Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

Ökningen av läkarstudenter har stannat av

Antalet svenska läkarstudenter ökade stadigt från 2007 till 2014. Därefter har ökningen stannat av och antalet läkare som utbildas har i stället helt planat ut – ett tydligt trendbrott. Detta trots att det enligt Arbetsförmedlingen är ”mycket liten konkurrens” om läkarjobben.

Antalet läkarstuderande i Sverige har ökat varje år sedan 2007, visar statistik från CSN som Dagens Nyheter har tagit del av. För tio år sedan delade CSN ut studiemedel till 5 648 läkarstudenter på svenska lärosäten. Antalet har sedan dess ökat med några hundra studenter varje år.

Under förra läsåret, 2016/2017, utbildade sig 7 784 personer till läkare i Sverige.

– Vi ser det som positivt att man väljer att utöka platserna på den svenska läkarutbildningen, under förutsättning att man klarar av att bibehålla den höga kvaliteten på utbildningen. Det är hela tiden en avvägning, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation.

Men trots utvecklingen i Sverige har ökningen av svenska läkarstudenter helt uteblivit de senaste fyra åren. Det beror på att färre svenskar nu söker sig utomlands för att studera till läkare. Svenskar med läkardrömmar har länge flyttat till länder som Polen, Lettland, Rumänien och Danmark. Antagningskraven är i regel lägre än i Sverige, och många återvänder till den svenska sjukvården efter avslutad utbildning.

Förra året sökte sig flest till Polen, där över 1 000 svenskar studerade till läkare. Det medicinska universitetet i Gdansk lockade flest – 381 svenskar. Men det totala antalet svenska läkarstudenter utomlands förra året, drygt 2 500 stycken, är ändå den lägsta siffran sedan 2009.

– Det talar väl ändå för att man har hittat någon sorts balans på tillgång och efterfrågan. Ett utökat antal platser i Sverige gör att färre söker sig internationellt, men det är fortfarande en betydande andel svenska läkarstudenter som studerar i andra europeiska länder, säger Sofia Rydgren Stale på Läkarförbundet.

Läkarutbildningens dimensionering är reglerad av regeringen. Utbildningsdepartementet bestämmer hur många utbildningsplatser man vill ha och för en kontinuerlig dialog med svenska lärosäten.

I debatten hörs ofta att Läkarförbundet aktivt försöker hålla nere antalet läkare i Sverige. Något som inte stämmer, enligt Sofia Rydgren Stale.

– Det där är en myt som har hängt kvar. Jag tror att det kan bero på Läkarförbundets diskussioner på 1990-talet när läkare gick arbetslösa. I dag har vi inga funderingar på att hålla nere platserna. Vi behöver ju vara tillräckligt många, säger hon.

Fram till 2013/2014 ökade svenska läkarstudenter med i snitt över 400 om året, delvis tack vare svenskar utomlands, men sedan dess har antalet alltså inte ökat.

– Vi är inte jättebekymrade över att antalet svenskar utomlands har minskat, i och med att platserna i Sverige har ökat, säger Agneta Jöhnk, chef för arbetsgivarpolitik på Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Enligt den fackliga centralorganisationen Saco är det i dag en balans för läkare på arbetsmarknaden, men enligt Arbetsförmedlingen är det en ”mycket liten konkurrens” om jobben i hela landet.

– Inom vissa specialiteter finns det en absolut brist, säger Sofia Rydgren Stale på Läkarförbundet.

Den 31 maj i år lämnade regeringens utredare Jens Schollin ett nytt förslag till Socialdepartementet. Utredningen föreslår att Sveriges läkarutbildning blir sexårig, att den blir legitimationsgrundande och att en tolv månader lång klinisk basutbildning helt ersätter den längre AT-tjänsten. Det ska också bidra till att svenska läkarstudenter i Sverige och utomlands får mer likartade förutsättningar.