Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Kultur & Nöje

Nya asylreglerna riskerar hindra integrationen

I dag införs id-kontroller på all trafik till Sverige. Asylrättsjuristen Viktor Banke funderar kring hur förslagen kommer att påverka processen för såväl de asylsökande som för domstolarna och Migrationsverket.

Zoltán Kovács log. Han, den ungerska regeringens talesperson, log åt min fråga om vad han tror att Sverige skulle ha gjort om man var i Ungerns pressade flyktingsituation.

”Ni skulle ha gjort precis samma sak. Naturligtvis!”

Frågan ställdes under ett samtal i Budapest i september. Ungern hade precis infört mycket restriktiv asylpolitik samtidigt som taggtrådsstängslet stod färdigt mot Serbien. Den i särklass viktigaste förändringen rörde frågan om säkra tredje länder: om någon kommit genom ett säkert tredje land kunde asylansökan lämnas in där. De nya reglerna försvårade därför kraftigt möjligheten att få skydd i Ungern för de som kommit via länder som betraktades som säkra. Det vill säga samtliga länder på vägen dit.

Löfven ansåg under en pressträff i september att Ungern smet undan sitt ansvar.

Tre månader senare är situationen en annan. Moderaterna har nu föreslagit direktavvisning vid gränsen just eftersom människor kommit genom säkra länder, samtidigt som regeringen har presenterat en rad förslag som kraftigt skärper asyl­politiken. Delar av den nya politiken är betydligt hårdare än ungerskt dito.

Mer har hänt: EU har enats om att betala Turkiet motsvarande 28 miljarder kronor för att ta emot unionens avvisade flyktingar samt skärpa gränserna så att färre ska nå hit. Dessutom har kontrollerna hårdnat på Balkan samtidigt som även övriga nordeuropeiska länder antagit en mer restriktiv hållning. Vi tycks ha inträtt i en asylpolitikens nästa fas. Men vad innebär detta i praktiken för svensk del? Hur kommer det att se ut framöver?

Id-kontroller på all tåg-, buss- och båttrafik till Sverige införs i dag. Transportörerna är enligt den nya lagen skyldiga att kontrollera att passagerare har giltiga id-handlingar, annars hotar sanktionsavgift om 50 000 kronor. Ordinarie eller för ändamålet inhyrd personal måste därmed utföra kontroller, samt vid behov avvisa eller hindra människor utan giltig id-handling.

För asylsökande utan sådan handling innebär det sannolikt – även om det slarvigt nog inte är uttryckt i lagtexten – att de inte får åka vidare efter kontroll. Vad en giltig id-handling är kunde inte infrastrukturminister Anna Johansson under pressträffen den 18 december förklara närmare, utan hänvisade till polisen. Gränspolischefen Patrik Engström skriver på Twitter att transportörerna kommer att kunna hitta ledning i polisens interna riktlinjer, men att polisen lika lite som transportörerna har fått ledning i hur föreskrifterna ska utformas. Enligt riktlinjerna kan handlingar som innehåller foto och personuppgifter, och som inte är uppenbart ogiltiga, godkännas av transportören.

För de som inte får åka med återstår att låta sig smugglas i bil eller båt, köpa en falsk handling eller söka asyl i annat land. En ny blomstrande marknad för smugglare öppnas plötsligt, och nya kunder för förfalskare uppenbarar sig.

För berörd personal innebär det en skyldighet att genom snabba beslut tvingas avgöra andra människors framtid, utifrån vad man får anta vara en bristfällig kunskap om främmande id-handlingar. I synnerhet som dessa handlingar ofta är på ett helt främmande språk, möjligtvis även med giltighetstider enligt främmande kalendrar såsom den ­afghanska. (För den som är på väg för att utföra sina första id-kontroller kan jag berätta att det i dag, enligt den afghanska kalendern, är den 14 jaddi 1394. Även om ”giltighetsdag” kan bli svårt att läsa sig till på pashto eller dari.) Just osäkerheten innebär en risk att resenärer med giltiga men för transportören okända id-handlingar avvisas, medan resenärer med skickligt utförda kopior av kända handlingar välkomnas.

SJ har redan meddelat att man från den fjärde januari slutar trafikera Öresundsbron då man inte tror sig kunna utföra id-kontrollerna. Skånetrafiken har meddelat att avgångarna för Öresundståg halveras, och att bolaget inte längre kommer att trafikera sträckan mellan Köpenhamns centralstation och Kastrup.

Att det skulle bli effekter var känt innan besluten togs. I det sällsynt framhastade lagförslaget hann bland andra såväl SJ som Skånetrafiken yttra sig. Förslaget kan ”medföra att SJ blir tvingat att upphöra med tågtrafik till/från Danmark”, skriver tågbolaget den 2 december. Skånetrafiken påpekar samma dag att ”ett införande av kontroller kommer få mer eller mindre stora konsekvenser”. Vidare skriver man att avgångarna kommer att behöva halveras, och att fler troligen kommer välja bil i stället.

För den som ändå kan ta sig in till Sverige och få sin asylansökan prövad väntar nya regler, förutsatt att regeringens nästa förslag blir verklighet. Uppehållstillstånden kommer att vara tillfälliga, och en betydande skillnad ska göras beroende på vilken grund skydd ges: flykting eller alternativ skyddsbehövande.

(Som exempel på skillnaden kan sägas att en person som flytt Syrien såsom hotad på grund av sitt politiskt oppositionella engagemang, är flykting. En som flytt Syrien ”bara” för att undkomma kriget, är alternativ skyddsbehövande.)

Flyktingar kommer att beviljas uppehållstillstånd på tre år. Flyktingens kärnfamilj kommer att kunna åtnjuta familjeåterförening, och resa hit i trygghet.

Alternativa skyddsbehövande kommer att beviljas ettåriga uppehållstillstånd och inte ges någon rätt till familjeåterförening.

Att vägra alternativa skyddsbehövande familjeåterförening är bland de hårdaste begränsningarna i Europa, och matchas endast av Grekland, Cypern, Malta och Rumänien. Detta enligt Anne Bathily på European Council on Refugees and Exiles, som nyligen undersökt saken. I praktiken innebär förändringen att barn och övriga anhöriga till alternativa skyddsbehövande nu tvingas till en livsfarlig flykt för att kunna återförenas med den som i Sverige beviljats skydd på den grunden.

De nya reglerna påverkar även Migrationsverket. Även om vissa beslut eventuellt kommer att kunna förlängas automatiskt, till exempel om läget i visst land är helt oförändrat, så innebär de nya reglerna att väldigt många människor kommer att behöva utredas på nytt, när uppe­hållstillståndet är på väg att löpa ut. Med tanke på att majoriteten av uppehållstillstånden beviljas på grunden alternativ skyddsbehövande, det vill säga med ett års giltighetstid enligt det nya förslaget, kommer de flesta asylsökande att behöva utredas varje år. I dag är väntetiden för beslut längre än ett år. Ska sökande behöva ansöka om nästföljande ­uppehållstillstånd redan innan det nuvarande beslutats?

Majoriteten av asylsökande kommer dessutom från länder med långvariga konflikter, vilket leder till att prövningarna kan komma att pågå om och om igen, under många år. Med andra ord: samtidigt som Sveriges mottagande är som högst, ­införs nya regler som ytterligare ökar Migrationsverkets arbetsbörda. ­Eller som generaldirektör Anders ­Danielsson sa till Sveriges Radio kort efter att förslagen hade presenterats: ”det blir ju såklart dubbelt så mycket att göra”.

Det tilltänkta andrummet blir sannolikt inte Migrationsverkets.

I och med de nya reglerna finns nu även skäl att överklaga beslut om beviljade uppehållstillstånd. Den som får ettårigt uppehållstillstånd som alternativ skyddsbehövande utan möjlighet till familjeåterförening, kommer i många fall att föredra ett treårigt uppehållstillstånd som flykting, med sådan möjlighet. Därmed kommer även Migrationsdomstolarna få mer att göra.

Många invandrare kommer hädanefter att behöva ha en permanent ansökningsprocess i stället för ett permanent uppehållstillstånd. Tiden för väntetider och överklaganden lär vida överstiga den för att med nyvunnen trygghet kunna lära sig språket och bygga en ny framtid.

Zoltán Kovács ler säkert än.