Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Presidentens utspel vidgar sprickan i EU

Frankrikes president utmanar Polen när det gäller migration, fri rörlighet och flera andra omtvistade EU-frågor. Sprickan mellan öst och väst i EU skärps.

Frankrikes president utmanar Polen när det gäller migration, fri rörlighet och flera andra omtvistade EU-frågor. Sprickan mellan öst och väst i EU skärps.

Under måndagen arrangerade Frankrikes president Emmanuel Macron ett toppmöte i Paris om EU:s migrationspolitik.

Inbjudna var Tyskland, Italien och Spanien från EU-sidan samt Tchad, Niger and Libyen från den afrikanska kontinenten. Syftet var att diskutera förslag som ska minska strömmen av flyktingar och migranter över Medelhavet och som hela EU kan ställa sig bakom.

Mötet är ännu ett tecken på att Emmanuel Macron driver på för att få till stånd förändringar av EU:s politik inom flera områden.

En följd av detta är att Frankrikes president också har hamnat i öppen dispyt med flera länder i östra EU, framför allt med Polen.

– Macron är inte rädd för konflikter med EU:s nyare medlemsländer, konstaterar statsvetaren Göran von Sydow, forskare vid Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier.

Det blev mycket tydligt förra veckan, när den franske presidenten besökte Österrike, Rumänien och Bulgarien. Överallt försökte han få stöd för skärpta EU-regler när det gäller utstationerade arbetare. Macron vill att EU ska garantera lika lön för lika arbete och kräver också att tidsgränsen för utstationerade arbetare sänks från två till ett år.

Österrike, Sverige och en del andra länder i västra EU står redan i huvudsak på Frankrikes sida i den här frågan, men Polen och flera medlemsstater i östra EU vill ha viss fortsatt lönekonkurrens på den inre marknaden.

– Frankrikes president tolkar utfallet i Brexitomröstningen som en följd av att EU inte har lyckats hantera den fria rörligheten. Macron hävdar att nuvarande bestämmelser leder till social dumpning och att medborgarna kommer att vända sig mot EU om det inte blir en förändring, säger Göran von Sydow.

När Macron avslutade förra veckans EU-resa i Bulgarien verkande stämningen vara hjärtlig, men den franske presidenten gick samtidigt till mycket hårt angrepp mot Polen.

Den pågående omstöpningen av Polens rättssystem ”bryter mot EU:s principer”, deklarerade Frankrikes president. Polen ”förtjänar” en bättre regering, tyckte Macron.

I sak innebär Macrons kritik av de rättsliga förändringarna i Polen ingen skärpning jämfört med EU-kommissionens, men den franske presidentens ton var fränare och mer direkt. Och från regeringen i Warszawa kom en rasande reaktion.

– Jag uppmanar presidenten att ta hand om sitt eget lands problem. Kanske kan han då uppnå samma goda ekonomiska resultat och samma goda säkerhet som Polens medborgare garanteras. Mitt råd till den franske presidenten är att inte splittra Europa, fräste Polens premiärminister Beata Szydlo.

Konflikten mellan öst och väst i EU märks alltså tydligt och har blivit allt mer brännande. EU har förvisso alltid präglats av dispyter mellan medlemsländerna, men nu pågår samtidigt fler konflikter som rör stora politiska frågor, säger Göran von Sydow.

– Det handlar om den fria rörlighet och EU-direktivet för utstationering av arbetare, om migrationen och rättstatsutvecklingen. Och framöver tornar tvisten om EU-budgeten upp sig.

– Konflikten blir allvarlig eftersom den EU-skeptiska inställningen i länder som Polen och Ungern innebär att unionens medlemsländer inte är överens om hur EU ska utvecklas, anser Göran von Sydow.

Utstationering av arbetare. Sverige, Frankrike, Österrike och flera länder i väst vill skärpa EU-reglerna för utstationerade arbetare medan Polen och andra länder i östra EU säger nej.

Migration. Polen och övriga länder i den så kallade Visgradgruppen säger fortfarande nej till EU-kvoter för asylsökande.

Rättsstatens principer. EU-kommissionen anser att Polen bryter mot rättsstatens principer och varnade i juli för att Polens rösträtt i EU dras in.

EU-budget. Västländer vill dra ned på stödet som går till regional utveckling, vilket framför allt skulle drabba länder i östra EU.