Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

”Jag är expert på att dölja hur jag mår”

Serien om stressrelaterad ohälsa bland Stockholmskvinnor har engagerat läsarna. Över sjuhundra personer är i dag med i ”Snacka om stress!”, diskussionsgruppen som DN startade på Facebook i samband med seriestarten. Här är några av kommentarerna från gruppens medlemmar och andra läsarreaktioner på serien.

”Andra kan vara sjuka men inte jag”

”Jag ser ut som vem som helst. Ingen som inte lever tätt intill mig kan någonsin se min sjukdom. För en del av min sjukdom är att dölja, att inte visa mig sårbar, att se ut som om jag är på topp.

Jag har i hela mitt liv kickat mig själv av att prestera, hjälpa andra, ha hundra saker på gång, säga ja till allt – för då har jag mått bra! Jag har levt på energi, drivits av energi och överlevt av min energi.

Den dagen jag insjuknade, den dagen min energi tog slut kändes det som om hela jag försvann. Vem var jag utan min energi och mina prestationer?

Min energi är som alkohol för en alkoholist, droger för en narkoman – jag missbrukar den och har otroligt svårt att använda den på ett lagom sätt.

När jag var som sjukast kunde jag inte skriva, prata i telefon, köra bil, handla, umgås med mina barn, förstå vanliga samtal, ha ljud omkring mig eller vara social. Allt det som var mitt liv orkade jag inte med. Panik och ångest ligger då nära till hands. Jag var livrädd för hur jag mådde och för hur min kropp och hjärna mådde.

Jag är expert på att dölja hur jag mår. Jag har otroligt svårt att acceptera att jag är sjuk. Andra kan vara sjuka men inte jag. Jag är starkare än så! Men det är just det – att jag alltid driver mig själv för långt och tror att jag klarar allt. För det är just det som är utmattningssyndrom.

Jag ser ut att vara på topp. Men efter att du mött mig, pratat med mig går jag hem och sover för att inte falla ihop. För jag är sjuk.

Jag önskar ingen att drabbas av detta. Det är en lång och tung kamp om överlevnad. All respekt till alla er som kämpar! Ni är hjältar – precis så som ni är!”

Therese Lundberg, 37, Tyresö

”Är på jobbet men fungerar inte i tankarna”

”En sönderstressad människa är ineffektiv och glömsk. Är på jobbet på betald tid men fungerar inte i tankarna. Borde ligga i arbetsgivarens intresse att personal mår bra. Kan inte vara sämre för någon part.”

Solveig

”Det är svårt i en tid då allt ska effektiviseras”

”Mobilen har blivit en sak som jag ändrat på i mitt liv. De enda notiser som ploppar upp är sms och samtal, tog helt bort instagram och annat som bara bidrog till att vara ”närvarande” trots att det blir tvärtom.

Har i dag mobiltider när jag jobbar och det fungerar bra för mig :) Men det är svårt i en tid där allting ska effektiviseras, gå fortare och du ska vara tillgänglig jämt, jämt, jämt. När jag mådde som sämst domnade mina händer vid höga ljud, kunde också få stickningar i ansiktet. Någon som känner igen det?”

Cecilia Rådén, 28 år, Danderyd

”Tre små barn, mycket på jobbet, vab, förkylningar”

”Har varit hemma en månad nu. Trodde inte att jag nånsin skulle krascha. Men det hände ändå... Med tre små barn, mycket på jobbet, vab, förkylningar, sömnbrist gick det till slut bara inte. Nu ska jag bli frisk från min 300:ade förkylning i år. Sedan hoppas jag att jag orkar jobba igen. Har inte kraschat så hårt än, men är rädd för att det ska bli värre nästa gång om jag inte får återhämta mig ordentligt nu. Ta hand om er!”

Kvinna, 39 år, Mariatorget

”Gubben får ta städningen”

”Jag tränar på att strunta i vissa saker hemma. Måste inte sätta på tvättmaskinen varje dag exempelvis. Handlar mat på nätet. Gubben får ta städningen och så vidare. Jag tänker att om jag inte gör allt det som jag alltid gör hemma så kommer någon annan göra det. Svårt dock att vänta och se.”

Aila te Pas, 56 år, Värmdö

”Vill sitta i ett soffhörn med mina katter och läsa”

”Har lite funderingar och tankar jag skulle vilja dela med mig av. Träning, promenader med mera. Jag vet att det är bra mot utmattning och depression men ibland orkar jag helt enkelt inte. Tanken på gym kan ibland göra mig oerhört stressad. Vill i stället sitta i ett soffhörn med mina katter och läsa (om jag kan koncentrera mig). Bara vara då även kroppen känns utmattad. Ha en fin dag!”

Jessica Larsson, 44 år, Nacka

”Önskar att det här togs på större allvar”

”Varit drabbad och ännu inte frisk efter fyra år. Min hjärna är fortfarande som en dimma. Fruktansvärt! Ändå görs inget åt problemet med stress i samhället. Alla är vi olika skapta och kan hantera stress olika. Önskar att det här togs på större allvar.”

Jenny

”Är så less på att vara prestationshäxa”

”Har varit utbränd och jobbar ofta med att inte falla tillbaka och behöver känna samhörigheten och att orka bara var jag. Är så less på att vara prestationshäxa som jag kallar det. Triggas i gång så lätt och all beröm för att man jobbar häcken av sig som gör att jag glömmer känna vad det är jag behöver och orkar. Får ständigt påminna mig om att jag inte behöver prestera hela tiden för att vara okej. Jag är okej utan min prestation.”

Kvinna, 50, Norrort

”Ingen tackar en när man bränt ut sig totalt”

”Många skapar sin stress själva, så att Stockholms kvinnor skulle vara mer stressade än andra beror väl på att de ska vara så duktiga på allt de gör och blogga om hem, mat och bak. Ha egen tid med vänner och springa på krogen och gymmet. Stäng ned de sociala medierna och var närvarande med barnen i stället, allt det andra kan man göra när barnen är stora. Ingen tackar en när man bränt ut sig totalt.”

Anneli