Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

Natosamarbete hotas av kärnvapenförbud

Sverige går i bräschen för att förbjuda kärnvapen, men priset kan för svensk del bli högt. USA, Frankrike och Storbritannien varnar nu för att Sveriges samarbete med Nato hotas. Även industrisamarbete, vapenexport och andra länders vilja att hjälpa Sverige i en kris är i fara.

Flera bedömare menar att Sveriges krav på kärnvapenförbud utgör en hotande, och allvarlig, försämring av Sveriges säkerhetspolitiska läge.

– Det här innebär att den nuvarande svenska säkerhetspolitiken inte kan fullföljas, varnar en av DN:s källor med insyn i ländernas kontakter.

Orsaken är en målkonflikt mellan två skilda delar av säkerhetspolitiken. Det handlar på ena sidan om Sveriges ”aktiva utrikespolitik” och en principiell vilja att skynda på nedrustningen av kärnvapen.

På den andra sidan står försvarspolitikens praktik där en stor riksdagsmajoritet slagit fast att ”säkerhet byggs solidariskt med andra”. Det innebär att Sverige väver allt tätare samarbeten med likasinnade länder och organisationer – främst Nato.

Konflikten kan bli akut redan från den 20 september. Orsaken är att FN då vid en ceremoni öppnar för att underteckna en ny, lagligt bindande konvention med totalförbud mot kärnvapen. Sverige är ett av de 122 länder, från Afghanistan till Zimbabwe, som röstat för konventionen.

Utrikesminister Margot Wallström (S) deklarerade i en debatt­artikel i fredags i SvD att den svenska S-MP-regeringen vill skriva under FN-konventionen. En analys görs ”med inriktning att kunna under­teckna”.

Då blir Sverige helt ensamt i Norden och Östersjöområdet. Ryssland, Belarus, samtliga 29 Nato­länder samt även det närstående Finland är emot konventionen.

Samtidigt genomförs i september Aurora, den största svenska militär­övningen på 23 år. I övningen deltar kärnvapenmakterna USA och Frankrike, men konventionen kan göra deras framtida deltagande i svenska övningar omöjligt.

Enligt Margot Wallström är det fullt möjligt att både skriva på konventionen och samarbeta militärt som förut. ”Vår första analys visar att våra bi- och multilaterala försvarssamarbeten, inklusive partnerskapet med Nato samt samarbete med USA, Frankrike och Storbritannien kan fortsätta”, slog Wallström fast.

Men diplomatiska dokument som DN har tagit del av ger en helt annan bild, liksom tiotalet framstötar från olika västländer.

Redan förra året gjorde USA en skriftlig framställan till Sverige. USA:s Natoambassadör Douglas Lute framförde att konventionen kommer att försvaga dagens nedrustningsavtal ”utan att eliminera en enda kärnstridsspets”. Att stödja kärnvapenförbudet skulle enligt USA dessutom ”vara oförenligt med Sveriges önskan att fördjupa sitt samarbete med Nato”.

Frankrike kallade den 23 juni Natos europeiska partnerländer till möte. En svensk diplomatrapport sammanfattar beskeden: ”Allierade nyckelländer – Frankrike, Storbritannien, USA, Tyskland – varnar Sverige för ett kärnvapenförbuds konsekvenser för partnerskapet i Nato.”

Även Tyskland, som inte har egna kärnvapen och i fredsfrågor ligger nära Sverige, anslöt sig till kritiken. Efter att Sverige den 7 juli röstade ja till den slutliga resolutionstexten har läget skärpts.

Sverige och Finland är inte med i Nato, men länderna är privilegierade som de två mest gynnade partner­länderna i Europa. Duon har ”Natos guldkort”, Enhanced opportunities program. I oktober ska Sveriges och Finlands EOP-status behandlas inom Nato, vilket är bestämt sedan tidigare.

– Får Finland av Nato en annan och mer gynnad behandling än Sverige så slår det också mot det svensk-finska försvarssamarbetet, varnar en av DN:s källor.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) vill inte kommentera Margot Wallströms inlägg men säger till DN:

– Vårt arbete mot kärnvapen ska fortsätta. Men vi ska inte i någon mening bidra till att rubba våra inter­nationella samarbeten som vi med stor möda och energi har byggt upp. Alla aspekter på resolutionsförslaget måste belysas. Det måste ta den tid som krävs så att det här blir ordentligt gjort, säger försvarsministern.

Enligt DN:s källor vill USA fortsätta försvarssamarbetet med Sverige, men är bekymrat. USA talar aldrig om när man har kärnvapen och många flygplan, fartyg och andra vapensystem kan bära både konventionella vapen och kärnvapen.

Enligt vad DN erfar kan detta leda till att amerikanska stridskrafter inte längre kan öva i Sverige. Båda länderna har ett intensivt försvarsindustriellt samarbete och exporterar krigsmateriel till varandra. Svensk försvarsindustri är också beroende av amerikansk teknik – och välvilja.

– I värsta fall kan detta omöjlig­göra Jas-programmet. Och ytterst kan den politiska beredvilligheten att hjälpa Sverige militärt i en kris avta, befarar en svensk initierad källa.

FN-konventionen om förbud mot kärn­vapen har vuxit fram på initiativ av flera länder och freds­organisationer som anser att nedrustningen av kärnvapen går för långsamt. Konventionen antogs av 122 stater den 7 juli. Om den svenska regeringen skriver på konventionen ska den sedan ratificeras av riksdagen.

Samtliga kärnvapen­stater har ställt sig ­utanför arbetet eftersom de anser att ­gällande ned­rustningsavtal, bland annat icke-spridningsavtalet NPT, undergrävs av konventionen som har flera oklarheter.