Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur & Nöje

Med halsbrytande känsla för formuleringar

”Alla vill bara gå hem” Daniel Sjölin Novellix

Daniel Sjölins novell ”Alla vill bara gå hem” är en liten nätt novellbok på trettiosex sidor med den mest egenartade rytm jag någonsin stött på i en bok. Den är skriven i rasande hetsiga stycken, som en spoken word-poets utandningar, ungefär en sida långa vardera. Det går inte att beskriva. Men det är det bästa jag har läst på mycket länge.

”Alla vill bara gå hem” är en skummande flodvåg av nutid, dåtid, framtid, där Daniel Sjölin bryter sönder samhället i små, små bitar och låter alla ansvariga vara ett hjälplöst ”vi”, ett ”vi” som bara ville gå hem och gjorde vårt bästa och ändå blev det inte alls som vi hade tänkt oss. Miljön rasade samman, krig och förtryck och sjukdomar spred sig och inte hann man hämta i tid på dagis.

Nej, det låter ju bara fruktansvärt deppigt. Ändå är detta en novell som jag läser om och om igen, märkligt uppiggad av den våldsamma energin. Daniel Sjölin tvingar ner mänsklighetens historia eller möjligen bara nutidens sätt att se på den i långa pratiga meningar som man tappar andan av. Sedan biter han av, abrupt.  

”Tenndriften hade förgiftat haven i hela Sydostasien. Men vi tog ansvar! Vi kämpade med riktlinjer! Riktiga EU-riktlinjer. Sen skrev vi fiiiinaste när våra vänner hade bakat kanelbullar eller fotat sina barn genom skönhetsfiltren på Instagram. Sen gick vi hem.”

Det är raseri och förtvivlan, men det är inte därför jag måste läsa om den gång på gång. Det är så bubblande friskt, med en halsbrytande känsla för tajmning och formuleringar som ingen annan kommer i närheten av.

”Vi gjorde ta mig fan allt för er! Vi sålde järnvägen, sålde telefontrådarna, bostadsbolagen, skolorna, förskolorna, kraftverken för vi önskade så innerligt att få se er stråla den där dagen när ni tog steget från grevé till gruyère. Vi var oerhört stolta, sen ville vi ha mer tid för familjen så vi gick lite tidigare.”

Novellix ger ut ”litteratur i fickformat”, jag har alltid tänkt mig att man hinner läsa en hel på tunnelbanan och är klar sedan. Men ”Alla vill bara gå hem” är inte sån, den är en så lätt liten bok att man alltid kan ha med sig den.