Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

”Min bedömning är att vi kommer klara det här”

Det här är rummet där regeringen brottas med frågan som kan avgöra valet nästa år. DN var med när Ylva Johansson och hennes stab vred och vände på de senaste siffrorna över hur det går för de nyanlända. Att bara 3 procent av de lågutbildade går vidare till studier är det som bekymrar statsrådet mest.

För drygt ett år sedan kunde Ylva Johansson (S) lägga till titeln etableringsminister på visitkortet. Statsminister Stefan Löfven gav henne ett mandat som innebär att hon kan ta politiska initiativ även på områden som hon själv inte ansvarar för som statsråd.

Uppdraget kom strax efter att Europa upplevt den värsta flyktingkrisen sedan andra världskriget och Sverige hade fått ta emot rekordmånga asylsökande. Nu bedömer Ylva Johansson att systemet har hunnit ikapp.

– Vi klarar det, wir schaffen das, säger Ylva Johansson med ett lånat uttryck från Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

Hjärtat för arbetet med etableringen är ett enkelt konferensrum på arbetsmarknadsdepartementet. Här möts ministern, hennes statssekreterare Anders Kessling och en handfull tjänstemän regelbundet för att gå igenom det dagsaktuella läget. De utgår från stora pappersark där de olika problemställningarna är kodade i olika färger. Rött betyder högsta prioritet.

– Men man kan utgå från att allt som står där är problem, säger Ylva Johansson.

Tjänstemännen redogör för vad som är på gång och vad som behöver tas tag i omgående. Samtidigt sker en utvärdering av sådant som regeringen har genomfört för att underlätta för nyanlända att etablera sig i Sverige. En del har fungerat hyggligt, medan annat har gått trögare. ”Vi kan se att det funkar, men kan inte säga att det funkar bra”, är en återkommande kommentar.

Det är också här som en av de mest tydliga politiska konflikterna finns mellan regeringen och oppositionen. Här synliggörs partiernas syn på marknadslösningar eller offentliga insatser. Medan S standardmedicin är utbildningsinsatser och arbetsmarknadspolitiska åtgärder trycker de borgerliga på för att skapa fler enkla jobb.

Just den frågan är inget som direkt avhandlas mellan Ylva Johansson och hennes medarbetare. I regeringen är det näringsminister Mikael Damberg som fått ansvar för att ordna fram enkla jobb, hittills med magert resultat.

Statistiken visar samtidigt hur obarmhärtigt svårt det är att som nyanländ ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland utrikes födda ligger skyhögt över den för inrikes födda. Så har det visserligen varit under en längre period men klyftan har växt i och med att arbetsmarknaden ljusnat för dem med rätt bakgrund, samtidigt som fler nyanlända blivit en del av arbetskraften.

Ylva Johansson medger att gapet är ett problem. Samtidigt understryker hon att det verkliga problemet är att bara 33 procent går vidare till arbete eller studier efter etableringsperioden. Mest upprörande är att så få väljer att studera vidare, anser hon.

– Av de nyanlända i etableringsuppdraget är det en tredjedel som har lägre än grundskolekompetens. Då är det oerhört svårt att komma in på svensk arbetsmarknad. I den gruppen är det 3 procent som går vidare till studier efter etableringsuppdraget.

– Jag får ofta höra att utbildning inte är hela lösningen. Nej, men det är en åt helvete för liten lösning just i dag. Vi skulle behöva tio­faldiga den här siffran så åtminstone 30 procent går vidare till utbildning, säger Ylva Johansson.

Inom kort kommer ett förslag om utbildningsplikt, som är en del av den migrationsöverenskommelse som regeringen gjorde med de borgerliga partierna. Regeringen har även föreslagit ett studiestartstöd för att få fler att gå vidare till utbildning.

– Vi måste upp på en viss kompetens för att arbetsmarknadspolitiska åtgärder över huvud taget ska bita. Läsa, skriva, räkna, ja – men vad däröver? Var den nivån ligger är inte så lätt att veta men det kommer att behöva bli en nivå som definieras utifrån arbetsmarknadens funktion och inte bara utifrån skolsystemet.

En annan fråga som Ylva Johanssons grupp ägnar mycket kraft är de så kallade tvångsanvisningarna av nyanlända till landets kommuner. Nya siffror visar att det har gått bra så till vida att kommunerna har tagit emot i stort sett alla som har anvisats dem.

– Kan man säga att bosättningslagen fungerar väl? Det kanske man inte kan säga – men den fungerar.

Däremot är det fortsatta problem med ebo, det vill säga nyanlända som hittar bostäder själva utan Migrationsverkets försorg. Det leder ofta till att många bosätter sig där det redan finns andra landsmän. Malmös kommunalråd krävde nyligen att Malmö av den anledningen inte ska behöva ta emot några anvisningar.

Ylva Johansson öppnar nu för att kommuner med stort ebo-mottagande ska få lägre anvisningstal 2018. I dag är ett 20-tal kommuner ”nollade”, det vill säga att de inte behöver ta emot några tvångsanvisningar.

– Tanken är att vi ska avlasta de kommuner som fått mycket ebo, men vi har inte satt ned foten ännu. När vi antog lagen så trodde jag kanske inte att vi skulle ha så här stor andel egenbosatta.

Trots klyftorna på arbetsmarknaden, problemen med att få människor i studier och att hitta bostäder räknar Ylva Johansson med att Sverige kommer att klara av att etablera de nyanlända i samhället.

– Det är min bedömning. Jag skulle inte våga säga i dag om vi klarar det bra, men jag skulle säga att vi klarar det.

Vad innebär det?

– Människor kommer att få bostad, barnen kommer att komma in i skolan, vi kommer att få uppåtgående resultat i skolan. Jag tror att vi kommer att ha en uppåtgående utveckling vad gäller arbete och utbildning för nyanlända. Att förbättra resultaten är inte tillräckligt men man kan heller inte säga att det är någon systemkollaps.