Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

Skör vapenvila gav färre döda i krig under förra året

Antalet döda i krig minskar för andra året i följd, men det ligger fortfarande högt sett till de senaste tre decennierna. Syrienkriget står för nästan hälften av dödsfallen. De blodigaste konflikterna koncentreras alltmer till västra Asien och norra Afrika.

Blodiga konflikter plågar bland annat Afghanistan, Jemen och Irak, och Syrienkriget rasar vidare på sitt sjunde år. Dock inte med samma styrka som för ett par år sedan, visar data för 2016 från konfliktforskarna vid Uppsala universitet. Antalet direkta dödsoffer i väpnade konflikter minskade förra året för andra året i rad.

Efter den arabiska våren 2011 steg siffran markant, och det var nästan helt och hållet Syrienkriget som drev upp antalet. Det ser nu ut som om 2014 kan ha varit kulmen. Den minskning som syns är också nästan helt relaterad till Syrien.

– Men det känns skört. Förklaringen till den senaste nedgången är ett skakigt eldupphör under ett par månader i början av året, säger Lotta Themnér, forskare vid Uppsala konfliktdataprogram UCDP.

Nivån på antalet döda i väpnade konflikter är fortfarande högre än den var mellan de stora krigen på 1980-talet och det syriska blodbadet, med ett undantag: folkmordet i Rwanda 1994.

Dödssiffrorna från UCDP avser direkta dödsoffer i väpnade konflikter, och såväl militära som civila offer är inräknade. Indirekta offer på grund av sjukdomar, svält och liknande är inte inräknade. Under 1950-, 1960-, 1970- och 1980-talen var krigen betydligt dödligare än i dag, men våldsökningen efter 2011 är påtaglig eftersom den skett efter den kanske minst blodiga perioden i krigshistorien, 2000-talets första decennium.

– Skulle Syrienkriget försvinna vore det en otrolig förbättring, för det ligger bakom nära hälften av alla som dör i konflikter i världen, säger Lotta Themnér.

Hon påpekar samtidigt att kriget i Afghanistan de senaste åren visat mycket dystra siffror, och förra året var blodigast sedan 1989.

Krigen i Jemen och Sydsudan skördar färre offer, men Lotta Themnér fogar in brasklappen att dessa båda konflikter också är de som är svårast att bedöma just nu, eftersom det är oerhört svårt att få fram tillförlitliga uppgifter därifrån.

Inte bara antalet dödsoffer i väpnade konflikter är högt just nu – med de senaste decennierna som referens – utan även antalet konflikter. Men det beror delvis på sättet att mäta. Mellan 2014 och 2015 ökade konflikterna med hela tio stycken, från 42 till 52, vilket nästan uteslutande hade med Islamiska statens ”franchising” att göra.

– En av de mest anmärkningsvärda förändringarna mellan 2014 och 2015 var den enorma spridningen av IS geografiskt, säger Themnér.

För varje nytt land där IS fick fäste, exempelvis Ryssland, Libanon och Jemen, noterades en ny konflikt i forskarnas sammanställningar. Under 2016 började terrorsekten visserligen strida i två nya länder, Pakistan och Jordanien, men den försvann från ännu fler. Det fick till följd att antalet registrerade konflikter minskade med tre mellan 2015 och 2016.

Samtidigt syns en allt större geografisk koncentration av de dödligaste konflikterna. De finns i dag i västra Asien och norra Afrika. Några stora väpnade konflikter pågår inte längre någonstans på den amerikanska kontinenten, och inte heller i Europa: med forskningens definition föll Ukrainakonflikten i fjol ner under gränsen för krig (minst 1 000 döda per kalenderår).

För den som är bevandrad i historien efter andra världskriget är det kanske mest slående att även Ostasien i dag är fritt från stora väpnade konflikter.