Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

Nya regler för lindrigt deprimerade

I januari införs nya rekommendationer för sjukskrivningar i psykiska diagnoser. En av förändringarna är att läkare inte längre bör sjukskriva personer som har en lindrig depression för första gången. Sjukskrivning ska också undvikas för patienter med en lindrig akut stressreaktion.

För patienter som har en första depression som är lindrig är rekommendationen i dag sjukskrivning i upp till tre månader. Bakom rekommendationen står Socialstyrelsen med sitt försäkringsmedicinska beslutsstöd. Stödet är riktlinjer till läkarna så att sjukskrivningar görs enhetligt och har lämplig längd. Tidsgränserna används också vid Försäkringskassans bedömningar.

Socialstyrelsen har sett över stödet och i januari är det nya mallar som gäller för läkarna. För patienter med en lindrig förstagångsdepression, depressiv episod, blir nu rekommendationen att sjukskrivning bör undvikas. Dessa patienter kan sjukskrivas i upp till tre månader, men då ska det i första hand vara på deltid. Vid medelsvår och svår depressiv episod kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till ett halvår.

Efter en fysisk eller psykisk belastning kan en person hamna i en akut stressreaktion. Här har rekommendationen varit sjukskrivning i två till fyra veckor, men i januari får läkarna tänka om. Handlar det om en lindrig akut stressreaktion bör sjukskrivning undvikas. Är det i stället en medelsvår akut stressreaktion kan sjukskrivningen vara i upp till fyra veckor.

Om patienten anses ha en så kallad­ anpassningsstörning, vid en livskris eller en sorgereaktion, lyder den nya rekommendationen, precis som i dag, att sjukskrivning ska undvikas. Däremot är det nytt med riktlinjen sjukskrivning i upp till tre månader om det är en medel­svår eller svår anpassningsstörning.

Totalt är det 17 diagnoser som Socialstyrelsen har gått igenom med stöd av medicinska experter. Eftersom rekommendationerna nu anpassas efter om personen bedöms ha diagnoserna i lindrig, medelsvår eller svår grad anses de bli mer flexibla. Det här gör också att sjukskrivningstiden i vissa fall kommer att bli kortare än i dag, eller längre.

– I sex diagnoser har vi lagt till att sjukskrivning bör undvikas. Det ingår nu i 13 av dessa 17 diagnoser, och då i de lindriga fallen. Det här har redan stått i en del diagnoser, men nu har vi gjort det tydligare. Dessutom betonar vi i högre grad partiell sjukskrivning, det föreslår vi i 16 av diagnoserna. Samtidigt ska man komma ihåg att det här är vägledningar från oss, det måste också göras en individuell bedömning vid varje sjukskrivning, säger Regina Ylvén, utredare på Socialstyrelsen.

Att deltidsjukskrivning förespråkas mer, eller ingen sjukskrivning alls, beror enligt Regina Ylvén på att sjukskrivna i längden kan må sämre av att tappa kontakten med arbetsplatsen:

– Arbetet kan ha en stödjande funktion, men det här handlar om avvägningar som läkare måste göra. En alltför kort sjukskrivning kan leda till att personen snart blir sjukskriven igen och är det en arbetsplats med hög stress kan personen behöva vara sjukskriven på heltid.

Sjuktalen har ökat i flera år, framför allt sjukskrivningar i psykiska diagnoser, och regeringen har därför satt press på Försäkringskassan att få ned talen. Enligt Försäkrings­kassans senaste prognos kan kurvan över sjuktalet börja vända nedåt runt årsskiftet.

I juli betalade Försäkringskassan ut ersättning till 181 751 sjukskrivna varav 64 653 hade varit sjukskrivna i mer än ett år.

Källa: Försäkringskassan