Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Förvaltarnas hållbarhet får sällan högsta betyg

Bara två förvaltare får högsta betyg för hållbarhetsarbetet i sina fonder. Elva förvaltare får underkänt i en ny genomgång. – Intresset för hållbara investeringar ökar kraftigt, säger analytikern Kajsa Brundin.

Det är rådgivningsföretaget Söderberg & Partners som granskat hur 33 fondförvaltare hanterar hållbarhetsarbetet i sina fonder.

I undersökningen ingår de största svenska fondförvaltarna och de utländska fondförvaltare som har flest antal fonder tillgängliga för svenska sparare.

Totalt har 16 svenska och lika många utländska fondbolag ingått i analysen. Där har man tittat på två delar i förvaltningen, positivt urval och ansvarsfullt ägande.

Positivt urval handlar om vilken hänsyn man tar till hållbarhet när det gäller valet av aktier i fonder.

Ett konkret exempel kan vara att köpa bolag som är bäst i sin bransch på att hantera utsläpp av kol­dioxid. Det andra är hur fondbolaget ­arbetar med att påverka bolag de är ägare i.

Här kan det handla om att få ett före­tag att ändra inställning i en fråga eller påverka på bolagsstämmorna.

Av de granskade förvaltarna får bara två bästa betyg när betygen för förvaltarnas fonder lagts ihop. Totalt 20 blir godkända och får i genomsnitt gult ljus och elva förvaltare får rött ljus, underkänt.

– Vi har ganska höga kriterier för att de ska få högsta betyg och vi vill att de är duktiga på både positivt ­urval och ansvarsfullt ägande, säger Kajsa Brundin, chef för produktanalys på Söderberg & Partners.

De två som var bäst i klassen var Nordea och DNB som har störst andel fonder med högsta betyg.

– De här bolagen lägger mycket resurser på att arbeta med hållbarhet och har bra kapacitet för att göra egna analyser. De är också bra på att få ut informationen till de enskilda förvaltarna som sköter fonderna, menar Kajsa Brundin.

– De använder också den interna analysen till att identifiera problem innan det skett. Vi tycker att i bra påverkansarbete ska man ligga steget före, fortsätter hon.

Av de svenska förvaltarna har Skandia, Swedbank Robur och Öhman ett större antal gröna fonder men de har även en stor andel fonder med gult och rött betyg.

Tittar man på enbart Sverigefonder, där svenskarna har mycket pengar sparade, fick även Swedbank Robur högsta betyget tillsammans med Nordea och DNB.

För de som fått rött ljus in undersökningen pekar Kajsa Brundin på flera förklaringar.

En är att några är mindre förvaltare som inte har samma resurser att satsa på den här formen av analys.

En annan är att några av förvaltarna är mycket aktiva och kanske anser att de har kontroll över innehaven tack vare det. En tredje är att de har många hedge- och räntefonder där det är svårare att arbeta med påverkan.

I rapporten konstateras att intresset för hållbara investeringar ökar.

Sju av tio svenskar svarade i en undersökning gjord av Världsnaturfonden, WWF, att de var intresserade av att ha sina pensionspengar investerade i klimatsmarta fonder och fonder med hållbara investeringar. En utredning som regeringen tillsatt ska också göra det enklare att jämföra hur fonder arbetar med hållbarhetsarbete.

Kajsa Brundin menar också att hållbarhetsfrågorna blir allt viktigare för förvaltningen. Ett aktuellt exempel är hur förvaltare ska agera kring företag med fossila tillgångar.

– Vi har sett när oljepriset fallit att det är marknader som har utvecklats dåligt. Det kan också komma ­högre krav på de här bolagen. Det är också en stark trend hos för­valtare att ­rapportera koldioxidavtryck och vara aktiva i den här frågan, säger hon.

Det finns flera strategier för kapitalförvaltare för att förvalta hållbart. Här är några vanliga:

Bäst i klassen: Väljer bolag som presterat bäst eller förbättrat sig, exempelvis vad gäller utsläpp.

Påverkan: För dialog med bolag för att få dem att bättra sig i känsliga frågor.

Välja bort: Förvaltarna köper inte andelar i bolag som exempelvis tillverkar vapen eller alkohol.

Teman: Förvaltaren köper bolag i branscher med hållbara teman, exempelvis i energiteknik.

Källa: Söderberg & Partners