Sedan en månad är Maggie Smith, Hugh Bonneville, Michelle Dockery och resten av ensemblen i de senaste årens bästa brittiska kostymdrama tillbaka i ITV:s tablåer – i Sverige är det premiär för Downton Abbeys andra säsong har nästa helg.
Tre avsnitt in är det samma sjudande soppa av såpoperaintriger, psykologiskt finspel och subtila putslustigheter som gjorde Downton Abbeys debutsäsong till så fenomenal tv-underhållning. Maggie Smith som den åldrande grevinnan och matriarken är om möjligt ännu mer högfärdig och briljant. Och nu är det ju världskrig också.
Brittbloggen har tidigare hyllat Downton Abbey-skaparen Julian Fellowes förmåga att väva in samtidens frågor i ett drama som utspelar sig på en lantegendom i 1910-talets England.
En förklaring: Julian Fellowes, som när han inte pennar tv-manus sitter i överhuset för de konservativa, skriver ofta in sitt eget politiska liv i Downton Abbeys handling.
Värd att notera i våras var bland annat en sekvens som speglade hans motstånd till AV-omröstningen. Ett nytt exempel på den flytande gränsen mellan Lord Fellowes tv- och politikerkarriär fick vi i veckan.
Häromdagen rapporterade Daily Telegraph nämligen att överhuset går emot en fråga som Downton Abbey-skaparen tagit tydlig ställning för: En lagändring som gör det möjligt för kvinnor att i större utsträckning än i dag ärva brittiska adelstitlar, och därmed en plats bland lorderna i överhuset.
”Om ni frågar mig ifall jag anser att det 2011 är löjligt att en vuxen kvinna vid sina sinnens fulla bruk inte har några arvsrättigheter alls när det gäller en ärftlig titel, så tycker jag att det är skandalöst, faktiskt”, skrev Julian Fellowes i ett brev till bland annat David Cameron som citeras i Daily Telegraph.
I överhuset sitter i dagsläget bara en enda kvinna som ärvt sin titel. Lordtitlar lämnas nästan uteslutande vidare på den manliga sidan av en familj – utan son dör titeln ut. David Cameron vill i jämställdhetens namn ändra på detta, och Julian Fellowes stödjer sin partiledare. Han vill nämligen att hans fru, även hon adlig, ska kunna ärva den viscount-titel som just nu innehas av hennes far.
Adelsfeminist och tapper riddare för sin hustrus räkning på samma gång, alltså. Han vet att välja sina strider, den gode Julian.
Och om ovanstående låter som en intrig hämtad ur Downton Abbey beror det förstås på att den är det. Samma arvsproblematik är själva grundbulten i tv-serien. Dramat inleds 1912 med nyheten om att Titanic gått under – och med atlantångaren i djupet följde Lord Granthams kusin James och hans son, de enda männen som kunde ärva titeln och egendomarna.
Därmed börjar det desperata äktenskapsmäkleriet för att gifta ihop Granthams dotter Mary med den okände kusinen Matthew, så att Downton Abbey kan stanna inom familjen. Parallellt förändras samhället utanför godset, och mer och mer av de moderna tiderna tränger också in i slottets stängda salar. En av döttrarna lockas av suffragetternas kamp för kvinnlig rösträtt, en annan börjar – spoilervarning! – i seriens andra säsong hjälpa en lokal bonde med att plöja åkrarna med nyinhandlad traktor.
Den som visat minst tecken utåt på förändring är hittills Lady Mary. När säsong två inleds ser hennes och Matthews framtidsutsikter lika mörka ut som krutröken över slagfälten i Somme. Men inombords slits Mary mellan förväntningarna på att som ogift dotter till en lord nu hitta ett annat lämpligt parti – och den sanna kärleken till Matthew.
Snart, hoppas vi som tittar, kommer även hon göra upp med förlegade pliktkrav och kliva ut ur slottsgarderoben som modernt självständig kvinna. Lord Fellowes bör ha fått ny manusammunition till sådana äventyr i veckan.








Mest kommenterade