Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Alkohol får reptilhjärnan att börja styra oss

Får alkoholen oss att säga sanningen och avslöja vad vi egentligen tycker? Nej, det är snarare precis tvärtom, berättar ledande beroendeforskaren Markus Heilig.

Vi har sett det många gånger på företagsfesten, kräftskivan eller nyårsfirandet. Någon berusad festdeltagare har bekänt sin kärlek för en kollega. En annan överförfriskad och ilsken gäst berättar precis vad hon tänker och tycker om en gammal bekant. Den vanligtvis tystlåtne skrattar och röjer på dansgolvet.

En vanlig kommentar dagen efter är att den berusade personen på festen visade sitt rätta jag och sa vad den egentligen känner.

In vino veritas – sanningen finns i vinet. Att alkoholen lockar fram människors egentliga jag och får oss att avslöja våra innersta känslor och önskningar är en gammal föreställning. Den latinska frasen har spårats tillbaka till den romerska författaren Plinius den äldre, född år 23 efter Kristi födelse.

På de alkoholindränkta festerna som kallades symposium i det antika Grekland, bjöds filosofer på vin som bränsle för de kreativa tankarna. Uttryck där alkoholen beskrivs som ett sanningsserum finns inom många olika språk och kulturer – som i en av de svenska varianterna ”av barn och fyllon får du höra sanningen”.

Markus Heilig, professor vid Linköpings universitet och världsledande beroende- och psykiatriforskare, väljer att vända på begreppet. Det är när vi är nyktra som vi visar vilka vi är, menar han.

– Väldigt många som dricker alkohol reagerar framför allt med att bli dämpade, trötta och sömniga. I stället för att leva ut sina impulser och berätta en massa saker så somnar de i soffan. Betyder det att de här personerna egentligen är sömngångare?

Det är fel att tänka att det finns en enskild sak som en människa egentligen vill eller känner, menar Markus Heilig.

– Vi vill alla en massa olika saker som står i konflikt med varandra, om man tittar på det i ljuset av modern hjärnforskning. Vårt inre liv är en myriad av olika impulser som drar oss åt olika håll.

Många delar av hjärnan är evolutionärt gamla och enklare delar som ger oss impulser att närma oss och förse oss med saker som är lustfyllda. Andra delar av hjärnan står för impulser att hålla oss borta från saker som verkar skrämmande eller jobbiga.

– Vi människor har utvecklat en unik förmåga att balansera och värdera de här impulserna, och det är frontalloberna i hjärnan som sköter väldigt mycket av det jobbet, säger Markus Heilig.

När vi dricker alkohol är frontalloberna bland de delar som drabbas absolut hårdast.

– Det är främst hippokampus, som är viktig för minnesinprägling, samt frontalloberna som ryker först.

Frontalloberna, som också kallas pannloberna, är den nyare och mest avancerade delen av hjärnan. Nervbanorna därifrån kontrollerar våra mest basala impulser i de gamla delarna av vår hjärna. Frontal­loberna mognar vid ungefär 25 års ålder. Det är en av förklaringarna till att barn och tonåringar kan ta stora risker och säga eller göra nästan precis vad som faller dem in.

När alkoholen slår ut frontalloberna styrs vi delvis av vad som skulle kunna kallas reptilhjärnan.

– Man får en försämrad förmåga att sätta saker i deras sammanhang, inse deras konsekvenser och att föreställa sig vad som sker i framtiden. Man får också en nedsatt förmåga att värdera risker, både fysiska och sociala risker.

För att återkoppla till firmafesten så är det i detta alkoholpåverkade tillstånd som du kanske berättar om dina känslor för kollegan som du är lite förtjust i, trots att du själv är i ett lyckligt förhållande. Alkoholen har slagit ut hjärnans förmåga att filtrera det som kommer ut ur munnen.

– Det betyder att impulser kommer ut på ungefär samma sätt som hos ett omoget barn. Men innebär det att det som sägs är sannare eller att det är vad personen egentligen tycker? Nej, självklart inte. Det är bara ett slags funktionsnedsättning som gör att saker kommer ut osorterade, ofiltrerade och ogenomtänkta.

Ett exempel på en basal impuls i hjärnan är att bli attraherad av någon man träffar, förklarar Markus Heilig.

– Det tror jag inte att man blir immun mot även om man är i ett parförhållande. Men är du nykter aktiverar du dina kognitiva förmågor i frontalloberna. Du kan väga det ena mot det andra och tänka att ”den här personen kanske jag skulle ha varit intresserad av tidigare men nu är jag gift och det är det som jag prioriterar”.

Men en berusad person har tappat förmågan att värdera risker och har svårare att blicka in i framtiden.

– Det är klart att när ens förmåga att väga saker mot varandra har pajat så kan det bli lite hipp som happ. Men det betyder ju inte att det ena är mer äkta än det andra.

Många alkoholkonsumenter kan vakna upp dagen efter en fest och tänka ”varför sa jag så där?”. Vissa kan till och med använda rasistiska eller sexistiska svordomar som de vanligtvis aldrig skulle ta i sin mun. Det är inte ovanligt att läsa i medierna om personer som gör avbön efter att ha sagt något grovt på fyllan.

– Alla har problematiska impulser i sig. Den som säger något annat är hycklare, har dålig självkännedom eller båda delarna, säger Markus Heilig.

Det finns urgamla evolutionära impulser att vara fientlig mot personer från en grupp som vi inte identifierar oss med, några vi ser som ”de andra”. Likaså finns det impulser att gå i fysisk strid om revir eller resurser, menar Markus Heilig.

– I ett modernt samhälle utför hjärnan ett otroligt komplicerat jobb, där den integrerar och balanserar dessa olika signaler. För att reglera de primitiva impulserna använder vi frontallobernas sofistikerade men känsliga maskineri.

Några öl eller glas vin för mycket gör att frontalloberna stänger av.

– När det maskineriet sätts ur spel kommer många dåliga impulser igenom. Jag har patienter som normalt är världens mest ansvarsfulla och hänsynsfulla arbetstagare, makar och föräldrar, men som blir våldsamma var och varannan gång när de blir berusade. Betyder det att de egentligen är våldsamma människor? Jag tror inte det.

Hjärnan går att likna vid ett urverk som med stor precision mäter tiden genom att använda att stort antal kugg- och balanshjul, förklarar Markus Heilig.

– Om du dränker mekanismen i någon tjock smet kommer uret att visa fel, och låta illa. Betyder det att det ”egentligen” är ett felvisande och gnisslande ur?

Frontalloberna är den största och på många sätt mest avancerade delen av hjärnbarken. I frontalloberna, som också kallas pannloberna, sitter vår personlighet, omdömesförmåga och koncentrationsförmåga. Där sitter även det som gör det möjligt för oss att planera och se konsekvenser i framtiden. Vi kan korttidslagra information där, till exempel när vi ska komma ihåg en inköpslista.

Frontalloberna är en av de delar i hjärnan som slås ut först när vi dricker alkohol.

En variant av demens som kan drabba yngre personer, före 65 års ålder, är frontallobsdemens. Symtomen är ofta personlighetsförändring, minskat intresse för omvärlden och ett avvikande beteende.

En del drabbade blir aggressiva och ohämmade och gör sådant som är pinsamt för dem själva och för omgivningen, utan att bry sig om det.

Källa: Hjärnfonden, Alzheimerfonden.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.