Respekt för den historiska miljön?

Strömkajen byggs om och utvidgas.. Den sänks, får ny beläggning, flyttas ut två meter mot Saltsjön och ges en modernare arkitektur. Både Waxholmsbolagets och Strömma Kanals biljetthallar rivs och ersätts med nya moderna byggnader. Gestaltningen av de nya byggnaderna ”har ett samtida uttryck men framtagen med respekt för den historiska miljön”, heter det i stadsbyggnadsnämndens beskrivning (stadsplanen ställs ut just nu). Att de nya byggnaderna har ett samtida uttryck är lätt att hålla med om. Men på vilket sätt ”respekterar” de den historiska miljön? Det har jag svårt att förstå även om jag inte kan se att något av arkitektoniskt intresse går förlorat när de gamla byggnaderna rivs och nya byggs i stället.

Strömkajen i dag.

Strömkajen i framtiden.

Strömma Kanalbolagets byggnad i dag.

Strömma Kanalbolagets byggnad i framtiden.

Waxholmsbolagets byggnad i dag.

Waxholmsbolagets byggnad i framtiden.

Läs även: När Grand Hôtels gäster dog i tyfus

Detta inlägg går inte att kommentera längre.

Jag protesterar mot att ungdomsföreningen med Oscar J tillåts att här förfölja Epstein och att försöka utöva påtryckningar mot honom. Det är inte längre lika trevligt att läsa denna välskrivna spalt med dessa lymmlars ständiga hackande.

…och med den här kritiken börjar Epstein bli en parodi på sig själv. Det är så att man skrattar.

Faktum är att de nya kioskerna harmonierar väl med waterfrontlådan och det planerade ”västra city” i glas, betong och plåt. Synd bara att de inte ligger där också.

I den betydelsen att material och form kan vara av moderna/samtida uttryck utan att för den skull vara respektlösa mot den befintliga miljön dvs att man kan platsens historia, tidigare och nuvarande funktioner och att endast tar bort de historiska lagren där det är nödvändigt. Byggnadernas form avser att göra ett så litet avtryck som möjligt men ändå vara funktionsdugliga och material har valts för att vara miljövänliga och funktionella men också att åldrats vackert.

Skule Karl Gylje kunna utveckla sin sista mening ?
Att man på stadsbyggnadskontoet numera har en hysterisk böjelse för att vrida till knäppa och disharmoniska former för att alla i framtiden ska komma ihåg historiens vidrigaste stadsbyggnadsborgarråd och hennes lealösa vasaller och deras ”moderna tillägg”, det förstår man. Men på vilket sätt är form o materiel respektfulla, Gylje ?

Trevligt att hr Gylje vill kommentera här. Tack.

Uttrycket är hämtat ur sammanfattningen till planbeskrivningen och en mer utförlig beskrivning står att läsa i det bifogade gestaltningsprogrammet. Respekt för den historiska miljön betyder i klartext att husen underordnar sig de befintliga fasaderna i höjd och skala, sett från angränsande platser och att dess placering inte bygger för gatornas siktlinjer ned mot strömmen. Att byggnadernas form och material är noggrant utvalda för ge ett respektfullt men modernt tillägg till platsen.

Precis Johannes, och som jag skrev blir det nästan lite fånigt när man letar efter NÅGONTING att kunna kritisera om alla byggprojekt. Här har han som sagt letat efter olika element att kritisera, men lyckas inte så bra, så kvar blir bara en tummetott i form av kritik mot projektbeskrivningen(!).
Jag vill gärna läsa blogginlägg med exempel på byggnadsprojekt under de senate åren som Epstein uppskattar. Projekt som han tycker varit positiv förändring för staden. Ge oss positiva exempel, Lars!

Många kommentarer här nedan tycks i sin iver att ”sätta dit” artikelförfattaren missa de sista meningarna i blogginlägget ovan.
Lars Epstein ifrågasätter den fåniga formuleringen, ingenting annat.

Historisk miljö? Kärahjärtanes då, vissa människors hjärnor har sannerligen bara kapacitet att ägna sig åt banaliteter. Det är en KAJ och två KIOSKER det handlar om! Slappna av Epstein…