Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Tjänstemän har dålig koll på sjukförsäkringen

Privatanställda tjänstemän har dålig koll på sina rättigheter när de blir sjuka, visar en undersökning från fackorganisationen PTK. Genom kollektivavtalet har den som blir sjuk rätt till tusentals kronor mer i månaden än den utan avtal.

PTK, som samordnar 25 fack­förbund, har gjort undersökningen med hjälp av Novus. Enligt enkäten visste bara 4 av 10 privatanställda tjänstemän att de har rätt till en ­högre ersättning via sin arbets­givare än den lagstadgade sjuk­penningen, om de är sjuka längre än 14 dagar. För en privatanställd tjänsteman med en lön på 37 000 kronor i månaden, handlar det om 10 900 kronor i genomsnitt mer i månaden jämfört med någon som inte omfattas av kollektivavtal, ­enligt PTK:s uträkningar.

– Vår poäng är att man bör ha ett kollektivavtal. Har man inte det, och inte vill byta arbete, så ska man se till att man har en privat försäkring. Men med kollektiv­avtal så kan man vara lugn, då finns det försäkringar som gäller, säger ­Ulrika Öberg, försäkringsspecialist på PTK.

Lönen som PTK anger som exempel motsvarar enligt organisationen en genomsnittsinkomst för en privatanställd tjänsteman i Sverige. Med en sådan lön ligger man en bra bit över sjukförsäkringens inkomsttak på 7,5 prisbasbelopp, eller 27 800 kronor. Det gör att ­inkomsttappet för den som inte är kollektiv­avtalsansluten, och inte har en privat sjukförsäkring, blir stort, fram­håller Ulrika Öberg.

– Är det så att man har villa, bil och så vidare så har man utgifter som gör att det är svårt att anpassa sig snabbt efter minskade inkomster. Men med de kollektivavtalade kompletteringarna finns inte det tappet, säger hon.

Enligt Emilia Emtell, kommunikationschef på PTK, har många tjänste­män dålig koll på vad kollektiv­avtalen innebär för de anslutna. Ett skäl är att fackförbunden har varit dåliga på att informera sina medlemmar, menar hon.

– Inte ens folk som är sjukskrivna, eller har varit sjukskrivna, förstår alltid var pengarna kommer ifrån. Vi är duktiga på att förhandla kollektivavtal men vi har inte varit så bra på att berätta för folk om hur bra de är.

PTK:s pensionsexpert Ulrika Öberg tror även att frågor som sjukförsäkring är något som många skjuter i från sig.

– Man har så mycket att sätta sig in i och då skjuter man det på ­framtiden: en dag så tar jag tag i det.

Fakta. Så fungerar sjukförsäkringen

Alla anställda som är sjuka i upp till 14 kalenderdagar får lagstadgad sjuklön från arbetsgivaren. Den första dagen man är hemma räknas som karensdag, och för den dagen betalas ingen ersättning ut.

Den som är sjuk i 15–90 dagar får en lagstadgad sjukpenning från Försäkringskassan. Utöver det får den som har kollektivavtal fortsatt sjuklön från arbetsgivaren. För att ha rätt till sjuklön i 90 dagar ska den anställda ha varit anställd i mer än ett år. Har anställningen varit kortare utgår sjuklön i 45 dagar.

Den som är sjukskriven längre än 90 dagar får därefter kollektiv­avtalad sjukersättning.

Med kollektivavtal får den anställda cirka 90 procent av sin lön vid längre sjukdom, oavsett lön.

Källa: PTK