”Restaurang Lindgården med sina blommande verandor och musik i trädgården är den moderna motsvarigheten till forna tiders franska värdshus och schweizerier ute på Djurgården.” Det var då det. 1950. Så beskrevs nämligen Lindgården i Ellen Rydelius och Ria Wägners bok ”Möte med Stockholm”.
Nu har den kulturmärkta restaurangen från funkisutställningen 1930 mitt emot Gröna Lund stått tom och fått förfalla i många år. Den är sedan länge bortom all räddning. Lindgården ska rivas. I stället kommer ett ultramodernt 4-våningshotell med 44 rum att byggas på platsen (arkitektillustrationerna). Stadsplanen ställs för närvarande ut i Tekniska nämndhuset på Fleminggatan. Något (milt uttryckt) skär sig väl det planerade hotellbygget i förhållande till omgivande byggnader, framför allt Liljevalchs konsthall.
Men ännu större förändringar är i vardande vid Allmänna Gränd och Gröna Lund. Det planerade Abbamuseet (hur man kan kalla en helkommersiell nöjesanläggning för ”museum” är mig en gåta) är tänkt att byggas på den stora parkeringsplatsen mellan Grönan och Aquaria. För ett par år sedan planerades det så kallade Abbamuseet i Stora tullhuset vid Stadsgården. Men något gick i baklås (vilket kostade Stockholms skattebetalare 6 miljoner kronor enligt uppgift) och planerna ändrades. Hur Abba-anläggningen är tänkt att utformas har jag ingen aning om. Men den är tänkt att öppna om två år.
Det får mig att minnas det gamla Nöjesfältet som låg på just denna plats fram till 1957 liksom ett litet annex till Grönan på andra sidan gatan. Nöjesfältet var de fattigas tivoli eftersom inträdet var gratis. Där stod på sin tid Nacka Skoglund, den mytomspunne fotbollsspelaren, sin tids Zlatan, och klackade tvåkronor över axeln upp i bröstfickan på kavajen. Jag kan i dag inte minnas om jag såg det själv eller bara har hört berättas om det. Men han lär aldrig (eller sällan) ha misslyckats med konststycket. Eller minns jag fel? Nacka kom ju inte hem till Sverige från Italien och Palermo förrän 1964. Då var ju Nöjesfältet redan nedlagt. Men kanske gjorde han ändå några framträdanden på Nöjesfältet när han var hemma i gamla Svedala på semester. Nån som vet?






Det planerade hotellet är inte tänkt att ligga på den plats där tidigare Nöjefältet låg. Nöjesfältet låg på den bilparkering som syns på bilden, alltså närmare vattnet. På platsen för eventuellt kommande hotell låg Lindgården, trevlig restaurang där jag och jämnåriga (tex. du) kunde avnjuta både det en och det andra.
ivar wallin, (Webbsida) 12:37, 11 december 2009. Anmäl Anmäl
När Nacka klackade så hade han en söt flicka vid sin sida, hon hette Ann-Katrin
Gardheim och skall finnas kvar i Sthlm.
Hon om någon borde veta mer!
Sören
Sören C, 18:41, 19 juli 2009. Anmäl Anmäl
Hej Lars T!
Om du menar vilka kameror jag använder så är det som följer:
2 st 4 år gamla Canon Eos-1 Mark II och tre zoom-objektiv: EF 17-35 mm 1:2.8, EF 24-70 mm 1:2.8 och 70-200 mm Ultrasonic 1:2.8. Plus då och då ett 300 mm objektiv.
Lars Epstein, 21:29, 17 juli 2009. Anmäl Anmäl
Kan du inte skriva ett inlägg om vilken utrustning du använder?
Lars T, 19:52, 17 juli 2009. Anmäl Anmäl
Hej mats!
Följande citat är taget ordagrant ur det utställda planförslaget: ”Planförslaget innebär att ett hotell i tre våningar med en indragen mindre fjärde våning uppförs på platsen där idag restaurang Lindgården står.”
Sen när man började räkna bottenvåningar som en våning vet jag inte. Du kanske kan fråga tjänstemännen på stadsbyggnadskontoret.
Lars Epstein, 19:39, 17 juli 2009. Anmäl Anmäl
Tycker också att det är synd att stället ska bort. Festade där i början av 90-talet då ”Barfota” och sedan ”Vegas” låg där. Har väl stått tomt sen dess. Det är tråkigt, men allt gammalt är inte värt att bevara. Nostalgi och 50-tals romantik driver inte direkt utvecklingen framåt. Det ser man inte minst på de könlösa nybyggen den här staden producerar (typ området vid St Eriks ögonsjukhus). Ser fram emot lite glas och betong på djurgården.
JJ, 15:50, 17 juli 2009. Anmäl Anmäl
3 våningar, sen när började man räkna bottenplan?
mats, 14:28, 17 juli 2009. Anmäl Anmäl