Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Två sidor av saken.

Vilken är den största utmaningen för infrastrukturen? Vilka är de mest inspirerande satsningarna? Jessica Rosencrantz (M) och Anna Johansson (S) ger sin syn.

Jessica Rosencrantz (M) Riksdagsledamot och trafik­politisk talesperson

Vilken är den största utmaningen för svensk infrastruktur de kommande åren?

– Infrastrukturen är avgörande för att tillväxten ska komma hela landet till del. Den största utmaningen är underhållet. Medan underhållet av järnvägen kraftigt ökat, ser vi att regeringen anslår för lite till vägunderhållet. Trafikverkets generaldirektör har varnat för att vägnätet utanför våra städer riskerar att försämras framöver. Det är ett svek mot alla som bor utanför storstäderna. Samtidigt behöver vi ställa om transportsystemet till mer av hållbarhet, delningsekonomi och ny teknik.

Hur ska den finansieras och lösas?

– Jag vill klippa färre band och i stället förebygga fler signalfel och sätta upp fler mitträcken. Moderaterna satsar lika mycket som regeringen på järnvägsunderhåll men vill även höja anslagen till vägunderhåll med en halv miljard per år. Eftersom vi säger nej till olönsamma höghastighetståg har vi råd att satsa på de vägar och den järnväg vi redan har.

– För att ställa om till en mer hållbar infrastruktur krävs olika lösningar för stad och landsbygd. Kilometerskatt som slår mot de som saknar alternativ är en dålig idé medan exempelvis laddstolpar, bilpooler och andra smarta styrmedel är bättre.

Mest förbisedda infrastrukturfrågan?

– Sjöfarten och flyget. Eftersom de inte kostar så mycket av statens budget och finansierar sig själva i hög grad får de inte så mycket uppmärksamhet. Därför glömmer vi ofta att 90 procent av vår export går på köl, att Arlanda har över 20 miljoner passagerare om året och att vårt avlånga land är beroende av inrikesflyget.

En inspirerande satsning i Sverige eller globalt?

– Jag besökte elvägen för tunga lastbilar utanför Sandviken för några veckor sedan. Den var mycket imponerande och inom några år hoppas jag på en storskalig utbyggnad av elvägar som gör att vi kan ställa om de tunga vägtransporterna till att bli klimatsmarta. Tekniken kan lösa klimat­utmaningen.

– Vi behöver även satsa mer på själv­körande bilar. Nya stadsdelar behöver också planeras utifrån dem så att vi tänker rätt från början. Andra länder och städer är på tårna och Sverige måste hålla sig i framkant. Tekniken finns men politiken släpar efter.

Hur ställer du dig till höghastighetståg?

– Höghastighetståg i Sverige är djupt olönsamt och riskerar att tränga ut andra viktiga investeringar. Enligt Trafikverkets beräkningar leder investeringen till en förlust för samhället på 250 miljarder kronor. Det löser heller inte de problem vi ser på järnvägen i dag. Moderaterna vill i stället vårda och bygga ut den järnväg vi har.

Anna Johansson (S) Infrastrukturminister

Vilken är den största utmaningen för svensk infrastruktur de kommande åren?

– Den största utmaningen är att ställa om till ett hållbart samhälle och samtidigt kunna förflytta både människor och varor när befolkningen växer. Sverige ska bli ett av världens första fossilfria länder. I städer behöver vi underlätta för att fler ska välja att gå eller cykla. Bilen kommer att finnas kvar, men inte fossila drivmedel.

– En konkret utmaning är att tågtrafiken. En fungerande järnväg är viktigt för både persontransporter och godshantering. Järnvägen brottas med allt för många driftstörningar och förseningar. Sverige har länge satsat för lite resurser på drift och underhåll.

Hur ska den finansieras och lösas?

– Regeringen har kraftigt ökat anslaget till järnvägsunderhåll med 1,34 miljarder per år 2016–2018 och till nästa planperiod ökar vi det ännu mer, hela 47 procent mer jämfört med förra perioden. I valet mellan olika investeringar måste vi också väga in andra akuta samhällsfrågor som bostadsbristen. Infrastrukturen är viktig för att skapa förutsättningar för ökat bostadsbyggande eftersom den exempelvis kan tillgängligöra nya arbetsmarknader.

Mest förbisedda infrastrukturfrågan?

– Alla ser nog inte potentialen som digitalisering, elektrifiering och automatisering kan innebära. Med ny teknik kan vi utnyttja befintliga vägar och spår bättre. Det handlar om allt från uppkopplad infrastruktur och avancerad realtidsinformation till själv­körande fordon.

– Sjöfarten är också en viktig pusselbit i infrastruktursystemet som inte får så stor uppmärksamhet, en outnyttjad resurs som inte har samma kapacitetsproblem som transport på land. Regeringen satsar nu på att främja en överflyttning av långväga gods från väg till järnväg och sjöfart.

En inspirerande satsning i Sverige eller globalt?

– I min egen hemstad Göteborg genomförs ett extra spännande projekt. Under 2017 får 100 familjer i Göteborg testa en självkörande i sin vardag, världens första storskaliga test av självkörande fordon. Jag är stolt över att Sverige ligger så långt framme på det området. Självkörande fordon kan ge nya resmönster, öka trafiksäkerheten och göra gatorna smalare och trottoarerna bredare.

Hur ställer du dig till höghastighetståg?

– Det är trångt på spåren och om fler ska kunna resa klimatsmart samtidigt som godset ska fraktas behöver vi bygga ut med fler spår. När vi ändå bygger nytt måste vi satsa på framtidens lösningar. Regeringen vill att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas mellan Stockholm och Göteborg respektive Malmö, i en takt som ekonomin tillåter.