Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Forskare ska se om yrke påverkar sömnbehovet

Arbetare kan behöva mer sömn än tjänstemän. Hårt fysiskt arbete skapar större sömnbehov än skrivbordsjobb. Det misstänker forskare på KI, som nu ska undersöka om det stämmer. De ska även studera om sömnbrist ger vissa yrkesgrupper fler fall av dödliga sjukdomar.

Att sova för lite kan vara farligt. När antalet sömntimmar per natt hamnar runt fem eller mindre sätts hälsan på spel. Risken ökar för olika sjukdomar, som högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar, försvagat immunförsvar, diabetes, fetma, utmattning och tilltagande minnes- och koncentrationsproblem.

Men hur påverkar yrkesval, arbetsvillkor, kön och ålder vårt sömnbehov? Och hur påverkar antalet sovtimmar olika yrkesgruppers sjukdom och dödlighet i främst hjärt-kärlsjukdomar samt cancer? Ett forskarteam på Karolinska institutet (KI) och Stressforskningsinstitutet ska fram till 2019 försöka ta reda på vilken betydelse stress och fysisk belastning har.

När forskningsprojektet är klart hoppas projektledaren Torbjörn Åkerstedt, psykologiprofessor och föreståndare på Stressforskningsinstitutet, kunna säga något om hur mycket sömn personer med olika arbeten i genomsnitt kan behöva. Vissa kan behöva sova mer, medan andra klarar sig med mindre.

Grundteorin är att personer med fysiskt tungt arbete och en kanske hårdare ekonomisk stress i sitt liv behöver mer sömn än tjänstemän med skrivbordsjobb.

Otillräcklig sömn och återhämtning skulle då kunna vara en delförklaring till att personer i arbetaryrken genomsnittligen är sjukare och lever kortare.

– Har man hög belastning är det rimligt att man behöver mer sömn för att bli återställd, Sannolikt leder fysiskt arbete till ökad trötthet och förmodligen ett större behov av sömn, men det har aldrig visats förut så därför tittar vi på det, säger Torbjörn Åkerstedt.

– Det borde rimligen kunna finnas olikheter mellan arbetare och tjänstemän.

Forskarna kommer även att studera skillnaderna mellan män och kvinnor. Vården blir föremål för en separat analys. Där finns liksom inom industrin arbetsscheman som ger väldigt lite utrymme för sömn, ofta så lite som åtta timmar mellan arbetspassen.

Ytterligare en aspekt som tas upp är huruvida det går att ta igen den sömn arbetet får en att missa i veckorna genom att sova längre under helgerna. Frågan är om det räcker för att eliminera hälsoeffekterna av kortare sömnperioder i veckorna. Inte heller det har forskare tittat på tidigare, enligt professor Åkerstedt.

– Går det inte att kompensera för genom normalt sovande måste man göra något åt arbetsförhållandena, framhåller han.

Men det kan också bli så att forskarna inte hittar de samband de förväntar sig, betonar Torbjörn Åkerstedt.

– Då kan vi gå ut och säga: Oroa er inte, det spelar ingen roll. Det kanske vore ännu bättre.

Studien kommer att utgå ifrån data som samlades in redan för 20 år sedan, 1997, då nära 44 000 personer svarade på en mängd frågor om sina sovvanor och olika arbets- och livsstilsfaktorer. Uppgifterna kommer att kopplas ihop med statistiska uppgifter om personernas yrken och analyseras i förhållande till det så kallade dödsorsaksregistret, där det framgår om personen dog av till exempel cancer eller hjärt- och kärlsjukdomar.

Visserligen kan ett antal av deltagarna på tjugo år ha bytt både arbete, livsstil och sovmönster, men eftersom antalet deltagare är så stort som 44 000 väntas det sammantagna resultatet bli tydligt nog.

De utgår ifrån data som samlades in redan 1997, då 44 000 personer svarade på en mängd frågor om sina sovvanor och olika arbets- och livsstilsfaktorer. Uppgifterna kontrolleras sedan mot dödsorsaksregistret.

Effekterna av arbetets tyngd på dödligheten i cancer och hjärt-kärlsjukdomar justeras för effekter av bland annat fysisk aktivitet, mat­vanor, alkohol och rökning.