Sverige blev ett annat land på dagen för 25 år sedan

Skrivet av Lars Epstein 16:42, 28 februari 2011 i kategori Då&Nu, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN, Norrmalm

I dag hyllades Olof Palmes minne med kransnedläggning vid graven intill Adolf Fredriks kyrka och rosor på mordplatsen i hörnet av Tunnelgatan och Sveavägen.

Den 28 februari 1986, på dagen för 25 år sedan, inträffade den otänkbara händelsen. Sveriges statsminister Olof Palme sköts ihjäl på Sveavägen på väg hem efter ett biobesök på Grand. Fortfarande är det svårt att fatta. Efter Palmemordet är Sverige inte samma land som innan. Säkerhetsvakter, kodlås och misstänksamhet har förvandlat Sverige till ett slutnare samhälle.

Själv minns jag en händelse från någon gång på 1970-talet när jag hade ett ärende upp till finansdepartementet och råkade passera finansministern Gunnar Strängs halvöppna dörr. Jag kom på att jag skulle passa på att fråga honom om något och knackade på. Gunnar Sträng undrade i sin lite bryska stil vad som stod på. ”Jo, jag heter Lars Epstein, jobbar på DN och undrar om jag skulle kunna få ställa en fråga?” ”Har vi bestämt tid?”, replikerade han. ”Nä, men jag råkade gå förbi”. ”Jag är upptagen, men låt det gå fort”. Jag fick ställa min fråga och svaret blev långt och uttömmande. I dag passerar man omöjligt vakten nere i porten i finansdepartementet på Drottinggatan. Om man inte har lycktas boka tid i förväg. Förr kom man in utan vidare.

Jag minns också ett tillfälle i början av 1980-talet när FN:s dåvarande generalsekreterare Javier Pérez de Cuéllar besökte Olof Palme på Harpsund. Inga säkerhetsvakter på den tiden. En enda godmodig polis från trakten bevakade pressuppbådet och de höga dignitärerna. Olof Palme skulle förstår som brukligt var ro runt lite i viken i den så kallade Harpsundsekan med sin gäst. Olof Palme beordrade snabbt fram flytvästar till sig och Pérez de Cuéllar. ”För hur skulle de se ut om vi kommer på bild sittande i en båt utan flytväst”. Jag tror det var första gången en svensk statsminister fotograferades iklädd flytväst och första gången FN:s generalsekreterare såg en flytväst i verkligheten överhuvudtaget. Hans förvåning tydde på det.

1 000 nya lägenheter bakom ÅF-huset vid Haga Norra

Skrivet av Lars Epstein 01:39, 28 februari 2011 i kategori Bostäder, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN, Utanför innerstan

Solna bygger. Längst ner i höger på flygbilden syns det aktuella området vid Frösundaleden intill Haga Norra. (I mitten ses Arenastaden där Nationalarenan nu börjar ta form).

ÅF-huset vid Haga Norra sett från Hagaparkens entré.

Bilia i dag (fotograferat österut från Frösundaleden). ÅF-huset längst till höger i fonden.

”Nya Bilia” från samma håll. ÅF-huset skymtar längst bort i samma husrad.

Ett nytt stort kontorskomplex i glas byggdes vid Haga Norra för två år sedan. Dit flyttade ÅF (f d Ångpanneföreningen) från Fleminggatan inne i stan. Nu fortsätter exploateringen av området. Bakom ÅF ligger Bilia sedan 1973 med försäljning och verkstäder intill jättelik parkering. Bilia ska ligga kvar men i nya lokaler. Hela området mellan Frösundaleden och Stora Frösunda gård ska bebyggas med kontor, försäljningslokaler och 1 000 nya lägenheter.

Bilparkeringen som ska bebyggas med bostäder (sedd från Kolonnvägen).

Jag har svårt att se någon lämpligare plats för ett nytt bostadsområde än här vid Haga Norra. I dag en trist och dåligt utnyttjad industritomt med en anhopning av ytparkerade bilar. Hela Haga Norras entré ger ett splittrat intryck som också skulle vinna på en mer strukturerad bebyggelse. Jag tror det kan bli en bra bostadsmiljö intill Stora Frösunda gård och i hyggligt centralt läge om man klarar av att filtrera bort buller och avgaser från E4:an och Frösundaleden.

Plötsligt minns jag hur jag satt på spårvagn 15 som pappa jag åkte ibland på söndagarna i början på 1950-talet. Vi färdades från Odenplan till Råsunda fotbollsstadion. Vid Haga Norra svängde spårvagnen in på Råsundavägen (i dag nästan osynlig för nya Frösundaleden). Efter någon hållplats på Råsundavägen hade vi gamla Hagalund på vänster sida. Och plötsligt på Råsundavägen dök det väldiga stora ishuset upp där jättelika sågspånsomgivna isblock förvarades på sommaren vilket förvånade mig som pojke (konstligt att den inte smälte till vatten i värmen). Det var före kylskåpens stora genombrott. Isen användes tydligen fortfarande i isskåp i vissa affärer och lägenheter.  Ett vagt minne från en avlägsen tid. Stadsplanförslaget för exploateringen av Stora Frösunda har just ställts ut. Om en månad (23 mars kl 19 i Bilias hus) blir det samrådsmöte för intresserade.

Kulturell oas på Kungsholmen nyinvigd

Skrivet av Lars Epstein 16:27, 26 februari 2011 i kategori KLICKA-FÖRSTORA BILDEN, Kultur, Kungsholmen

Vad vore Stockholm utan sina antikvariat? En kulturellt mycket fattigare stad. Antikvariaten, dess kulturella oaser i stan, kämpar med lönsamheten.

Kornhamnstorgs antikvariat stängde för nåt år sedan. Alfa fick överge sin lokal på Drottninggatan och flyttade ner i källaren på Olof Palmes gata. Jones slog igen på Norrtullsgatan och flyttade ut på landet. Hundörat flyttade till Strängnäs et cetera.

Sigbjörn Ryö (i mitten).

Så mycket mer glädjande är det då inte när Ryös antikvariat på Hantverkargatan snett emot Kungsholms kyrka har nyinvigníng på lördagen i uppfräschade lokaler med nya golv och tak och utökad yta. Ryös antikvariat inhyser numera också Morris antikvariat från Södertälje. Morris ägare Glenn Sjökvist och Sigbjörn Ryö delar på lokalerna. Morris är specialiserad på ämnesområdena grafik och design som nu fyller hyllorna i det inre före detta kontorsutrymmet. Ryö har ett brett sortiment. Inte minst kan man fynda fotoböcker som inte finns att köpa någon annanstans i stan. Här köpte jag själv till exempel för en tid sedan Israëlis Bidermanas klassiska fotobok Le Cirque d´Izis med Chagallomslaget.

Le Cirque d´Izis fyndade jag …

… för en tid sedan på Ryös antikvariat.

Jag älskar numera antikvariaten och gör alltid rätt för mig. Inte så för 55 år sedan. Då var jag en liten gangster. Vid ett tillfälle stal jag en bok på Kungsbokhandeln (inte långt från biografen Saga) och gick snett över gatan för att sälja den på Nyréns antikvariat (tror jag det hette). Expediten synade Cervantes Don Quijote del 1 och frågade om jag inte hade del 2 också. Då skulle jag få bättre betalt. ”Jovisst, den har jag hemma”, ljög jag och återvände till Kungsbokhandeln för att stjäla också den delen. Men det gick inte som det skulle. Jag blev tagen på bar gärning och inkallad på kontoret och butiksföreståndaren frågade efter namn och adress. Jag lyckades ljuga (folk var godtrognare på den tiden) och det resulterade inte i nåt annat än att jag fortsättningsvis avstod från att stjäla böcker.  Det var sista gången jag var inne på Kungsbokhandeln och Nyréns antikvariat. Båda är nu nedlagda sedan länge.

Tung kritik mot stadsplaneringen i Stockholm

Skrivet av Lars Epstein 19:56, 25 februari 2011 i kategori KLICKA-FÖRSTORA BILDEN, Planer, Problem, Visioner

Detta bygge har inte specifikt med texten att göra.

Stockholms valda politiker får allt mindre kontroll över var och hur det byggs i Stockholm. Allt mer av makten över byggandet har glidit över till privata intressen, byggare och exploatörer.

Cecilia Obermüller.

Det menar Cecilia Obermüller som suttit tolv år i kommunfullmäktige och stadsbyggnadsnämnden för miljöpartiet.

“Staden har planmonopol, men planeringen är reaktiv. Initiativet tas icke av stadens tjänstemän eller politiker utan av den som vill bygga något. Förr i tiden bestämde staden ungefär vad som skulle byggas var, men dessa tider är dock passé.

Nästan alla initiativ kommer idag från byggherrar, exploatörerna i Stockholm, som själva pekar ut ett område de är intresserade av (ofta letar man rätt på gamla, inte längre giltiga planer som medger exploatering). Byggherren ges i Stockholm markanvisningar, dvs. första tjing att få starta planprocess på det markanvisade området.

Garantier ges inte av staden att byggherren får bygga, men oftast hinner planeringen gå mycket långt innan allmänhet, föreningar och kringboende får nys om pågående planering och har möjlighet att yttra sig i plansamrådet. Det reella inflytandet kan idag ifrågasättas då motstånd till planer eller önskemål om förändringar allt oftare avfärdas som särintressen.”

Det skriver Cecilia Obermüller i en motion i kommunfullmäktige där hon bland annat föreslår inrättandet av en Planombudsman för ökad insyn i planprocessen och för att ta tillvara berördas intressen. Hon föreslår även öppna möten i stadsbyggnadsnämnden så att allmänheten ska kunna höra hur politikerna resonerar.

Cecilia Obermüller har på nära håll bevittnat den negativa utvecklingen under sin tid som toppolitiker i Stockholm. Hon poängterar också att ett större medborgarinflytande från början förkortar planeringstiderna eftersom det ger färre överklaganden som drar ut på tiden.

Med ett större medborgarinflytande från början går det smidigare att få igenom byggplanerna Cecilia Obermüller nämner områdesplaneringen Kärrtorp som ett föredömligt exempel och även det så kallade Järvalyftet där staden lyssnat av vad medborgarna tycker. I höst ska områdesplanering starta i Aspudden och Midsommarkransen,

Cecilia Obermüller vill också att stadsdelsnämnders och facknämnders synpunkter ska väga tyngre än i dag och önskar också en uppbemanning på stadsbyggnadskontoret så att man där inte tvingas till ”outsourcing”, dvs. ”Planärenden läggs ut för hantering på externa plankonsulter från olika privata företag. Plankonsulter har nära anknytning till byggherrar och andra aktörer i branschen och kan inte förväntas ha samma helhetssyn och göra avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen som stadens handläggare kan förväntas göra. Det har dessutom visat sig dyrare med utlokaliseringen än att behålla egen kompetent personal”, skriver Cecilia Obermüller.

Hårda ord om Hagastaden

Skrivet av Lars Epstein 02:41, 25 februari 2011 i kategori Arkitektur, Bostäder, Debatt, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN, Planer, Vasastan

Hagastaden år 2025 sedd mot nordost. Norrtullsplatsen i förgrunden. Den svarta pilen i bildens nederkant pekar på de två i dag befintliga tullstugorna vid Norrtull. I bildens mitt längst bort reser sig de planerade tvillingtornen Tors Torn.

Intresserade arkitekter diskuterade Hagastaden på torsdagskvällen.

Norra Station, eller Hagastaden som den numera kallas, var ämnet för kvällen när Stockholms arkitektförening samlade sina medlemmar till ett möte på Konstakademien under torsdagskvällen. Hagastaden är den stadsdel som ska knyta ihop Stockholm och Solna via en överdäckning av E-4-an. Här ska byggas 3 000 lägenheter och 15 000 arbetsplatser. Det är tänkt att bli ett så kallat Life Science-centrum med forskning och utbildning som knyter ihop Karolinska Institutet, Nya Karolinska sjukhuset, Universitetet i Frescati och Tekniska högskolan (KTH). Här ska de omdiskuterade 140 meter höga Tors Torn, tvillingtornen vid Tors plan, byggas.

Arkitekturprofessor Alexis Pontvik var kritisk till utformningen av Hagastaden.

Arkitekturprofessorn Alexis Pontvik kritiserade planen hårt, gatusträckningarna, den höga exploateringen, men samtidigt det låga utnyttjande av kvartersmarken, för många så kallade landmärken, inklusive Tors Torn, som tar ut varandra. ”Det är en kakofoni av höga former. Det skapar ej landmärken”. Om Tors torn, sade han: ”Det blir den mest monumentala porten i Europa. Vad är den port till? Vad symboliserar den egentligen? Entrén till Solna?”

Alexander Wolodarski, mannen bakom Hagastaden, försvarade sitt verk.

Stadsplanearkitekten Alexander Wolodarski som jobbat med planeringen i femton år förklarade att Tors Torn inte ska ses som entrén till Torsgatan utan symbolisera Stockholms framtid och de stolta forskartraditionerna i stan som sträcker sig tillbaka till 1700-talet och som började på Karolinska Institutet när det låg på Hantverkargatan men sedan flyttades ut till Solna där det nu ligger. Alexander Wolodarski tillbakavisade också kritiken att stadsbyggnadskontoret detaljstyrt och skött planeringen av Hagastaden enväldigt. ”Det har varit 80-90 arkitekter inblandade”, sade han.

Tomas Rudin (s) undrade hur man kan ändra på de två Tors Torn, men kom snabbt på hur.

Av närvarande politiker yttrade sig Tomas Rudin (s) i debatten och undrade bland om man kunde påverka utformningen av Tors Torn innan han kom på att det kanske han kunde eftersom han är vice ordförande i stadsbyggnadsnämnden.

Arkitekten Johan Johansson var också kritisk, speciellt till det dåliga utnyttjandet av den så kallade Norrtullsplatsen.

Norrtullsplatsen (vid nuvarande Norrtull) med de två kvarvarande tullstugorna till vänster.

Arkitekten Johan Johansson hade flera försynt framförda men mycket kritiska synpunkter på planen för Hagastaden. Bland annat ansåg han utformningen av den så kallade Norrtullsplatsen är alldeles för voluminöst tilltagen. Den skulle kunna minskas betydligt till förmån för bebyggelse.

Stadsbyggnadsborgarrrådet Regina Kevius (m) önskade liksom …

… stadsarkitekten Karolina Keyzer att allmänhet och utomstående expertis kommer med i planeringsprocessen på ett tidigare skede i framtiden.

Tonen i debatten blev stundom mycket hätsk men alla, inklusive stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius (m) och stadsarkitekten Karolina Keyzer, verkade eniga på en punkt, nämligen att diskussionerna om framtida byggnadsplaner i Stockholm måste ut till offentlig diskussion på ett mycket tidigare stadium än i dag. Man kan ju hoppas att så sker eftersom intresset för stadsbyggnadsfrågor ökat kraftigt bland stockholmarna de senaste åren.  Trycket på Stockholm har ju också ökat med stor inflyttning. Byggbar mark minskar allteftersom.  Med en ökad dialog med medborgarna ökar förståelsen för att nya bostäder behövs och också chansen att de byggs på rätt platser och att planerna kan genomföras utan tidsödande överklaganden med tillhörande förseningar. För övrigt hoppas jag att just Tors Torn aldrig kommer till stånd, en from förhoppning, jag inser det.

Tors torn, utsatta för kritik. Många, jag själv inkluderad, skulle önska att de aldrig kom till stånd i verkligheten.

Näset kvar i nytt Slussenförslag – Bästa förslaget hittills

Skrivet av Lars Epstein 15:39, 24 februari 2011 i kategori Arkitektur, Gamla stan, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN, Södermalm, Trafiken, Visioner

Konstakademiens f d preses arkitekt Mats Edblom presenterade tillsammans med …

… konstnären Leif Bolter ett nytt förslag till lösning för Slussen …

… med näset mellan Mälaren och Saltsjön bevarat …

… som grundidé. Vilket om det genomfördes skulle innebära att stockholmarna skulle känna sig lika  hemma i nya Slussen som i …

Näset kvar mellan Mälaren och Saltsjön. Det är den bärande idén i Konstakademiens förslag till ny utformning av det framtida Slussen som presenterades av upphovsmännen Mats Edblom och Leif Bolter på torsdagen. Näset, dvs. landtungan, binder ihop Gamla stan och Södermalm ungefär som i dagens existerande Slussenmaskineri.

Den åttafiliga trafikleden ned mot Skeppsbron som är den bärande idén i det officiella förslag som stadsbyggnadskontoret jobbar med och som ska presenteras om ett kvartal, har i Edblom/Bolters förslag i stället delats upp i två separata fyrfiliga vägar, den ena mot Skeppsbron, den andra mot Munkbron. Upp mot Södermalmstorg från Räntmästarhuset vid Slussplan stiger en brygga i svag lutning omgiven av de båda vägarna. Det gör att stockholmarna skulle känna igen sig på platsen i framtiden om Edblom/Bolters förslag realiseras.

Man kan ta sig från Gamla stan till Slussen i två plan, i det undre utan att korsa någon gata och ta hissen eller rulltrappan i den runda byggnaden (ungefär i dagens klöverbladsläge) upp mot Södermalmstorg, eller så kan man ta sig fram i det övre planet.  Framför Hilton har man placerat ett litet kulturhus i sydväst och öster om Katarinahissen en bussterminal för Nackabussarna under en glasad 10 000 kvadratmeter stor glasad saluhall framför KF-husen.

… dagens Slussen.

Det här är det bästa nybyggnadsförslaget jag har sett hittills. Hoppas tjänstemännen på stadsbyggnadskontoret studerar det noga innan det kommer med stadens officiella förslag i maj. Edblom/Bolters förslag står utställt i Konstakademiens på Fredsgatan, men kan också beskådas på nätet.

Slussendebatten tar fart igen

Skrivet av Lars Epstein 23:58, 23 februari 2011 i kategori Debatt, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN, Södermalm

Ulla Hamilton (till höger) diskuterar Slussens framtid med stockholmarna.

Trafikborgarrådet Ulla Hamilton (m) möttes av flera engagerade stockholmare som ville diskutera Slussens framtid på onsdagseftermiddagen i kommunens informationstält utanför stadsmuseet.  En kvinna visade upp en tidningsbild på ett stort hus som skymde Katarinahissen.

Ulla Hamilton i Slussentältet.

”Det där förslaget är inte aktuellt. Vi har tagit bort det huset. Vi jobbar med helt andra förslag än det som ställdes ut förra gången”, sade Ulla Hamilton. Men det blir ju andra hus istället”, sade kvinnan. ”Blir det?”, svarade Ulla Hamilton och förklarade ”vi har fått klart för oss att utsikten är viktig samtidigt måste man ha klart för sig att projektet ska finansieras. Det är en balansgång. Men man kan ju också göra saker under jord”, sade hon utan att förtydliga ytterligare.

Om idén att bygga upp Slussen efter dagens modell sade Ulla Hamilton: ”Vi moderater tittade på det för tio år sedan och kom fram till att det inte är någon bra idé. Det är bättre att bygga nytt”.

Tomas Rudin utanför Slussentältet diskuterar Slussens framtid.

Utanför stadens informationstält på Ryssgården syntes också oppositionsborgarrådet Tomas Rudin (s). Han har efterfrågat en samhällsekonomisk analys av vad det kostar att behålla klöverbladen. ”Jag är ingen ruinromantiker men jag älskar den här fantastiska konstruktionen som har fungerat sedan 1935”, sade han till DN när han tillträdde som borgarråd nyligen. Jag sympatiserar med Tomas Rudins tankegångar.

Slussentältet utanför Stadsmuseum är på plats torsdag och fredag, (Gratis kaffe och kakor inne i tältet).

Informationstältet står kvar på Slussen torsdag-fredag och är stadens sätt att förbereda stockholmarna inför det nya Slussenförslaget som ställs ut i maj och som ska vara en avsevärd omarbetning av det kritiserade förslag som ställdes ut för ett år sedan. Slussendebatten tar fart igen.

”Aromatic” rivs för nya bostäder i Gröndal

Skrivet av Lars Epstein 01:08, 23 februari 2011 i kategori Bostäder, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN, Naturen, Planer, Utanför innerstan


Snart ett minne blott!

Ganska nytt tegelhus som försvinner.

”Aromatic” står det med snirkliga bokstäver på en fabriksbyggnad från 1950 som alla Essingeledens bilister på väg söderut har sett. Snart för sista gången. Den ska rivas liksom intilliggande relativt nybyggda tegelkoloss från 1994 (Stockholms Mathus). Här ska byggas 350 bostäder vid Bryggvägen i Gröndal intill Mälarens strand och ett parkeringsgarage under Essingeleden. En plan har presenterats men liksom i fallet Nybohovsbacken (se föregående blogg) vägrar länsstyrelsen att ge dispens från strandskyddet för en del av planen. Det gäller storleken på det hus som planerats nedanför Ekensbergshöjden (väster om Örnsbergs kanotsällskaps gröna klubbhus).  Det planerade breda huset skulle komma att skymma den fria utsikten. Därför föreslår nu stadsbyggnadsnämnden en något blygsammare bredd i den detaljplan som ska ställas ut.

Området vid Bryggvägen i Gröndal som det ser ut nu (Essingeleden till höger).

Samma område i framtiden (så när som på det högra huset vid stranden som blir betydligt smalare). Från Mälaren mot Gröndal. Essingeleden längst till vänster.

Övre bilden: Området i dag. Essingeleden längst till vänster. Nedre bilden: Området i framtiden enligt det reviderade förslaget med ett smalare hus längst till höger.

Kritiska mot flera delar av planen var både Skönhetsrådet och Stadsmuseum. Stadsmuseum ville avstyrka hela planen. Många närboende är också kritiska till att ”Gröndal förvandlas till innerstad ” och poängterar ”vikten av att bevara Stockholms karaktär med gröna obebyggda stränder och strandpromenader” och befarar att denna karaktär går till spillo om förslaget genomförs. Stadsbyggnadskontoret delar åsikten att bevara Gröndals karaktär ”men ser inte bebyggelseförslaget som ett hot då den befintliga bebyggelsen redan i dag dominerar platsen. Den gröna stranden kommer i allt väsentligt att behållas. Endast en sträcka av ca 90 meter av marken närmast vattnet föreslås bebyggas med bostäder och det är mark som redan idag utgörs av privata fastigheter.”

Det ursprungliga förslaget (med det breda D-huset).

Det bearbetade förslaget efter länsstyrelsens synpunkter.

Skogssluttningen vid Nybohovsbacken räddad

Skrivet av Lars Epstein 16:40, 22 februari 2011 i kategori Naturen, Planer, Utanför innerstan


Fotbollsplanen och skogsområdet intill sjön Trekanten i Liljeholmen räddas. I förra veckan upphävde länsstyrelsen Stockholms kommuns av många kritiserade detaljplan för grönområdet norr om Nybohovsbacken med hänvisning till intrång i strandskyddet.  En förskola och ett antal hus skull byggas i skogssluttningen ned mot sjön. Nu får dessa i stället planeras in i anslutning till övrig nybebyggelse längs Nybohovsbacken mellan torget och platån. ”Se där ja, det var vad vi i miljöpartiet föreslagit hela tiden. Hade bara majoriteten lyssnat på oss hade ärendet inte behövt ta denna vända” säger Martin Hansson, en av miljöpartisterna i stadsbyggnadsnämnden.

Snötäckt ligger den lilla fotbollsplanen norr om Nybohovsbacken i skogssluttningen ned mot Trekanten där länsstyrelsen förbjuder staden att bygga bostäder och förskola.

Området som nu utgår ur planeringen markerat i mörkare färg.

I den ovala ringen skymtar fotbollsplanen. Vägen genom ovalen är Nybohovsbacken. De stora vägarna är Essingeleden till vänster och Södertäljevägen till höger.

Klotterdebatten fortsätter

Skrivet av Lars Epstein 23:23, 21 februari 2011 i kategori Debatt, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN, Kultur, Problem

Klotter på Slussen förra söndagen (se föregående blogginlägg om klotter).

Samma plats på måndagskvällen, åtta dagar senare.

Stockholm har en klotterpolicy som bland annat innebär att allt klotter ska saneras inom 24 timmar. Men det fungerar inte, sade Ann Mari Engel (v) och Tomas Rudin (s) när frågan diskuterades i kommunfullmäktige på måndagen.  Och det stämmer nog. För åtta dagar sedan fotograferade jag ett megaklotter (åtta meter brett och två meter högt) vid Slussen. Det fanns fortfarande kvar när jag på måndagskvällen gick tillbaka till Slussen för att kolla (ca 200 timmar senare).

Alla debattörer från vänster till höger var överens om att olagligt klotter var av ondo. Men vänstern ville ha lagliga graffitiväggar på samma sätt som i flera andra europeiska storstäder och svenska kommuner.

Ann Mari Engel (v).

”Vetenskapliga studier i Umeå, Norrköping och Malmö visar att det olagliga klottret minskar när det finns lagliga graffitiväggar att tillgå”, sade Ann Mari Engel.

Tomas Rudin (s).

Tomas Rudin menade att den nuvarande klotterpolicyn är dyr men ineffektiv och att alla gatukonstformer måste få utvecklas. ”Därför behövs lagliga graffitivägar. Det uppmuntrar till laglig konst inte olaglig som borgarrådet Ulla Hamilton menar”, sade han.

Ulla Hamilton (m).

Ulla Hamilton(m) höll inte med. Hon anser att alla kommuner som har lagliga graffitiväggar bör förbjuda dem och sade sig vara stolt över Stockholms klotterpolicy. ”Det kostar mer nu än förr att sanera klotter men det beror på att vi gör någonting åt det nu och 90-95 procent av allt klotter som anmäls saneras inom 24 timmar”, sade hon.

Kanske det är det som är förklaringen att klottret på Slussen och på många andra ställen blir kvar i långt mer än 24 timmar, nämligen att ingen anmält det. Man undrar hur stor andel av klottret i Stockholm som anmäls till trafikkontoret. Det kanske inte är så många procent.  Jag tror inte det.

10 tidigare inlägg