Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

Våldsdåd får gängen att växa i utsatta områden

I skuggan av den senaste tidens brutala våldsdåd och dödsskjutningar fortsätter de kriminella nätverken att växa. Tusentals unga i utsatta förorter ligger i riskzonen för att dras in. – Vi ser att yngre personer används till att begå grövre brott än tidigare, säger Camila Salazar, kriminolog på Fryshuset.

Flera personer har skadats och dödats i våldsbrott och skjutningar den senaste tiden i Stockholm. Polisen beskriver situationen som alarmerande, och räknar med fler skjutningar.

Parallellt med det upptrappade våldet expanderar de kriminella grupperingarna.

– Vi har fått en kraftig aktivering av de kriminella miljöerna i utsatta områden. Det får konsekvenser. Dels attraherar nätverken fler ju mer makt och kontroll de visar sig ha, dels behöver de fler yngre personer som utnyttjas på olika sätt, exempelvis för transporter av vapen eller narkotika. Det är en påtaglig risk att unga som är attraherade av de här miljöerna är fler i dag, säger kriminolog Jerzy Sarnecki.

För sju år sedan bedömde en statlig utredning att det fanns ungefär 5 000 ungdomar i utsatta förorter som riskerade att hamna i organiserad brottslighet. Framför allt handlar det om pojkar och unga män som lever i utanförskap.

– De äldre lite tuffare killarna blir förebilder, de har dyra kläder, folk är rädda för dem och visar dem respekt. Det är något man själv vill uppnå. Sedan är det en trygghet också – vilket kan tyckas paradoxalt med tanke på alla konflikter och skjutningar – men det är en trygghet att tillhöra den gemenskapen, säger Daniel Vesterhav, enhetschef på Brottsförebyggande rådet.

Att tillhöra en kriminell gruppering har blivit viktigare över tid, säger han och kopplar det till skrämselkapitalet.

– Ett nätverk får ju summan av alla individuellas kapital. Det är viktigt eftersom de här personerna inte använder sig av de rättsliga system som vi gör för att lösa konflikter. De går inte till polisen eller Kronofogden, de löser allt sådant själva. Och för att kunna göra det är skrämselkapitalet avgörande, säger Daniel Vesterhav.

Yngre börjar ofta som ”springpojkar”, men på Fryshuset ser man också att yngre uppmanas att utföra allt mer brutala uppgifter.

– Lagen ger ju mildare straff till den som är mellan 18 och 21 år och då har vi sett att man använder personer i den åldern till de grövre brotten. Men nu ser vi att personer yngre än så utnyttjas. Det är oroväckande, säger Camila Salazar, kriminolog på Fryshuset.

Att stoppa rekryteringen till de kriminella nätverken kräver åtgärder på flera plan, säger Camila Salazar.

– Akut handlar det om att lagföra gärningsmännen så att de inte kan fortsätta. Men så fort man tar bort en person tillkommer nya om man inte erbjuder något annat. Vi måste verkligen satsa på att det finns andra alternativ. En meningsfull fritid, möjligheter att arbeta eller utbilda sig, och inte minst hjälp och stöd till familjer i hemmen.

Flera personer har skadats och dödats i våldsbrott och skjutningar den senaste tiden i storstäderna.

I Stockholm har fem personer dödats på två dygn.

I tisdags mördades en kvinna och en man i Hallonbergen, samt en man i Alby.

I onsdags sköts två män till döds i en bil i Kista.

Stockholmspolisen utreder för närvarande 47 mord och 57 mordförsök. Totalt i år har 17 skjutningar inträffat som lett till sju döda och 14 skadade.

Utöver det har polisen 436 andra grova brott på sitt bord.

Även Malmö har det senaste året drabbats av flera misstänkta mord och andra allvarliga skjutningar. Bland de mest uppmärksammade finns fallet med en vaktmästare som skadades allvarligt när han på natten blir skjuten vid snöröjning i februari, och mordet på 16-årige Ahmed Obaid som skjuts ihjäl i Rosengård i januari.

Antalet dödsskjutningar i Sverige har ökat kraftigt under senare år:

2015: 31

2014: 25

2013: 22

2012: 17

2011: 19

2010: 18

2009: 22

2008: 14

Källa: Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik, TT