Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

Så känner du igen ett särbegåvat barn. Begåvning och 
prestation är inte samma sak

Begåvade barn har alltid fascinerat och lyfts ofta fram som föredömen. Men det är inte alldeles enkelt att 
vara mer begåvad än sina jämnåriga klasskamrater. Det gör att en del särbegåvade presterar sämre än andra.

Om ett litet barn ritar en väldigt komplicerad figur, så kan det vara ett tecken på särbegåvning. Det berättade psykologen Anita Kullander när hon föreläste om särbegåvade barn på Tekniska museet förra året.

På tavlan visade hon en teckning som en treårig flicka hade ritat. Den föreställde en clown och hade ögon, pupiller och rätt antal fingrar på händerna. Barn i den här åldern brukar rita huvudfotingar. Men den här flickan hade ritat skosnören och vackra kläder som satt utanpå kroppen.

Om Anita Kullander inte hade vetat vem som hade ritat teckningen så hade hon förmodligen chansat på en nio- eller tioåring, berättade hon för ett hundratal deltagare som hade kommit från hela landet för att träffas och utbyta erfarenheter om det som kallas för särbegåvning.

Hon visade också en lapp som en treårig flicka hade skrivit där det stod: ”Jag som heter Freja elskar dej”. Meddelandet tydde på att hon förstod att den som skulle läsa lappen kanske inte visste vem som hade skrivit den. Därför berättade hon det genom att skriva sitt namn.

Det finns ingen 
vetenskaplig definition

1 Men en allmänt vedertagen beskrivning av särbegåvning som Skolverket använder, har myntats av Roland S Persson, som är professor i psykologisk pedagogik:

”Den är särbegåvad som förvånar dig vid upprepade tillfällen med sin osedvanliga förmåga på ett eller flera områden, både i skolan och i vardagslivet”.

Särskild begåvning kan finnas inom olika områden. Det vanligaste är att man upptäcker det inom matematik eller språk. Men det kan också handla om teckning, hantverk, idrott, ledarskap. Det kan också vara en kombination av förmågor inom olika områden.

Det finns olika uppskattningar om hur många barn i den svenska skolan som kan räknas som särbegåvade. Skolverket har räknat ut att det är omkring 5 procent.

Begåvning och prestation 
är inte samma sak

2 Ett misstag som många gör är att sätta likhetstecken mellan särskild begåvning och prestation. Att någon presterar bra behöver inte betyda att den personen är särskilt begåvad. På samma sätt behöver inte den som är särskilt begåvad nödvändigtvis prestera bra.

En särbegåvad elev kan underprestera och vara i minst lika stort behov av hjälp som en elev som har ett intellektuellt funktionshinder. Det menar den amerikanska psykologen Linda Silverman som är en av världens främsta auktoriteter på området.

I nästan fyrtio år har hon arbetat med att utreda barn med särskild intellektuell begåvning på Gifted development center i Denver, Colorado.

Enligt Linda Silverman kan det intellektuella avståndet mellan särbegåvade och andra jämnåriga barn göra att de genom hela livet utmärker sig som outsiders eller normbrytare. Det gör att de inte alltid ”presterar” på ett sätt som förväntas av dem.

Det är de barn som misslyckas på grund av sin särskilda begåvning som man behöver fokusera på, menar Linda Silverman.

Särbegåvade barn blir ofta passionerat intresserade av vissa ämnen som de sedan håller fast vid hela livet.

– Hela föreställningen om vad som är framgång rimmar så illa med att vi faktiskt eftersträvar olika saker. Framgång för mig är inte samma sak som framgång för dig.

Intelligens och 
känslighet hör ihop

3 Det finns så klart särbegåvade barn som är mindre empatiska än genomsnittet. Men ofta ser man att de bryr sig extra mycket om till exempel klasskamrater som mobbas, djur som far illa eller miljöproblem, enligt Linda Silverman. Bland de diagnoskriterier som hon använder på ”Gifted development center” finns känslighet och medkänsla.

Det finns forskning som tyder på att den högre intelligensen kan göra att de får en särskild förmåga att se saker ur olika perspektiv, påpekar hon.

– Den ger dem fler möjligheter att sätta sig in en annan människas situation, och även att känna med den personen.

Enligt Skolverket kan den högre känsligheten för sinnesintryck hos särbegåvade elever ibland göra att de upplevs som problematiska i skolan. Därför kan det vara nödvändigt att använda tester som mäter barnets intelligenskvot, helt enkelt för att bena ut om det är så att svårigheterna i skolan kan bottna i att eleven är särskilt begåvad.

Särbegåvningen kan 
behöva utredas

4 Nina Elfström är skolpsykolog och gör sådana utredningar. Hon anser att det är viktigt att läraren inte själv försöker gissa sig till om ett barn är särbegåvat, utan att det utreds ordentligt.

Det testbatteri som används för att bedöma intelligens hos barn och unga heter WISC IV (Wechsler Intelligence Scale for Children – Fourth Edition). Det tar cirka två timmar att genomföra och består av ett tiotal deltester som mäter bland annat verbal förmåga, språklig förståelse, förmåga att se mönster, arbetsminne.

Om barnet har ett IQ-värde över 125 så tyder det på särbegåvning. Enligt Skolverket gäller det fem procent av alla barn i den svenska skolan. En del barn presterar generellt bra över hela spannet, medan andra har en mer specifik begåvning.

– Begåvning kan se väldigt olika ut. Det är inte alltid som en särbegåvad elev är kognitivt snabb i alla deltester och har ett arbetsminne som matchar övriga förmågor. De kan vara noggranna i stället. Och då får de sämre resultat på vissa deltester, säger Nina Elfström.

Därför är det viktigt att identifiera inom vilket område skolan ska höja taket och sätta in insatserna. En del särbegåvade kanske behöver accelerera i språk. Andra kanske har ett svagare arbetsminne och behöver ha stödstrategier som stöttar just det – för att de ska få större tillgång till sin förmåga.

Nina Elfström vill lyfta fram att hög begåvning är en skyddande faktor som gör att barn kan klara av eller kompensera för svårigheter som de ställs inför. Hon tycker att det finns en utbredd föreställning om att den särskilda intelligensen skulle medföra att särbegåvade mår dåligt i skolan.

Särbegåvade barn blir oftare blir ledare på förskolan och i skolan. De klarar också av att skapa relationer med andra i större utsträckning än andra eftersom de kan överblicka och analysera situationer. De är också bättre på att sätta sig in i och förstå hur andra tänker. Det gör att de ofta leker väldigt bra, menar Nina Elfström.

Vad menar man då med begrepp som intelligens och begåvning?

5 Vanligtvis brukar man säga att intelligens är det som mäts med IQ- eller intelligenstester. För barn använder man som vi redan sagt WISC IV och för vuxna heter testet WAIS IV (Wechsler Adult Intelligence Scale – Fourth Edition) och består av ett femtontal deltest.

Det genomsnittliga värdet för det som brukar kallas för normalintelligens är IQ 100. Omkring sjuttio procent har en IQ-nivå mellan 85 och 115. Om någon har ett värde under 70 så brukar man tala om en utvecklingsstörning.

Enligt Roland S Persson kan begreppet intelligens bäst förklaras som förmågan att anpassa sig till en viss livsmiljö, eller att anpassa livsmiljön för sig själv.

Det som mäts i WISC och WAIS är begränsat till vissa intellektuella förmågor som språk, beräkning, problemlösning, abstraktionsförmåga, minne och siffror. Ibland även prestation under tidspress.

Det senare antyder att förmågan att fatta korrekta beslut på kort tid skulle vara förbunden med hög IQ. Men forskning har visat att en hög IQ-nivå även är besläktad med eftertänksamhet, att man tar tid på sig för att förstå något.

– Musik och konstnärliga förmågor är endast svagt besläktade med IQ. Det är även människans sociala och emotionella liv, säger Roland S Persson och radar upp några exempel:

Du kan vara synnerligen begåvad i en viss idrott, men sakna akademisk fallenhet.

Du kan vara världens bästa dansare men helt sakna lokalsinne.

Du kan beräkna hisnande bråk utan att vara matematiskt kreativ.

Särskilt begåvade barn är alltså en heterogen grupp där det finns stora individuella skillnader. En del har en mycket god förmåga att tänka abstrakt. Andra har en särskild förmåga att knyta samman flera områden som samspelar.

Undervisningen behöver anpassas

6 Ibland låter skolan särbegåvade elever flytta upp till högre årskurser för att det ska få den intellektuella stimulering som de behöver för att utvecklas.

Psykologen Anita Kullander tycker inte att det är en bra lösning. Det kan fungera under en kort period, men ganska snart är barnet ifatt den klassen också, menar hon, och berättar om en pojke som klarade av en hel årskurs i den nya klassen på ett halvår och fick flytta upp ännu en klass som han avverkade lika snabbt.

Det bästa, menar hon, är att undervisningen i klassrummet anpassas för att varje elev ska få den individuella utvecklingsplan som han eller hon har rätt till enligt skollagen.