Bänkad på Gästrikegatan

Monologen Bänkad med Kenneth Söderman …

… och saxofonisten Anders Barnö.

En sliten alkoholist sitter på sin gamla parkbänk, bänkad från livet utan att kunna ta sig in i gemenskapen, men med drömmar och minnen, glädje och förtvivlan. Om detta handlar pjäsen Bänkad med den dubbelbottnade titeln skriven och regisserad av Hasse Widmark i Kenneth Södermans inlevelsefulla rolltolkning och med Anders Barnös sorgmodiga saxofonspel interfolierat.

Uppskattande publik.

Att lyssna på den drygt timslånga monologen på Teaterstudio Lederman (den gamla kolkällaren) på Gästrikegatan 13 på fredagskvällen var som att sitta på en parkbänk i den närbelägna Vasaparken bredvid de nedgångna männen och höra dem berätta för varandra halvt osammanhängande, uppdiktade eller upplevda minnen från en ljusare tid, om proffsdrömmar och kärleksdrömmar men också om framtiden och om sorg och förtvivlan över bortgångna kamrater och felslagna förhoppningar i livet.

Samtal efter pjäsen med de medverkande och författaren och regissören Hasse Widmark (till höger i bild).

Det slog mig efter föreställningen hur livsviktiga småteatrarna är för ett levande kulturliv i en stad som kallar sig The Capital of Scandinavia. Institutionsteatrar behövs förvisso också. Men sist jag var på Dramaten hade jag svårt att hålla ögonen öppna, möjligen var det mer mitt fel än pjäsens vars titel jag avstår från att avslöja. Men på Teaterstudio Lederman var jag inte i närheten av att slumra till. Tvärtom. I kväll, lördag, spelas Bänkad igen, därefter väntar turné. Passa på!

En teater lika viktig som Dramaten.

Barnens träd på Stadsmuseet

Trädet med de vita blommorna (mitt i bilden) är det nyplanterade Barnens träd på Stadsmuseets gård (Jonas Paulman till höger) …

Barnens träd symboliserar alla barns rätt till en trygg och värdig barndom. Idén är Jonas Paulmans. ”Barnens träd är mitt livsprojekt”, berättar han när jag träffar honom på Stadsmuseets gård där ett Barnens träd planterades i början av maj. Hittills har 36 Barnens träd planterats landet runt. Många fler tillkommer i sommar.

… skylten är än så länge provisorisk.

För ett par månader sedan invigde han tillsammans med dagisbarnen ett Barnens träd inne i kvarteret Piskan på Söder. Där växte han själv upp under sina tidigaste barndomsår på 1960-talet med missbrukande föräldrar innan han kom till fosterhemmet i Ekerö med en kärleksfull fostermamma som dog när han var 12 år och utfrysningen började i den nya familjekonstellationen. Jonas Paulman är också en av de närmare sjuhundra personer som kommer att få skadestånd för att ha farit illa i barnavården.

Idealisten Jonas Paulman som brinner för barns rättigheter planterade det första Barnens träd 2010.

Nu har han alltså vigt sitt liv åt att på sitt sätt uppmärksamma barns rättigheter. Han har jobbat ideellt i flera decennier och genom olika spektakulära prestationer (rekord i handskakningar, långpaddlingar, långcyklingar etc.) vunnit uppmärksamhet och samlat in pengar till ideella organisationer som SOS Barnbyar, Cancerfonden med flera.

Elever från Katarina södra har ritat sina egna versioner av Barnens träd. Nyligen planterades ett Barnens träd vid deras skola. Teckningarna finns med på utställningen på Stadsmuseet.

År 2010 kom han på idén med Barnens träd. ”Ett träd står kvar när man kramat det. Det gör inte alltid de vuxna”, säger han och talar av egen erfarenhet då han under de svåra ungdomsåren ofta tog sin tillflykt till naturen.

Jonas Paulman jobbar ihop med kommuner, olika organisationer som Rotary, HSB och andra. Barnens träd på Stadsmuseets gård är det första i samarbete med ett museum. På Stadsmuseet finns också en liten utställning som berättar om Barnens träd-projektet. Den pågår maj månad ut.

Hittills har 36 Barnens träd invigts på olika platser i Sverige. Snart blir det fler.

Nu på onsdag ska Jonas Paulman inviga ett Barnens träd i samarbete med en bostadsrättsförening vid Vintertullen. Och i juni har en ett digert program med nya barnens träd från Halmstad till Trosa. En sann idealist Jonas Paulman.

”Konst är bara ett medel för att komma närmare det levande”

Fotografen Sofia Ekström är nu färdigutbildad konstnär på Konsthögskolan …

På vernissagen av Mejans (Konsthögskolans) vårutställning träffar jag på en gammal bekant, fotografen Sofia Ekström, numera också färdigutbildad. konstnär. Hon är en av masterstudenterna som ställer ut i Ellen Key-huset på Campus Konradsberg.

… och här förklarar hon sina verk för några besökare på vårutställningen.

Som en del i utbildningen gjorde Sofia Ekström för två år sedan en gripande film om sin pappa som en gång i tiden hade fotoateljé i Sollentuna. I sin masteressä skriver hon naket om sin mamma som drömde om att bli konstnär, en dröm som aldrig förverkligades av modern, men nu av dottern.

Och vad är då konst för Sofia Ekström? ”Konst är bara ett medel för att komma närmare det levande”, lyder en av meningarna i essän. En fin formulering. Målningarna som Sofia Ekström ställer ut utforskar ljuset betydelse för såväl fotografi som måleri. Grattis Sofia till examen.

Partigrundaren Jan Carlsson fick Stockholmsmedaljen postumt

Jan Carlssons dotter Anna Dreber Almenberg tar för sin avlidne fars räkning emot Stockholmsmedaljen ur Elisabeth Delangs hand.

Jan Carlsson, en av Stockholmspartiet grundare i slutet 1970-talet, tilldelades Stockholmsmedaljen postumt på tisdagen vid en ceremoni under almarna i Kungsträdgården. Jan Carlsson som också satt i kommunstyrelsen under Stockholmspartiets storhetstid avled, 66 år gammal, efter ett hastigt sjukdomsförlopp förra sommaren. Medaljen överlämnades av Stockholmspartiets ordförande Elisabet Delang och togs emot av en rörd Anna Dreber Almenberg, Jan Carlssons dotter.

Det var första gången Stockholmspartiet delade ut medaljen till en stockholmspartist. Stockholmspartiet delade ut Stockholmsmedaljen första gången för femton år sedan till den danske lastbilschauffören Bent Sörensen som genom ett rådigt ingripande förhindrade en allvarlig explosion efter att en gasoltransport vält på Tegeluddsvägen på Gärdet. Då delades den av Stockholmspartiet instiftade medaljen ut eftersom partiets förslag att Bent Sörensen skulle få stadens S:t Eriksmedalj avvisats av den politiska ledningen i Stadshuset.

Numera är Stockholmspartiet mer en förening än ett politiskt parti, berättar Elisabet Delang. Vid senaste kommunalvalet i Stockholm fick partiet endast 19 röster. Men då ställde man inte heller upp med några valsedlar.

Spontan dans på Stortorget

Flickorna från Borlänge ...

… dansade …

En liten danstrupp med orkester underhöll flanörerna på onsdagsförmiddagen. Turisternas kameror klickade i takt med musiken. Artister i den spontana och oannonserade föreställningen var elever från klass fyra och fem i Borlänge musikskola. Ett uppskattat initiativ.

… och svängde sina taktpinnar …

… HOPPSAN!

1 400 namn räckte inte för att rädda Gamla stans bibliotek

Gamla stans bibliotek, stans trivsammaste, ska läggas ned beslutade politikerna i kulturnämnden på tisdagseftermiddagen. I stället ska boksamlingen flyttas till Stadsmuseet i augusti efter sommaren.

Jaan Paju, Anneli Martini och Kjell Sundstedt överlämnade protestlistor med 1 400 namn till borgarrådet Madeleine Sjöstedts biträdande borgarrådssekreterer Anders Gustafsson (i ljus tröja).

Med bibliotekets nedläggning försvinner en social träffpunkt, inte minst för äldre. En lugn och studievänlig miljö för ungdomar försvinner. En av turister besökt upplysningscentral försvinner. En kulturell oas i en historisk stadsdel försvinner. Kort sagt, den sista ickekommersiella lokalen att slinka in i försvinner från Gamla stan. Trist.

Manusförfattaren Kjell Sundstedt (i hatt) som själv är synskadad tillbakavisade stadens påstående att Gamla stans bibliotek inte är handikappvänligt, ett av argumenten för att lägga ned det.

1 400 namnunderskrifter räckte inte för att rädda biblioteket. Namnlistorna i protest mot nedläggningen lämnades före beslutet över till kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedts (fp) biträdande borgarrådssekreterare Anders Gustafsson som fick det inte helt lätta uppdraget att försvara beslutet eftersom Madeleine Sjöstedt inte tog sig tid att ta emot uppvaktningen själv.

Ska Gamla stan bara vara för turister? undrade ett stort antal kulturpersonligheter i en debattartikel i SvD häromdagen. Ja, det verkar så.

Bellmanhusets historia på skylt

Fredrik von Feilitzen avtäcker Samfundet S:t Eriks kulturhusskylt …

… på Bellmanshuset under en ceremoni på tisdagen.

Carl Michael Bellman (1740-1795) bodde på många olika ställen i staden. Men det var i huset (Bellmanhuset) på Urvädersgränd 3 från 1723 på Söder som han skapade de flesta av sina epistlar. Här bodde han under fyra år i början av 1770-talet.

Sten Magnus Petri spelade och sjöng Bellmansånger …

… till publikens förnöjelse.

För 75 år sedan (1938) förvärvade ordenssällskapet Par Bricole (som bildades av Bellman tillsammans med skalderna Olof Kexél och Carl Israel Hallman 1779) huset för 37 000 kronor.

Med anledning av jubileet avtäcktes på tisdagen en av Samfundet S:t Eriks kulturhusskyltar som kortfattar berättar husets historia. Skönhetsrådets Fredrik von Feilitzen invigningstalade och berättade att det nog var tack vare att Bellman bott där som huset står kvar än i dag. Annars hade det förmodligen varit rivet.

Martin Stugart höll föredrag och guidade runt i Bellmanhuset …

… som här i skaldens sovrum med dödsmasken.

Min gamle DN-kollega, ordensbrodern i Par Bricole, Martin Stugart höll ett djuplodande föredrag om Bellman och lotsade medlemmarna i Samfundet S:t Erik runt i skaldens gamla hem och Sten Magnus Petri sjöng och spelade, alla till förnöjelse.

Grattis Meri Helena Forsberg!

Meri Helena Forsberg får årets Nelson Mandelapris på 50 000 kronor av Stockholms stad.

Meri Helena Forsberg får årets Nelson Mandelapris. 50 000 kronor, av Stockholms stad ”för sitt målmedvetna arbete att öka utrikes födda kvinnors delaktighet i samhället”. Hon är ordförande för RIFFI (Riksförbundet Internationella föreningar för invandrarkvinnor) som 1974 grundades på initiativ av den alltid lika engagerade Mira Kakossaios (1917-1990) som redan 1968 hade grundat IFFI. Det handlade om att bryta invandrarkvinnors isolering och stimulera dem att ställa krav på ökad jämställdhet i hemmet, yrkeslivet och i samhället i övrigt.

RIFFI har fortsatt att verka i samma anda. Varje vecka kommer runt två hundra kvinnor till RIFFI:s lokaler i Borgerskapets änkehus på Norrtullsgatan 45. Meri Helena Forsberg har jobbat med integrationsfrågor sedan 1960-talet då hon verkade i Farsta. Där var problemen inte olika dem i Husby i dag även om de tog sig andra uttryck på den tiden. På RIFFI har Meri Helena Forsberg jobbat sedan början av 1980-talet, då tillsammans med Mira Kakossaios.

Priset delas ut under medborgarskapsceremonin den 6 juni i Stockholms stadshus.

Varför inte dekorera Hornsgatspuckeln igen?

Så här fin var Hornsgatspuckeln i helgen … FOTO. BRITT SÖRMARK-MATHSSON

Stämningen från de radikala husockupationsåren på 70-talet återupplivades tillfälligt under helgen med en dekorativ muralmålning på Hornsgatspuckeln som till några söderbors besvikelse spolades bort på måndagsmorgonen. Jag tycker själv den var fin. Synd att den försvann. Den ingick som fond i en filminspelning.

… men på måndagsmorgonen tvättades muralmålningen bort …

Varför inte tillåta några av stadens duktiga muralmålare att dekorera puckeln igen såsom skedde illegalt i forna tider när vänsteraktivisterna var aktiva på nätterna med färg och penslar. Ingen kopia förstås. Men med nutida uttryck.

… och här syns sista resterna av Stadshustornet innan det försvann helt.

Demonstration mot Förbifarten

Motorleden Förbifart Stockholm eller kollektivtrafik för pengarna var frågan förbipasserande stockholmare utanför Stadshuset fick rösta på utanför Stadshuset på måndagseftermiddagen …

Oppositionens ungdomspartier och Fältbiologerna demonstrerade och ordnade ett jippo mot Förbifart Stockholm (den planerade 21 kilometer långa motorleden på tvären mellan Skärholmen och Häggvik till största delen under jord) utanför Stadshuset på måndagen.

… antingen en blå röstsedel med Fredrik Reinfeldts bild för Förbifarten eller en grön för kollektivtrafiken fick de välja på …

Förbipasserande stockholmare fick välja mellan att satsa 61 miljarder kronor på kollektivtrafiken eller 61 miljarder kronor på Förbifarten (som den lär kosta räknat i löpande priser med 2009 som utgångsår). De som satsade på kollektivtrafiken fick lägga sin gröna röstsedel i kollektivtrafiklådan. De som ville satsa på Förbifarten fick lägga sin blå röstsedel prydd med ett porträtt av Fredrik Reinfeldt i en soppåse.

…och att miljöpartiets borgarråd Daniel Helldén valde den gröna röstsedeln var kanske ingen överraskning.

Kanske ingen överraskning av Miljöpartiets borgarråd Daniel Helldén lade sin gröna röstsedel i kollektivtrafiklådan innan han gick in för att delta i diskussionen om finansieringen av Förbifarten vid sammanträdet i stadens trafiknämnd.