Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Svensk ekonomi är fortsatt dunderstark

Konjunkturinstitutet (KI) skruvar upp sin prognos för den svenska tillväxten i år. Bakgrunden är den överraskande starka tillväxten under andra kvartalet. Samtidigt sänker KI tillväxtprognosen för nästa år en aning.

– Det starka preliminära BNP-utfallet gör att konjunkturen förstärks mer än vi trodde i juni, säger Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på Konjunkturinstitutet, KI.

– Det kommer att finnas ett visst utrymme för regeringen nästa år.

I stället för en fullständig rapport om konjunkturläget släpper KI denna sommar en bantad version, som man kallar för en konjunkturuppdatering. I den spår det statliga forskningsinstitutet att Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) växer med 3,0 procent i år och 2,2 procent 2018.

I juni, då KI presenterade sin senaste rapport om konjunkturläget, var bedömningen att tillväxten skulle uppgå till 2,5 procent i år och därefter sjunka till 2,4 procent 2018. Men under sommaren har det alltså visat sig att högkonjunkturen förstärks mer än väntat.

”Den inhemska efterfrågan driver på och en robust tillväxt i omvärlden ger draghjälp. Därtill avspeglas högkonjunkturen i starka offentliga finanser”, skriver KI i ett pressmeddelande.

En stor del av upprevideringen av prognosen för 2017 beror på att investeringarna i näringslivet, inklusive bostadsinvesteringar, har ökat.

”Även fortsatt positiva omdömen och optimism från företag och hushåll i Konjunkturbarometern pekar på en fortsatt stark konjunktur”, skriver KI.

Även globalt ser ekonomin stark ut, enligt KI.

– Det är en god tillförsikt, inte bara i Sverige. Det tyder på att vi kommer att ha en god tillväxt framöver. Exportorderingången i Sverige får en extra skjuts, säger Hedén Westerdahl.

Den starka konjunkturen gynnar också arbetsmarknaden, men brist på arbetskraft med efterfrågad kompetens hämmar samtidigt den positiva utvecklingen. Arbetslösheten beräknas minska från 6,6 procent i år till 6,4 procent 2018, vilket är en oförändrad prognos jämfört med i juni.

Men rekryteringsproblemen väntas inte leda till att löneökningarna tar fart. Och löneutvecklingen i kombination med ett lågt kostnadstryck och en fortsatt förstärkning av kronan med flera faktorer talar för att inflationen inte varaktigt når upp till Riksbankens tvåprocentsmål, enligt KI.

”Precis som i juni är därför bedömning att Riksbanken avvaktar med att höja reporäntan till hösten 2018”, skriver institutet.

Inflationstakten, enligt måttet KPI, väntas liksom i juni uppgå till 1,7 procent 2017 och 1,6 procent nästa år.

De starka statsfinanserna ger, enligt KI, utrymme för ofinansierade reformer på 12 miljarder kronor 2018. Och om regeringens aviserade skattehöjningar på fem miljarder kronor genomförs blir finansieringsutrymmet 17 miljarder.

”Det motsvarar utgiftsökningen för att permanenta de åtgärder som vidtogs i vårändringsbudgeten samt de åtgärder som krävs för att den offentliga välfärden inom exempelvis vård, skola och omsorg ska bibehållas på samma nivå som i år”, skriver KI.

KI:s prognoser för olika nyckeltal. Procentuell förändring respektive procentenheter om inget annat anges. Differens jämfört med juniprognoserna inom parentes.

Nyckeltal 2017 2018

BNP 3,0 (0,5) 2,2 (–0,2)

Sysselsättning 2,3 (–0,1) 1,0 (0,0)

Arbetslöshet * 6,6 (0,0) 6,4 (0,0)

KPI 1,7 (0,0) 1,6 (0,0)

KPIF 1,9 (0,0) 1,7 (0,0) *) Procent av arbetskraften