Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Skådeprocess. Nu trappas kriget mot ­Turkiets medier upp

– En seriemördare i England har mer rättssäkerhet än Turkiets bästa skribenter.

Så kommenterar den brittiska advokaten Sarah Clarke, Internationella Pen:s rättegångsobservatör, skådeprocessen mot fem åtalade från Cumhuriyet, den turkiska pressens gamla sekulära flaggskepp.

Det är nära midnatt. Vi befinner oss i Silivrifängelset, en och en halv timmes väg från Istanbul. Inte bara Cumhuriyets journalister sitter bakom höga murar här. Det gör även andra framstående journalister, som kolumnisten Sahin Alpay, vars mål ska upp i rätten på måndag, och tyska Die Welts korrespondent Deniz Yücel. Men just denna natt står Cumhuriyet i fokus. Häktade från tidningen har tillbringat elva månader här, ­anklagade för stöd till terrorism.

De är bittra kritiker till president Erdogan. Deras tidning har publicerat graverande uppgifter om den turkiska statens föregivna vapenleveranser till jihadister i Syrien. Det är grävjournalistik som Turkiet behöver. Men under Erdogans presidentstyre, och det undantags­tillstånd som råder efter det ­blodiga kuppförsöket den 15 juli 2016, ­behandlas kritiska journalister som avskum trots att anklagelserna mot dem är spröda som turkisk filodeg.

Det är alltså det fria ordet och den granskande journalistiken som ställs inför rätta när Cumhuriyets kolumnist Kadri Gürsel, grävreportern Ahmet Sik, chefredaktören Murat Sabuncu och två medåtalade nu möter domarna i ett mål där åklagaren yrkar på upp till 43 års fängelse. Totalt 17 medarbetare har åtalats. Sju frigavs i juli. Domslut väntas före årsslutet.

Det finns en dramaturgi i det hårdbevakade fängelsets rättssal. Förhandlingarna hålls den 11 september, terrorns symboldag. Åklagaren hävdar att de åtalade skulle ha stött tre terrorstämplade organisationer, som sinsemellan är oförenliga som olja och vatten: Fethullah Gülens exilstyrda islamiska rörelse, misstänkt för att ha dirigerat kuppförsöket och allmänt kallad Fetö där ”t” står för terror; den förbjudna kurdiska rörelsen PKK, som regeringen tidigare förde fredsförhandlingar med, och det marxist-leninistiska DHKP-C.

Vi utländska observatörer – diplomater från väst, däribland Sverige, Internationella PEN och Right Livelihood-stiftelsen, som gav Cumhuriyet pris förra året för dess orädda journalistik – släpps in i rättssalen sedan vi passerat en mur av militärpoliser. De åtalade och deras försvarare håller sina pläderingar. Åklagaren är få­ordig, som om han inte behövde ödsla tid på att övertyga domarna. När rätten efter tolv timmars förhandlingar ska avkunna preliminär dom radar drygt 50 militärpoliser upp sig i rättssalen, i skyddsvästar och batonger som dinglar mot ­vaderna.

– Inför denna maktdemonstration var det uppenbart att ingen skulle släppas ur häkte, säger en försvarsadvokat efteråt.

Målet kretsar i hög utsträckning kring en app, ByLock, som förra årets kuppmakare påstods ha använt sig av. Men rättegången förvandlas till en tragikomisk fars, när Kadri Gürsel, styrelseledamot av International Press Institute (IPI), tålmodigt visar sin mobillogga från några år bakåt. Han, som fått mängder av sms genom åren, kunde omöjligt veta vilka av alla avsändare som hade ByLock-appar.

För den orädde grävreportern Ahmet Sik gäller en del av åtalet en tweet där han bestred den officiella­ förklaringen till mordet på Rysslands ambassadör i Ankara i december 2016. Gärningsmannen, en ung polis, var inte gülenist, säger Sik. I en tweet, som fogats till åtalet, hävdar han att det kan ha utförts av en sympatisör till jihadistiska Nusra­fronten. I denna tweet ser åklagaren ett kriminellt uppsåt.

Målet har bäring på president Erdogans planer att skapa ett ”nytt Turkiet”. Han jagar inte bara misstänkta kuppmakare utan även profilerade journalister och politiska motståndare. Han har siktet inställt på 2023, när Turkiet som republik ska fira sin 100-årsdag. Erdogan vill inte stå i skuggan av republikens grundare Atatürk och frågan är om anrika Cumhuriyet, som betyder republik, ens överlever detta jubileum.

Grundskotten mot journalister i Turkiet kommer att hamna i Europadomstolen förr eller senare. Men här i Istanbul oroar sig en del personer för att Europarådets ­generalsekreterare Torbjörn Jagland går alltför långsamt fram. Hans försiktiga diplomati håller inte mot en maktfullkomlig president, säger skeptikerna.

Nästa förhandling i rätten mot Cumhuriyet äger rum den 25 ­september.