Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

Sillgrisslor lär politikerna om tillståndet i Östersjön

Hållbarhetsfrågor har dominerat årets Almedalsvecka. För att berätta om hur Östersjön mår tog Världsnaturfonden med politiker till sillgrisslorna på Stora Karlsö. DN var med när det slogs nytt rekord i ringmärkning.

Smack! Smällen är ljudlig när en liten dunboll brutalt landar på stenstranden. Någon sekund ligger den orörlig, men så kutar den livligt pipande ner mot vattnet.

På stranden springer politiker tillsammans med personer från myndigheter, företag och organisationer och försöker fånga de små sillgrisslorna. Ungarna ska ringmärkas av forskare innan de får simma ut till sina pappor.

Över tusen, mer än en fjärdedel, av årets evenemang under Almedalsveckan har handlat om hållbarhet. För att få reda på hur tillståndet i Östersjön är lämnar en buss vimlet i Visby för att åka till Stora Karlsö en bit söderut. Här har sillgrisslor ringmärkts sedan 1912, en av världens längsta serier av märkning. Sillgrisslan lever hela sitt liv i Östersjön, och genom att studera den kan forskarna göra sig en bild av ekosystemet, hur det är med fisktillgång och övergödning.

Sillgrisslorna häckar på avsatser högt upp på de branta klipporna. Häckningens mest spektakulära inslag är när ungarna kastar sig ut från boet och landar 40–50 meter nedanför. Grisslingen, som det kallas, sker i slutet av juni och början av juli. Att se de små dunbollarna dödsföraktande kasta sig utför stupet går rakt in i hjärtat.

– Grisslingen sammanfaller i tid med Almedalen och är ett bra sätt att få såväl politiker som myndigheter och näringsliv att förstå en fråga som är ganska okänd och komplex, säger Håkan Wirtén.

Han är generalsekreterare i Världsnaturfonden, WWF, som finansierar en stor del forskningen på sillgrisslorna, och värd för utflykten.

I solnedgången börjar hoppandet. Forskare sitter vid ett bord med ringar, våg och anteckningsblock. På stranden spanar makthavare upp mot klipporna där sillgrisslorna trängs. Mammorna manar ljudligt sina små att hoppa, papporna ute på havet lockar minst lika ljudligt. En öronbedövande kakofoni.

– Det är en väldigt stark upplevelse. Jag har varit med och inventerat fåglar tidigare men jag har inte varit med om den här dramatiken, säger Karolina Skog, miljöminister (MP).

Haven är ett av FN:s hållbarhetsmål och det som ligger sämst till. Sverige har som mål att ha minst 10 procent marina reservat. I dag finns närmare 14 procent.

– Vi har uppfyllt kvantitet, nu måste vi fylla på med kvalitet. De måste vara ekologiskt representativa, mer sammanhängande och det saknas områden i till exempel Bottniska viken. Där har vi skjutit till pengar, säger Karolina Skog.

Dask, en fågel landar i närheten, hon tar upp den och går mot forskarna.

– De väger mellan två och tre hekto, berättar Jonas Hentati Sundberg medan han väger och ringmärker en unge.

Den släpps den iväg och snubblar pipande över stenarna mot vattnet.

– Helt fantastiskt. Både som naturupplevelse och projekt som ger värdefull kunskap om Östersjön på ett så enkelt sätt, säger Johan Hultberg, (M), ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet.

– Vi måste växla upp arbetet med Östersjön. Sverige ska ta ledningen men arbetet måste också växla upp i de andra länderna runt Östersjön.

Det pågående forskningsprojektet ”Baltic Seabird Project” har pågått sedan 1997.

– Populationen har mer än fördubblats på den tiden, under de senaste tio åren har det ökat väldigt mycket. Nu är det cirka 18 000 par, säger Olof Olsson, projektledare.

Förbud mot drivgarn i fisket, mindre miljögifter och färre oljeutsläpp ligger bakom ökningen. Men ökningen är inte lika med att Östersjön mår bra.

– Att det finns mycket skarpsill och strömming betyder att det finns mycket plankton. Det är en följd av att havet är övergött, berättar Aron Hejdström, koordinator för projektet.

Kvällen mörknar och dunsarna kommer allt tätare, som ett ösregn av sillgrissleungar. Det visar sig bli nytt rekord.

– Vi ringmärkte 819 ungar. Det är ”all-time high”, tidigare rekord var 752, säger Aron Hejdström.

År 1880 fanns bara 20 par grisslor kvar på Stora Karlsö. I dag häckar 18 000 par grisslor där.

Ringmärkning av sillgrisslor på Stora Karlsö har pågått sedan 1912, en av världens längsta märkserier. Hittills har 80 000 ungar märkts.

Projektet Baltic Seabirds är ett samarbetsprojekt mellan forskare och studenter från bland annat Stockholms och Lunds universitet. Projektet finansieras huvudsakligen av Världsnaturfonden, WWF Sverige.

Källa: WWF