Valborgsfirandet på Riddarholmen. Bildspecial

Fackeltåget från Stortorget sniglade sig som vanligt på valborgsmässoaftonen ned för Storkyrkobrinken till Riddarholmen. ”O hur härligt majsol ler”, sjöng kören från scenen i duggregnet och årets vårtalare Mona Sahlin hälsade ljuset och vårens ankomst välkommen med snöfria planer för alla fotbollsälskare även om hon inte tyckte det såg så ljust ut för Stockholmslagen AIK, Djurgården och Hammarby för tillfället. Det kan man ju hålla med om.  Mona Sahlins partikamrat, kvällens konferencier, förre AIK-spelaren och kommunfullmäktigeordföranden Ingemar Ingevik tackade Mona Sahlin för talet och önskade också henne en ljus politisk framtid och kören och trubaduren sjöng och folk började bege sig hemåt i det ljumma vårregnet.

Kungen hyllad på sin 64-årsdag. Bildspecial

Rojalister och nyfikna trängdes på yttre borggården på Valborgsmässoafton för att hylla och/eller fotografera kung Carl Gustaf på hans 64-årsdag och även vinka till festföremålet. Drottning Silvia, kronprinsessan Victoria och hennes blivande man Daniel vinkade från ett av slottsfönstren.

Ge Vera Siöcrona ett torg i Gamla stan!

Kolmätargränd är numera förvandlad till en tunnel.

Officersdottern Vera Siöcrona (1914-2003) var 28 år när hon, efter sju år på haven (bl a som stewardess på Svenska Amerikalinjens m/s Kungsholm) och som frivillig lotta i finska vinterkriget, flyttade in i en lägenhet vid Kolmätargränd i Gamla stan. Snart fick hon veta att kvarteret hon bodde i skulle rivas för ett nytt kanslihusannex. Hon jobbade som journalist för Aftonbladet och började skriva artiklar om den förestående rivningen som hon försökte hejda. Men husen revs. Dock behölls den gamla fasaden mot Västerlånggatan.  Än i dag finns Kolmätargränd kvar, men bara som en tunnel in till kanslihusannexets runda gård. Här inne på det som före rivningen i folkmun kallades ödetorget höll hon sitt första brandtal i början av 1940-talet för den gamla miljöns bevarande stående på en uppochnedvänd soptunna. Ur detta hennes engagemang för Gamla stan föddes idén till Gamla stans hembygdsförening som hon var med och grundade, liksom månadstidningen Gamla stan vars första nummer kom ut 1945.

Här ska hennes minnestavla och porträtt avtäckas om en dryg vecka.

Om en vecka (8 maj kl 13) hedrar hembygdsföreningen Vera Siöcronas minne genom att avtäcka en minnesskylt och en porträttrelief på Sven Vintappares torg. Alldeles intill, på Sven Vintappares gränd 2, kom hon att bo i många är tillsammans med sin katt Krishna och pudeln Balou. Hon genomlevde den tid i Gamla stan då den förslummade stadsdelen började rustas upp. Hon har berättat att det inte bara var positivt när hennes hus fick wc i början av 1950-talet.  Grannkontakterna minskade eftersom grannarna inte lika ofta längre möttes i trapporna på väg upp till eller ned från torrdassen på vinden.

 

Vera Siöcrona guidade Eemil Sillanpää i Gamla stan 1946. Här poserar hon och nobelpristagaren med ett exemplar av tidningen Gamla stan. Bilden var införd i ett senare nummer av tidningen.

Vera Siöcrona var en av de första att guida runt grupper och berätta om Gamla stan.  Vid ett tillfälle 1946 guidade hon den finske författaren Frans Eemil Sillanpää (nobelpristagare 1939) i Gamla stan. Han var på besök för att samla material till en bok om Stockholm.  Han var dock mest intresserad av att besöka alla ölcaféer som fanns i stort sett i varje kvarter på den tiden, har hon berättat.

Döp om torget till Vera Siöcronas torg!

Nyligen var det på förslag i stadsbyggnadsnämnden att torget där Vera Siöcron ska få sin minnestavla skulle döpas om från Sven Vintappares torg till Vera Siöcronas torg. Sven Vintappares torg är nämligen till skillnad från Sven Vintappares gränd inget gammalt namn.  ”Swen wintapperes grendh” nämns i stadens tänkeböcker (domstolsprotokoll) så tidigt som 1588. Sven Vintappares torg däremot är ett modernt påfund från 2003 och var innan dess en odöpt plats. Men den borgerliga sade nej. Varför förstår jag inte. Ingen plats i Gamla stan är lämpligare att döpa efter Vera Siöcrona än torget vid vilket hon bodde och där hon ska få sin minnestavla. Jag föreslår att den borgerliga majoriteten med Kristina Alvendal i spetsen ändrar sig.

Kanslihusannexets runda gård skulle kunna döpas om till Vera Siöcronas torg.

Annars kan man ju alltid döpa om kanslihusannexets runda gård. Den var odöpt till för fyra år sedan. Då döptes den till Brantingtorget trots att Hjalmar Branting redan har en gata på Östermalm uppkallad efter sig. Just på den plats som alltså sedan kort tid heter Brantingtorget trots att ingen gatuskylt visar det (vad jag har kunnat upptäcka) stod alltså Vera Siöcrona och höll sitt första försvarstal för de rivningshotade husen i Kolmätargränd. Då kallades platsen populärt för ödetorget. Varför inte nu Vera Siöcronas torg om det inte går för sig at
t döpa om Sven Vintappares torg. Ett torg i Gamla stan bör hon i alla händelser få, Vera Siöcrona.

Protester mot bygge i Sturebys skogspark

Sturebyhöjdens skogsridå som försvinner …

… om det planerade huset byggs.

Sturebyhöjden är en skogspark omgiven av lamellhus från 1940-talet, en idyll inte långt från Örbyleden och Huddingevägen. Skogsridån mot Sågverksgatan, själva entrén till parken, hotas nu att bli igentäppt av ett fyravåningshus med 24 bostäder. Något som samtliga partier i stadsdelsnämnden motsatt sig liksom runt 400 närboende som skrivit på en protestlista.

Promenadstigen som försvinner för det nya huset.

- Vi är inte emot att det byggs bostäder i Stureby. Men inte här i parken. Den är redan delvis bebyggd med daghem och dessa barn utnyttjar dagligen parken. Det gör också hundägare och många andra som möts, fikar, grillar eller bara promenerar där. Nu hamnar det planerade huset precis på gångstigen i parken och parken kommer att upplevas som delvis privatiserad eftersom de boende i de nya lägenheterna ska ha terrasser åt parksidan. säger Lars Gillegård som själv bor vid Sturebyhöjden i ett av de k-märkta husen där en gång ryska ambassaden hade sin personal inhyst.

Enligt Anna de Groat är djurlivet rikt i parken. Här finns exempelvis rådjur, fasaner, harar och igelkottar. Här växer liljekonvaljer och blåbär. Mats Deland berättar att hälften av parkens 14 ekar måste offras om det föreslagna huset byggs.

Här närmare Huddingevägen går det att bygga fler bostäder, menar Lars Gillegård, Anna de Groat och Mats Deland.

Alla tre vittnar om att det känns som att befinna sig mitt i skogen när man är inne i parken. (Jag delar den uppfattningen efter att ha varit på plats). Den känslan försvinner om det planerade huset byggs, menar de tre. I stället föreslår de att man bygger fler än de redan planerade cirka 100 lägenheterna bara 100 meter från Sturebyhöjden nere vid kraftstationen inte långt från Huddingevägen när den planerade nedgrävningen av kraftledningen kommer till stånd. De ser också gärna att man däckar över Huddingevägen och bygger ihop miljonprogrammets Östberga med Stureby. Det skulle ge ett bra tillskott med nya lägenheter.  ”Där skulle man kunna bygga tätt och få underlag för affärer”, menar Lars Gillegård.

Men stadsbyggnadsnämnden godkände fortsatt planarbete för Sturebyhöjden vid sitt sammanträde för en månad sedan trots att samtliga partier i stadsdelsnämnden var emot att bygga i parken. Bara vänstern och miljöpartiet sade nej. I höst planerar invånarna i Stureby ett medborgarmöte i protest mot det föreslagna huset i skogsparken.

Vintern har gått hårt åt gatorna

Jobbarna från anläggningsfirman Frijo har bråda dagar. De lagar hålen och sprickorna i gatorna med asfalt efter den stränga vintern. De säger sig ha mer att göra än vanligt i Söderort så här års. ”Är det på grund av frosten eller dubbdäcken”, undrar jag. ”Frosten.  Dubbdäck är bra”, svarar en av dem med ett spjuveraktigt leende.

Katarinahissen går igen. Men hur ser framtiden ut?

Katarinahissen går igen. Efter fyra månaders stopp. Den lagades i fredags. Det blev dock mankemang nästan direkt. Men i går, måndag, började den fungera på riktigt igen. I 27 år har Hissföraren Estifanos Semere kört hissen. Nu är han tillbaks i hisskorgen.  Stamkunderna hälsar glatt på Estifanos Semere och vill köpa årskort. Men han har fått order att inte sälja några. ”Varför” undrar stamkunderna.   Estifanos Semere har ingen förklaring att ge. Han har inte fått någon av ägaren Gyllenforsen Fastigheter KB. Nog borde väl årskort kunna säljas till rabatterat pris.

Hur ser Katarinahissens framtid ut? Jag hoppas inte det rykte är sant som säger att hissen bara ska vara i bruk under sommarmånaderna.  Katarinahissen är liten juvel i som inte får fuskas bort. Många stockholmare åker den dagligen och turisterna älskar den.  Och numera är ju inte turistsäsongen begränsad till sommaren. Den pågår året runt.

Jag önskar dessutom att Stadsgårdshissen kommer i bruk igen.  Den borde bli lönsam nu när Fotografiska startar sitt jättemuseum i det gamla tullhuset på andra sidan Stadsgårdsleden om tre veckor.

Läs också: Katarinahissen är ”tillfälligt avstängd” i ett halvår

Läs också: ”asså hissen e paj” på femton språk

100 meter tunnel flyter i land

I sakta mak (1,8 knop) bogserades den 100 meter långa tågtunneln utan missöden in under Essingeleden och Västerbron och lades till vid Söder Mälarstrand klockan 12.55 på tisdagen. Där ska den betonggjutas och ligga kvar i väntan på de två andra tunnelelementen som samtliga ska kopplas ihop innan de inom två år sänks ned på Söderströms botten. Sänktunneln blir Citybanans pendeltågspassage under Söderström mellan Söder och Riddarholmen. Hela Citybanan byggs i tunnel (större delen sprängs ut i berget) mäter sex kilometer och sträcker sig mellan Tomteboda och Södra station. År 2017 blir den klar för trafik.

Varning för ”tusenlappsligan”!

In i butiken kommer en man och en kvinna. Mannen tar en chokladkaka från hyllan och betalar med en tusenlapp. När han fått tillbaka växeln börjar både han och den kvinnliga kumpanen att föra oväsen och skrika ”too expensive, too expensive” (för dyrt, för dyrt). Han vill häva köpet, lämnar tillbaks chokladkakan och växeln på tusenlappen och kräver sin tusenlapp åter. Men växeln han lämnar tillbaks till butiksbiträdet saknar femhundrakronorssedeln. På det sättet försöker han lura till sig 500 kronor. Det uppmärksamma butiksbiträdet genomskådar dock bedrägeriförsöket som alltså misslyckades i Gamla stans Te- och kaffehandel på Stora Nygatan häromdagen.  Men det har lyckats vid flera tillfällen bekräftar polisen. Flera affärer i Gamla stan (och förmodligen på andra ställen) har haft besök av de samvetslösa bedragarna. Se upp!

En 100 meter lång tunnel bogseras in i Riddarfjärden

Ett gigantiskt släp väntas in på Riddarfjärden i morgon (tisdag 27 april). Det är Citybanans 100 meter långa sänktunnel som bogseras in mot Slussen.  Där ska den vila mot en ponton, gjutas färdig (väggar och valv) tills den sänks ned på botten av Söderström ihopkopplad med ytterligare två sektioner som anländer senare. Om två år beräknas hela den 300 meter långa sänktunneln ligga färdigmonterad på mellan fyra och en halv och tolv meters djup på sjöbottnen mellan Söder och Riddarholmen. När hela den sex kilometer långa pendeltågstunneln mellan Södra station och Tomteboda blir klar 2017 kommer tågen att åka genom sänktunneln under vattnet i en svag uppförslutning söderut och tvärtom norrut när Söderström passeras.

Liten pojke långt under markytan tittar ut mot tunnelschaktet som leder ut under Söderström när det är färdigsprängt.

Trafikverket (det sammanslagna f d Vägverket och f d Banverket) hade öppet hus på tre ställen vid tunnelbygget under söndagen. Vid Söder Mälarstrand kunde man gå ner i arbetstunneln och beskåda den åtta till tio meter tjocka bergvägg som återstår att spränga ut mot vattnet när sänktunneln är på plats. Om några veckor börjar sprängningen av den 550 meter långa tunneln genom berget söderut mot Södra station. Den känsliga delen under Maria kyrka når man fram till nu i sommar.

 

”Billigare att rekonstruera Slussen än att bygga nytt”

Ryssgården på Slussen fylldes av Slussenanhängare under lördagens manifestation mot den planerade rivningen och nybyggnadsplanerna.

Ola Andersson.

Det är Slussens förtjänst att innerstan i dag knyts samman till en enhet. Med det nya förslaget försvinner den egenskapen när en massiv mur av huskroppar byggs. I dag finns det tre sätt för en gångtrafikant att ta sig mellan södra och norra delarna av innerstan. En är Västerbron, en är den blåsiga järnvägsbron där man sällan möter en gående och en är passagen via Slussen. I det nya förslaget är det tänkt att fotgängarna ska ta sig på en blåsig sluttande hundra meter lång gångbro över vattnet mellan stadsdelarna. Den nya Slussen är planerad för bilismen. Den åttafiliga motorleden har större kapacitet än nuvarande Slussen trots att ansvariga politiker sagt sig vilja bygga om Slussen för mindre biltrafik än i dag. Dagens Slussen är genialisk och framstår som än mer genialisk för varje nytt arkitektförslag som presenteras.

Så sammanfattningsvis beskrev arkitekturkritikern Ola Andersson det aktuella förslaget att riva dagens Slussen och bygga upp vad flera talare karakteriserade som ”en 60-talsförort” på Stockholms vackraste plats med dess än så länge fria utsikter över vattenvidderna åt alla håll. Ola Andersson sade också att det skulle bli billigare att rekonstruera dagens Slussen än att bygga nytt enligt de aktuella planerna. Han fick kraftiga applåder av de flera hundra åhörarna som stod i över fyra timmar och lyssnade på musik och tal från människor som i debatten nedsättande etiketterats som ”kultureliten” och ”nejsägarna” från annat håll inom samma så kallade kulturelit.

Björn Sylvén.

”Stå på er nejsägare”, uppmanade Stockholmskännare Björn Sylvén som sade att om inte nejsägarna funnits så hade inte heller Hornsgatspuckeln funnits kvar i dag och vi hade haft en sexfilig motorväg över Nybroviken. Det är ett gammalt knep från makthavarna att försumma underhållet och sedan säga att byggnaderna är i så dåligt skick att de måste rivas. Det skedde i Klara. Det är på väg att ske med Slussen, sade han också.

Carl Johan De Geer.

Björn Ranelid.

Konstnären Carl Johan De Geer höll ett flammande tal mot de ”förljugna arkitekturmodellerna” som inte visade hur verkligheten kommer att se ut om det nya förslaget genomförs med bilköer i stället för trevliga piazzor med folk som sitter och fikar. Även författaren Björn Ranelid höll ett brandtal (svårrefererat) för Slussen i sin oefterhärmliga stil, innan manifestationen avslutades. Kampen om Slussen går vidare.