunde bli en bok sökte han upp flera förlag, men blev avspisad. Högst 200 exemplar kommer att säljas, sade dessa förståsigpåare. Per Österman tog tjänsteledigt ett år, startade eget förlag och har på ett halvår sålt 4.000 ex. Tredje upplagan låg färdig i slutet av maj. Det verkar som om det finns en hemlig trädkärlek i detta land.

- Jag har skrivit i många år om skog och träd som en produkt, en handelsvara, men upptäckte så småningom att det finns andra dimensioner, säger han. Jag tänkte skriva bara ett kapitel om trädens mytologiska betydelse, men ämnet växte medan jag samlade fakta och blev till slut huvudsaken.

Avsnitten om våra förfäders träddyrkan och offerlundar är fascinerande läsning. Och än i dag finns det offertäd som är i bruk i Östergötland, försäkrar Per Österman. Man kan känna igen dem genom att de av någon ologisk anledning står ensamma kvar utmed en väg. Tittar man noga på dem kan man hitta spik runt hela trädet, inte bara mot vägen där affischer kanske skulle ha satts upp. Man slog in en spik med något föremål från den sjuke, läste en ramsa och hoppades på trädets krafter. Och ett sådant träd gör man inte ved av när andan faller på, det får stå kvar i ensamt majestät.

Och listan över jätteträd är långtifrån klar med denna bok, förstår man. Nu finns det minst 4.000 läsare, en del hör av sig med tips. Boken kan säkert utvidgas i en senare upplaga. Träden står ofta i böndernas hagar där det betats och trädet fått bre ut sin krona utan konkurrens, samtidigt som djuren gödslat. Hamling i syfte att skapa låga trädkronor som ger djuren möjlighet att beta av löven har skapat korta, kraftiga stammar.

Det största hotet mot de stora lövträden är att jordbruk läggs ner, betet upphör och sly växer upp och långsamt kväver den store. Sådana träd, mitt i skogen, förfaller snabbt. De är trädruiner med grenar som rasat, svampar som frodas och brist på ljus.

Fem bjässar i Östergötland hann DN:s trädälskande reportageteam med under en mycket regnig dag. Stövlar, regnkläder, paraplyer och en regntålig kamera var utrustningen. Block och penna svek dock, det blev bara blött papper och blått bludder.

En mäktig svartpoppel med egen grotta i stammen reser sig över sin närmaste omgivning vid Gottlösa Herrgård norr om Mjölby. Den har en omkrets på lite över åtta meter och i grottan kan två kalvar gömma sig om de vill driva gäck med bonden, som en gång letade sig fördärvad.

Tittar man uppåt inne i grottan och hoar försiktigt känns det som om man trätt in i en katedral av trä. Mannen som bor närmast har tittat på denna bjässe i fyrtio år och inte sett att den förändrats. Poppeln måste ha planterats redan under 1800-talet, men ingen vet säkert.

Sveriges största pil mäter också drygt åtta meter runt magen. Den står på gården Sjögestas marker nära Linköping. Den har hittat sig ett avlopp från gården som den frodats på, för pil behöver enorma mängder vatten. Även den måste vara över hundra år, men dess väktare som bott länge på gården gick bort i våras, inte fullt lika gammal.

Skogsbonden Torvald Carlsson vårdar en märklig gran med nio toppar i Gärdesrums socken utanför Åtvidaberg. Han talar om den som vore den en kvinna. När hon således var i 20-årsålden fick hon en skada, toppen gick av på 3,5 meters höjd. Detta skedde gissningsvis på 1890-talet, för Torvalds far minns den från sin tidiga barndom. 36 meter hög är hon, säger Torvald och spanar uppåt. Man ser inte slutet på kronan, man kan bara ana. Trots att den innehåller virke motsvarande åtta vanliga träd får den allt stå kvar. Trollen skulle nog ha invändningar annars.

Åtvidabergstrakten hyser också en väldig skogslind som står i ett öppet landskap på gården Vrånhults mark. Man ser den på långt håll, kronan når nästan ner till marken. Man liksom slukas av den gamle när man går nära.
Sist träffar vi den minst sagt imponerande asken på Djursö, så långt ut i skärgården man kan komma utan båt. Än i dag är den klätterträd åt barn. Där hänger en lina med knutar och några bräder skvallrar om att någon gjort det bekvämt för sig uppe i kronan. En kraftig gren har lagt sig till vila mot marken, den kan säkert användas som väg upp till den gamles hjärta när inte regnet gör den hal. Tjock mossa växer på stammen och jag lovar att det bor småtroll under rotknölarna.

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

 Ett av de största beslagen i Sverige. Medlemmar i MC-gäng.

ComhemModemSakerhet500
Foto: Magnus Hallgren DN:s reporter hackade sig in i Comhems modem på några minuter.

 Efter DN:s avslöjande. ”Allvarligt att säkerhetsbrist inte åtgärdades.” 67  9 tweets  58 rekommendationer  0 rekommendationer

 Lätt att kapa. Comhem mörkade brister i modem i mer än ett år. 448  54 tweets  377 rekommendationer  17 rekommendationer

 Lätt att ta över hemelektronik. DN styrde skrivare tre mil bort. 334  28 tweets  301 rekommendationer  5 rekommendationer

 Så lätt kan det hackas. Brister i Bredbandsbolagets modem. 990  135 tweets  802 rekommendationer  53 rekommendationer

 Tipsa DN om nyheter. Skriv till våra granskande reportrar.

sol_144102
Foto:TT

Sommaren har inte gett upp riktigt än i söder.  ”Jag gör en pudel.”

Annons:

 Kostade miljarder. Presidentens nya bostad upprör både opposition och miljökämpar. 141  14 tweets  126 rekommendationer  1 rekommendationer

palats144
Foto:AFP
polismördare
Foto:Jason Farmer/AP

 Rörbomber och vuxenblöjor. Tusen poliser jagade misstänkte mördaren.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: