Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Kultur & Nöje

Därför har jakten på nuet tagit över vår existens

Prismaffären är bara ett utslag av vår tids besatthet att bevara nuet. Men Edward Snowdens avslöjande av USA:s internetövervakning påverkar sannolikt inte vårt beteende, skriver Annika Westman som läst en ny bok av Douglas Rushkoff.

Det här är ögonblicket som vi alla längtat efter, men vi tycks inte ha någon tid att uppleva det.”

Hur starkt de blixtsnabba uppdateringarna i den globala informationshanteringen påverkar vår samtid och framtid, och vilka kedjereaktioner de kan framkalla är det ingen som ännu kan förutse. Konsekvenserna dyker upp som nya avsnitt i en nutidsthriller som än en gång bekräftar att verkligheten i stort sett alltid är mer spännande än fiktionen, och att försöka analysera fenomenen är som att jaga ett ”moving target”. Nuet förvandlas till ”nyss” snabbare än man hinner klicka på nästa länk, och om man pausar för att blinka eller hämta andan kan återkopplingarna redan ha ägt rum, med nya oväntade resultat. Douglas Rushkoff är en amerikansk medieteoretiker som med sin nya bok ”Present shock” tar ett tvärvetenskapligt grepp på den ständiga jakten på nuet – och med läsningen av den i färskt minne kan man i det dagliga nyhetsflödet hitta mängder av exempel på de fenomen han skildrar.

Bara få dygn, exempelvis, efter att Edward Snowden avslöjade övervakningsprogrammet Prism har historien hunnit studsa fram och tillbaka flera varv; bland annat visar en ny opinionsundersökning bland amerikaner att majoriteten stödjer övervakningsprogrammet. Så vidgas även denna klyfta – än så länge är det bara omgivningen som tycker att USA har målat in sig i ett hörn: det stora flertalet amerikaner har redan när de lärde sig att rabbla sin konstitution utantill på lågstadiet blivit övertygade om sitt lands särställning och dess självklara rätt att vidta alla slags åtgärder som påstås skydda amerikanska intressen.

Rapporteringen om Prismaffären fokuserar mycket på Edward Snowdens person – var han finns nu och när han checkade ut från hotellet. Det har alltid funnits en förkärlek för snabba nyheter, men i dag tycks kontrasten ännu större mellan de ögonblickssnabba uppdateringarna och det mer trögflytande och djupgående informationsflödet. Man hinner helt enkelt inte läsa det långsamma flödet samtidigt som det kommer uppdateringar av det snabba.

Men intressantare än att fråga sig var Snowden befinner sig för ögonblicket är de långsiktiga konsekvenserna av att NSA har skaffat sig bakdörrar till servrar hos bland annat Microsoft, Facebook, Google och Apple. Kommer dessa företag att kunna förhindra sådana intrång i framtiden, och om inte – hur påverkar det beteendet hos deras miljarder kunder?

Klyftan mellan det ökade behovet att skydda privatlivet mot intrång och behovet att dela med sig av detta till en bred skara av ”vänner”, ofta i en oskyddad miljö med öppna nätverk ute på stan, har vuxit till något man skulle kunna kalla en avgrund, där det vore förvånansvärt om inte en hel del information ramlade ner, särskilt med tanke på dagens så gott som obegränsade kapacitet för insamling och lagring av information. Många har misstänkt att inte bara grannen på internetkaféet ser dig på nätet, utan även storebror, men omfattningen av detta spioneri visar sig nu ha en mycket större omfattning än man kunde ana.

Runt om i världen ökar antalet serv­rar som bland annat lagrar miljontals rapporter av saker som hände nyss, statiskt frusna ögonblick i människors liv. Det finns ett omättligt och till synes starkt beroendeframkallande behov av att fånga det ständigt undflyende nuet, dokumentera det och visa upp det för en omvärld som förmodas ha tid att ta del av otaliga andra personers dokumenterade ”nyss” – oavsett om man kallar det narcissism eller bara kommunikation. Det blir säkert ingen massflykt av användare bort från Facebook eller Google – beroendet är för starkt och alternativen för svårtillgängliga, men visst kan det bli konsekvenser av deras senaste kränkning av användarnas integritet, exempelvis genom just sociala mediers förmåga att accelerera kraften hos massprotester.

Hur mycket av livet levs fortfarande offline i dag? Om fem år? Och varifrån tar vi den tid vi använder att uppdatera oss? 40-timmarsveckan i Sverige fyller 40 i år, och mängden fritid har inte ökat, åtminstone inte räknat i tid som man gör ”inget särskilt”. Tid är i stället en större bristvara än någonsin, och den tid man eventuellt skulle kunna frigöra genom smarta IT-lösningar tillbringas ändå i allt större utsträckning just vid datorn. På så sätt har ordet ”tidsbesparande” helt enkelt förlorat sin relevans, och vi fortsätter att bidra till elektronikindustrins till synes oändliga expansion på bekostnad av det som förr kallades fritid. I mars 2012 använde svenska kvinnor i genomsnitt 81 min per dag på Facebook och män 64 min – troligen mer i dag. En undersökning i höstas visade att folk i genomsnitt tittar på sin smartphone 150 gånger per dag, och då ingår ändå inte själva telefonerandet. Vi känner fantomvibrationerna av telefonen i fickan även när den inte finns där – och finns det någon bättre bot mot den känsla av leda och tomhet man känner när man har varit offline för länge än att kasta sig ut på nätet, på några av favoritsajterna?

Ibland kan den svenska mediedebatten drabbas av ett slags rundgång eftersom samma röster upprepar samma tankegångar. Men det finns många internationella tänkare och forskare som tillför intressanta perspektiv, exempelvis David Harvey som applicerar marxistiska analysverktyg på produktionens relation till tid och rum, Hartmut Rosa som skriver om effekten av acceleration på olika plan och James Gleick vars bok ”Faster” (2000) var ett av de tidiga verken i ämnet. I USA har Douglas Rushkoff fått stor uppmärksamhet, på grund av sitt sätt att koppla samman begreppen i en tvärvetenskaplig och ibland något spektakulär analys. Hans bok ”Life Inc” från 2009 – tyvärr inte uppmärksammad i svenska medier – beskrev tillvarons ökade kommersialisering, i ett slags historiematerialistiskt perspektiv som kunde påminna om Leo Hubermans banbrytande bok ”Människans rikedomar” (en klassiker, publicerad 1936) och förväntningarna på hans nya bok ”Present shock” var höga.

I väntan på att boken skulle komma undrade jag om den i sig skulle bli offer för den hysteriska jakt på nuet som är dess tema. Att skriva och publicera bör ha tagit minst ett år, och det verkade som en självmotsägelse att en bok som handlar om hur nuet ständigt blir inaktuellt fortfarande skulle vara läsvärd. Kanske skulle den ha passerat sitt bäst före-datum?

Men detta är ingen dagslända utan snarare en tankeväckande tvärvetenskaplig resa med utvikningar åt många håll, ibland gränsande till ett slags IT-existensialism med olika perspektiv på nuet och tiden. Ingen kan beskylla Rushkoff för att bara upprepa det som redan har skrivits i ämnet, här finns gott om nya infallsvinklar tack vare mängden av associationer mellan olika teman. Man bör gärna, av respekt för ämnet, avstå från att hoppa runt i boken – eftersom Rushkoff zappar friskt mellan olika ämnen är det klokt att man läser kronologiskt och kanske därmed också motbevisa hans tes att vår förmåga att följa lineärt berättande håller på att ersättas av ett kroniskt zappande.

Trots en viss amerikansk pratighet lyckas Rushkoff vara både stimulerande och intressant, och de korskopplingar han gör blixtrar ofta till. Mer eller mindre i förbifarten får han med ett avsnitt om neurovetenskapens forskning på hur impulser styr våra beslut. Reklamkampanjer och säljstrategier baseras på instinktiva beslut i reptilhjärnan som kan mätas genom magnetröntgen och andra fysiska testmetoder. Forskningen fokuserar, tack vare generösa forskningsanslag från industrin, på det ögonblick när kunden står i butiken och väljer mellan olika varor, så att företagen kan påverka kunderna just där, på bekostnad av de överväganden som har att göra med förnuft och ansvarsfull konsumtion.

Från en utläggning om de klassiska tidsbegreppen ”chronos” och ”kairos” och deras relation till informationsteknologin går han vidare till en historisk tillbakablick på införandet av det monetära systemet och hur industrialismen gjorde att man började sälja sin arbetstid i form av lönearbete, i stället för att sälja produkten av arbetet. Industriprodukter består av komprimerad tid, ”leverages the time of production into a frozen moment of shopping” och handel med derivater på börsen handlar om att ta ut värdet i förtid. Allt detta knyts ihop genom lättfattliga – men ibland något halsbrytande – resonemang, med begrepp som ”time compression”, ”overwinding” och ”spring loading”. Han myntar gärna egna ord som ”digiphrenia” (vad som händer när försöken att göra saker samtidigt går för långt) och ”fractalnoia” (övertro på en symmetri mellan det stora och lilla, som i fraktaler).

Rushkoff tar väl vara på tillfällena att berätta vem som ytterst har intresse av att vi jagar nya upplevelser med hjälp av nya prylar, som blir inaktuella i raketfart och måste ersättas med nästa generation: ”We are turning life into a set of monetizable experiences where the meter is always on.” Kretsloppet går allt snabbare, nästan alla politiska grupperingar bejakar accelerationen, i tillväxtens namn. Om vi inte shoppar, med egna eller lånade pengar, blir vi arbetslösa, eller hur? Först säljer vi en del av vår tid för att få pengar. Sedan köper vi saker som vi förbrukar resten av tiden med.

De som skapar dessa nya produkter tillhör kategorin”always-on people” vilket gör att de är mindre kritiska till funktionerna som minskar den individuella friheten. I dag använder vi inte bara prylarna för att mäta tid, utan de talar också om för oss när vi ska göra olika saker. Kanske är det dags för människorna att ta kontroll över teknikutvecklingen i stället för att låta industrin sätta tempot. På lång sikt handlar det om att med Rushkoffs ord ”reclaim our time” – att kräva vår tid åter.

Annika Westman är frilansjournalist och musikproducent.

”Present shock. When everything happens now” av Douglas Rushkoff är utgiven på förlaget Viking Press Inc.