Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Vad har varit felaktig tillämpning?”

Replik. Åtta forskare hävdar att de råd jag givit i Kevin- och Quick­fallen bygger på en felaktig tillämpning av ­vetenskapliga rön. Här svarar jag på kritiken, skriver Sven Å Christianson.

Pär Anders Granhag och hans medarbetare, Torun Lindholm (min tidigare doktorand) samt två forskare från Åbo hävdar i en artikel på DN Debatt (4/6) att de råd jag givit i Kevin- och Quickutredningarna bygger på felaktig tillämpning av vetenskapliga rön. Låt oss se närmare på kritiken:

1. Rättspsykologiska bidrag bör vila på gedigen forskning. Självklart. Lika självklart är att källgranskning och källkritik är ett fundament för vetenskaplighet. De åtta baserar sin kritik på SVT-program och DN-artiklar, uppenbarligen utan att ha tagit del av förundersökningarna. De råd jag gett har varit baserade på gedigen forskning, det som tyder på motsatsen är medias vinklade och ibland direkt felaktiga rapportering.

De borde ha undersökt vilka råd som faktiskt gavs för att kunna bedöma vetenskapligheten i dessa.

2. I fallen förmedlades kontroversiella uppfattningar som få forskare skulle ställa sig bakom. Vilka uppfattningar? Inför Bergwallkommissionen uttalar sig Granhag besynnerligt avseende bortträngda minnen med mera och hänvisar som motvikt till teorier/forskning om trauma och minnen jag själv skrivit och drivit, inte han. I Kevinutredningen anför han att teorier av Alice Miller skulle vara aktuella. Vad är underlaget till detta? Ingen av de poliser som medverkat i Kevinutredningen hävdar att jag anfört något om Alice Miller eller att barnen glömt vad de varit med om.

3. Rättspsykologer ska inte uttala sig i skuldfrågan. Jag har presenterat ett generellt vetenskapligt underlag i mina sakkunnigutlåtanden, men även svarat på direkta frågor i utredningar och domstolar. Var och en som studerar till exempel barnförhör måste kunna reflektera och försöka dra slutsatser av vad barnen har sagt. Skulle rättspsykologer vara undantagna?

4. Rättspsykologen borde ha varnat för riskerna med många, långa och pressande förhör. Några förhör i Kevinutredningen är direkt olämpliga. Men, hur skulle jag kunna varna för förhör jag inte kände till? De förhör som valts ut i Josefssons program tog jag del av först i maj 2017, 1998 läste jag ett 10-tal förhör av ett helt annat slag. Barnpsykologerna, inte jag, vägledde utredarna under förhören. Att det ibland krävs upprepade förhör med barn som är misstänkta för övergrepp eller våld är en självklarhet. Åtskilliga internationella exempel finns på detta.

5. Barnen vallades utan bevis för att de bevittnat eller själva begått mordet. Bevisat och bevisat. Bröderna hade berättat att de sett att Kevin legat nere vid vattnet, att ena brodern och Kevin sparkat varandra, att Kevin blivit blå i ansiktet med mera. De lämnar många uppgifter, även motstridiga. Detta skulle vallningen försöka reda ut. I vissa utredningar är det först efter en vallning som det stått klart att personen varit på platsen tidigare, alternativt att den berättelse som getts inte visat sig hålla.

6. Man får inte låsa sig vid en hypotes och bortse från alternativa förklaringar. Närmare 500 personer förhördes (120 barn) och mängder av hypoteser prövades om vad som kunde ha hänt. Först när de båda bröderna hade berättat så pass mycket att de sannolikt varit med när Kevin dödades inriktades förhören mot dem. Även därefter prövades alternativa hypoteser, till exempel att andra var med i förloppet. Hur menar artikelförfattarna att jag har bidragit till konfirmeringsbias i nämnda utredningar?

7. Användandet av dockor under barnförhör. Jag har medverkat till ett internationellt konsensusdokument om barnförhör som bland annat tar upp om detta. I Kevinfallet bestämde Rolf Sandberg i samråd med rikskrim att en docka skulle finnas på plats vid en vallning. Jag samtyckte till att det var ett bra rekvisit om barnen började berätta om skador/våld på Kevin.

8. Förhörstekniker bör baseras på evidensbaserad rättspsykologisk kunskap. Instämmer helt, vilket framgår i boken Avancerad förhörs- och intervjumetodik (1998).

Jag välkomnar en offentlig debatt med Pär Anders Granhag kring dessa frågor.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.