Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Så kan e-hälsa förändra vården

E-hälsa är modeordet bland politiker och andra som vill förändra vården. Elektroniska system som bygger på artificiell intelligens sägs vara framtidens melodi. Kommer ­”Doktor Watson” och liknande att förändra synen på sjukvården?

Vid ett cancercenter i USA gick datasystemet Watson igenom tusen journaler för patienter som led av sjukdomen. I en knapp tredjedel av fallen upptäcktes kliniskt användbar information som läkarna inte hittat på egen hand i de gigantiska datamängderna. Det innebar att för nära 300 cancersjuka fanns det nu flera tänkbara behandlingsmöjligheter.

När japanska läkare förra året inte visste hur de skulle ta hand om en kvinnas ovanliga cancersjukdom vände sig också de till Watson, som tagits fram av dataföretaget IBM. Efter tio minuter hade datasystemet, byggt på artificiell intelligens, hittat den sällsynta diagnosen som läkarna grunnat på.

I dag används Watson inom hälso­vården och sjukvården i USA, Kina, Indien, Holland och Finland. Nu har IBM en dialog med sex svenska landsting som är intresserade att vara tidiga med Watson.

– Förhoppningen är att vi kommer igång med ett par av dessa redan i år, säger Christian Elmehagen, ansvarig för hälsovård och sjukvård på IBM i Sverige

I dag kan ingen levande person överblicka all information som finns om en patient och tänkbara sjukdomsorsaker. Förhoppningen är att Watson och liknande system i framtiden ska underlätta läkarnas arbete och leda till att fler kan ­botas, fortsätter Christian Elme­hagen.

Watson kan i dag ta fram information ur 300 medicinska tidskrifter, ett par hundra böcker, femton miljoner sidor läkemedelsinformation och mängder av kliniska studier – allt detta material samkörs sedan med delar av patienternas egen journalinformation.

– Varje sekund kan Watson läsa in 800 miljoner sidor och på någon minut utvärdera tusentals journaler och forskningsrapporter. Modern teknik kan inte ersätta det mänskliga omdömet – men bli ett viktigt komplement, fortsätter Christian Elmehagen.

Dagens sjukvård rymmer extremt komplicerade processer och teknologi, blandade med till synes enkla åtgärder och processer. Årligen skadas tiotusentals patienter i vården eller av medicineringen enbart i Sverige.

Jörgen Nordenström är professor vid Karolinska institutet i Solna. Han forskar och undervisar vid Karolinska institutet (KI) och har länge intresserat sig för vårdens kvalitet och hur den organiseras. Han har bland annat skrivit boken ”Evidensbaserad medicin i Sherlock Holmes fotspår” och en bok om så kallad värdebaserad sjukvård.

– Det händer oerhört mycket inom sjukvården just nu, säger Jörgen Nordenström. Trycket från omvärlden ökar år från år. Vi har den digitala revolutionen, en ökad kunskap hos patienterna om vad de lider av samt stigande kostnader. Det senare eftersom forskningen ständigt hittar nya och ofta dyrare behandlingsmöjligheter. Allt detta leder till krav på förändringar inom vården.

Tidigare kom mycket av förnyelsen av teknik och behandling inifrån sjukvårdsapparaten, som utvecklandet av pacemakern och hjärt-och-lungmaskinen. I dag måste vården vara mer lyhörd och ta till sig det som sker utanför sjukhusens fyra väggar, menar Jörgen Nordenström.

Enligt honom har sjukvården traditionellt varit en sluten organisation, med en risk för att nyheter stängs ute och inte kommer till användning.

– Läkarnas inflytande minskar i dag och i en mening kan vi säga att makten tas från oss.

I dag omsätter vårdsektorn 330 miljarder kronor i Sverige, hälften av den summan går till personalkostnader. I framtiden måste sjukhusen ”lära” sig att använda resurserna på ett bättre sätt, fortsätter Jörgen Nordenström.

Här kommer det som kallas e-hälsa in i bilden, där datorer kan vara till stor hjälp. Jörgen Nordenström har ingen detaljkunskap om just nämnda Watson, men säger att den och liknande databaserade system är mycket intressanta i det här sammanhanget.

– Vi har redan elektroniska journalsystem, men de fungerar ungefär som när uppgifterna fanns på papper. Det går lite snabbare att få fram information, men elektronikens fulla potential utnyttjas ännu inte.

Datasystem skulle kunna innehålla så kallad prediktiv information, säger Jörgen Nordenström. Han tar en höftledsoperation som exempel. En läkare skulle snabbt kunna få fram hur bland annat ­ålder, eventuell diabetes och om patienten röker påverkar utfallet av operationen.

– Datasystem skulle också i större utsträckning kunna användas för att hålla reda på personal, patienter och utrustning. I dag finns till exempel dyrbara maskiner som står där och används ganska sällan. Med bättre koll skulle de kunna utnyttjas mer optimalt.

Hur långt framme ligger då Sverige när det gäller e-hälsa?

– Vi är i början på en snabb utvecklingsfas tror jag. Det finns en politisk vilja som nu måste omsättas i praktiken.

Hur ser du på den personliga integriteten när känslig patientinformation kan spridas jorden runt?

– Jag kan förstå att det finns en sådan rädsla, och oron måste tas på allvar. Men det ska ställas mot vinsten att snabbt kunna hitta relevant information och sätta in en verksam behandling.

På IBM är Christer Elmehagen noga med att betona att Watson och likande system inte ställer diagnoser, utan enbart ger en behandlingsrekommendation. Det är alltid den behandlande läkaren som är ansvarig för vården.

– I dag handlar det om att ge stöd och att läkaren får möjlighet att ta del av information och forskning som hade tagit åratal att själv läsa in. Men ingen vet vad som har hänt om tjugo eller trettio år, säger Christian Elmehagen.

I maj 1997 slår IBM:s schackdator Deep Blue världsmästaren Garry Kasparov i en flera ­dagar lång match.

I februari 2011 tävlar datasystemet Watson i frågetävlingen ­Jeopardy och be­segrar de två största mästarna genom tiderna.

I början av 2014 presenteras affärsområdet Watson group, som ska utveckla och göra affär av tekniken – och ge IBM:s aktieägare högre avkastning på sina satsade pengar.

I april lanseras 2015 ”Doktor Watson” som ska hjälpa pa­tienter, läkare och forskare att dra nytta av de enorma datamängder som produceras under en patients livstid.

Under 2106 lyckades japanska ­läkare ­diagnostisera en ­sällsynt form av leukemi med hjälp av Watson.

Under 2017 är målet att sex svenska ­landsting testar Watson.