Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

”Yrkeshögskolan är mer verklighetsförankrad”

Frida Wallgren studerar till byggnadsingenjör vid Nacka­demin. Hon tar sin examen senare i vår men har redan nu fått jobb. Enligt en ny rapport är andelen som får arbete efter YH-examen den högsta hittills.

Enligt en rapport från Myndigheten för yrkeshögskolan fick 91 procent av yrkeshögskolestudenterna jobb efter sin examen år 2015. 80 procent av dem fick dessutom jobb inom en månad efter examen.

En av dem som fått jobb redan innan examen är Frida Wallgren som för tillfället gör sin praktik som byggnadsingenjör hos Rotpartner AB. Den femte april började hon sin fasta anställning hos samma arbetsgivare. Senare i maj tar Frida Wallgren sin examen och blir färdig byggnadsingenjör från Nackademin.

– Det var praktiken som lockade mig till yrkeshögskoleutbildningen. Jag tror man lär sig bäst genom att varva teori med praktik.

På Rotpartner har Frida Wallgren en varierande tjänst som projektör. Hon planerar projekt som bland annat stambyten, fönster- och takrenoveringar. I hennes dagliga uppgifter ingår att upprätta handlingar, delta i byggmöten och besiktningar samt hålla koll på ekonomin

Efterfrågan på kvalificerad arbetskraft är särskilt stor inom branscher som bygg, sjukvård och it. I år beviljade Myndigheten för yrkeshögskolan 351 stycken nya YH-utbildningar som ska starta hösten 2017 och våren 2018.

– Man startar inte en ny utbildning om det inte finns en efterfrågan ute på arbetsmarknaden. Det är en trygghet som student att veta att man kommer ut i en verklighet som behövs, säger Frida Wallgren.

Enligt Frida Wallgren är YH-utbildningarna mer verklighetsförankrade och de styrs mer av olika branschers behov.

– Jag har kompisar som pluggat upp till fem år på universitet men som kommer ut och så finns det inget jobb. Det finns många universitetsutbildningar som inte matchar arbetsmarknadens behov.

Det bekräftas delvis av att 30 procent av dem som väljer yrkeshögskolan gör det efter att ha studerat vid universitet eller högskola. Endast sex procent läser vidare på yrkeshögskolan direkt efter gymnasiet. Innan Frida Wallgren började studera vid Nackademin gjorde hon ett tekniskt basår vid KTH.

–  Jag tycker den här utbildningsformen passar mig bättre och jag tror inte jag är en sämre byggnadsingenjör för att jag inte har läst den där matematiken på KTH till exempel.

En nackdel enligt Frida Wallgren att lägstanivån ibland kan bli lite lägre än man vill på YH-utbildningen. Eftersom studenterna har en väldigt varierande bakgrund kan det vara svårt för utbildarna att hitta en bra nivå. Samtidigt kan man ha en dialog med lärare och utmana sig själv.

– Det finns väldigt mycket kompetens som sitter i klassrummet på yrkeshögskolan. I min klass är det många som har erfarenhet från byggbranschen och som vill bygga vidare på sin kunskap.

Frida Wallgren hoppas att statusen på utbildningen kommer att ändras. För många är det ett aktivt val att läsa på yrkeshögskolan.

– Det är inte så att man börja läsa på yrkeshögskolan för att man inte kom in på universitet eller högskola.

Frida Wallgren påpekar att en fördel är att den är ett år kortare än en universitetsutbildning. Hennes utbildning är två år inklusive sex månaders praktik.

– Två år är en väldigt kort tid om man vill börja göra något nytt. Särskilt om man har barn och familj och vill ha en ekonomisk trygghet, det finns otroligt mycket jobb där ute, särskilt inom byggnadsbranschen.

91 procent av yrkeshögskolestudenterna fick jobb efter sin examen år 2015.

För 80 procent tog det mindre än en månad att få jobb.

67 procent uppgav att de hade ett arbete som överensstämde med utbildningen. Siffran är den högsta hittills.

Nio av tio utbildade från yrkeshögskolan uppger att de är nöjda med sin utbildning.

Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan