Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Kontanter kan bli valfråga när missnöjet växer

De kontantlösa bankkontoren blir fler och det är svårt att få tag på sedlar och mynt. Björn Eriksson, som leder Kontantupproret, gör bedömningen att politikerna snart tvingas ingripa.

De senaste åren har bankkontor stängts och uttagsautomater tagits bort. Det har gjort det svårare att få tag på sedlar och mynt.

Förutom att bankkontoren blivit färre så ökar antalet kontantlösa kontor. Sedan 2015 är de kontantlösa bankkontoren fler än de traditionella kontoren med pengar i en kassa.

Svårigheten att få tag på kontanter upprör många. En av dem är den tidigare rikspolischefen och landshövdingen Björn Eriksson som startade nätverket Kontantupproret för ett par år sedan.

Nu ingår bland annat de två stora pensionärsorganisationerna PRO och SPF, Småföretagarnas riksförbund och Sveriges Konsumenter i nätverket.

I dag finns det ingen lag som tvingar banker att hantera kontanter. Det tycker Björn Eriksson är fel.

– Det borde finnas ett krav på att ha kontanter för den som vill driva en bank, säger han.

Björn Eriksson anser att det här är en fråga där politikerna inte har lyssnat tillräckligt mycket på väljarna. Han jämför med Brexitomröstningen där britterna röstade för att Storbritannien ska lämna EU och valet av president i USA. För många makthavare blev de här valresultaten en stor överraskning.

Även om många använder kort så vill en stor del av svenskarna ha tillgång till sedlar och mynt. I en undersökning som Riksbanken gjorde 2016 svarade en tredjedel av de tillfrågade att de skulle ha svårt att klara sig utan kontanter.

– Bara pensionärerna är 1,3 miljoner personer och deras röster är lika mycket värda som alla andras, säger Björn Eriksson.

Att det säkerhetspolitiska läget har skärpts anser Björn Eriksson också tala för att kontanter kommer att bli tillgängligare framöver.

– Varför ska Putin invadera Gotland när det räcker att stänga av­ betalsystemet?, säger han.

Därför tror Björn Eriksson att tillgången på kontanter kan bli en valfråga i valrörelsen inför riksdagsvalet hösten 2018.

– Jag är ganska optimistisk. Mobiliseringsgraden har stigit och på senare tid har vi blivit inbjudna till samtal med flera av riksdagspartier, säger han.

Ett annat tecken på att politikerna tar frågan om kontantförsörjningen på större allvar är att riksdagen engagerat sig i frågan. På senhösten 2016 gav finansutskottet regeringen i uppdrag att tillsätta en parlamentarisk kommitté, där samtliga riksdagspartier ingår, som bland annat ska se över riksbankslagen.

Det är en stor översyn och en del av arbetet går ut på att ta fram förslag på vilket ansvar Riksbanken ska ha för kontantförsörjningen i samhället och hur kostnaderna ska hanteras. Arbete ska vara klar i maj 2019.

Riksbankschefen Stefan Ingves har också uttalat sig för en lagändring som tvingar bankerna att hantera kontanter.

Ett av hans argument är att de som driver bank får tillgång till den statliga bankgarantin som ersätter kunderna om banken hamnar i svårigheter. Ingves anser att en rimlig motprestation av bankerna är att tillhandahålla kontanter.

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) har öppnat för att det kan bli aktuellt med lagstiftning om inte marknadsaktörerna ser till att ­kontanthanteringen fungerar.

De som drabbas av kontantbristen är framför allt äldre, personer med funktionsnedsättning och de som bor på landsbygden där avstånden är långa.

Landets länsstyrelser har i uppdrag att analysera hur betaltjänsterna fungerar i Sverige. De kommer med en årlig rapport och har ­särskilt fokus på de utsatta ­grupperna.

Så här har kontanterna minskat sedan sedel- och mynt­ut­bytet startade:

I oktober 2015 fanns det 100- och 500-kronorssedlar till ett värde av 60,3 miljarder kronor. Nu är värdet av de giltiga sedlarna 31,7 miljarder kronor.

I oktober 2015 fanns det enkronor, två­kronor och femkronor till ett värde av 2,7 miljarder kronor. Nu är värdet av de giltiga mynten 506 miljoner kronor. Värdet av sedlarna är alltså bara hälften jämfört med för två är sedan och värdet av mynten är inte ens en femte­del jämfört med tidigare.

Källa: Riksbanken