”Arkitektur Stockholm” ska forma stadens framtid

Skrivet av Lars Epstein 23:09, 31 mars 2011 i kategori Arkitektur, Debatt, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN, Planer

Arkitektur Stockholm heter det nya program för hur Stockholm ska bebyggas i framtiden. Under juni-juli-augusti kommer det att ställas ut i Kulturhuset så att stockholmarna får säga sitt om förslaget innan det antas av politikerna.

Stadsarkitekt Karolina Keyzer.

Stadsarkitekten Karolina Keyzer berättade om huvuddragen i Arkitektur Stockholm på Senioruniversitetets möte i ABF-huset på torsdagen. Det nya arkitekturprogrammet ska ha den gällande översiktsplanen som utgångspunkt vilket bland annat innebär förtätning i Stockholms stadsutvecklingsområden (City, Västra Kungsholmen, Norra Djurgårdsstaden, etc.) och i de så kallade tyngdpunkterna i ytterstaden (Skärholmen, Farsta, Älvsjö, Brommaplan, Vällingby etc.). Och inriktningen är att bygga samman olika stadsdelar.

”Hittills har vi haft en frimärksplanering från plats till plats eller från byggnad till byggnad. Men alla delar måste planeras utifrån en helhet i stället för projekt för projekt. Vi måste också diskutera och definiera vari våra riksintressen består, till exempel riksintresset Stockholms innerstad, vad som är omistligt och bevarandevärt”, sade Karolina Keyzer utan att precisera några svar på frågan som är en av alla som kommer upp till diskussion under utställningen av förslaget till Arkitektur Stockholm i sommar.

Eie Herlitz argumenterar för decentralisering.

Satsningen på förtätning av City bemöttes i ett engagerat debattinlägg av miljöpartisten Eie Herlitz som presenterade sig som medlem av Alternativ Stad. ”City ska ha en underordnad roll i framtiden. Det är viktigare att satsa på de halvcentrala områdena. Vi måste få en decentralistisk utveckling av regionen. Byggherrarna har för mycket att säga till om i dag. Deras makt måste stoppas.

Debatten kommer nog att intensifieras ytterligare när förslaget ställs ut. Den har förresten redan börjat. Miljöpartisten Martin Hansson som sitter i stadsbyggnadsnämnden har ett intressant och utförligt inlägg om Arkitektur Stockholm på sin blogg.

ICA Nära ut, ÖoB in, på Sveavägen

Skrivet av Lars Epstein 20:06, 31 mars 2011 i kategori City, Ekonomi, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN

ICA Nära på Sveavägen vid Sergels torg slog igen butiken på torsdagen. Hyllorna tömdes snabbt. Allt såldes till halva priset. För tre och ett halvt år sedan öppnade ICA Nära i denna lokal som dittills under ett par år hade innehafts av danska lågpriskedjan Netto. Netto gjorde ingen större succé i Stockholm. Epoken varade par år. ICA ägde Netto till hälften men sålde större delen av sitt innehav vid samma tid.

Ska det bli en ny livsmedelsaffär i lokalen på Sveavägen efter de senaste misslyckade etableringarna? Nej.  ÖoB (Överskottsbolaget) flyttar in i maj. Tyvärr har företaget ändrat sortiment sedan pionjäråren då det hette Försvarets Överskottslager (om jag minns rätt). På den tiden kunde man köpa kronans oöverträffade långkalsonger, präktiga militärkängor och sköna vita pälsar till vrakpris liksom spadar, begagnade fältkök och annan militär utrustning.  Numera är utbudet helt civilt.

Torndebatt i Stockholm och Rönninge

Skrivet av Lars Epstein 16:58, 30 mars 2011 i kategori Arkitektur, Debatt, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN, Utanför innerstan, Vasastan

Tors torn som de tänkts vid Torsplan.

Kommer de monumentala öststatsliknande tvillingtornen (Tors torn) vid Torsgatans norra ände någonsin att byggas? Jag hoppas inte det. Det verkar ju inte hundra procent säkert att den norske fastighetsmiljardären Steinar Stokke hoppar på projektet som förväntat.

Tornhuset som det planeras i Rönninge centrum (programskiss: Södergruppen).

Nybebyggelse som den planeras i Rönninge centrum. Det gamla trähuset längst till vänster kallas Nära ting och innehåller i dag ett par affärer och ett lunchställe (programskiss: Södergruppen).

Det är för övrigt inte bara Stockholm som har sin torndebatt. I det gamla stationssamhället Rönninge i södra Salem pågår också en livlig diskussion om tornhus eller inte tornhus. Vid den planerade exploateringen av det småskaliga centrumet har ett höghus på tio våningar, det s.k. Tornhuset väckt starka känslor. I höstas fick det nya Rönningepartiet två mandat (av 31) på sitt motstånd mot Tornhuset, bland annat kritiserat för att det inte passar in i omgivningen och för att det kastar slagskuggor över centrumtorget.

Rönninge centrum sett från den plats där Tornhuset planeras. Nära ting i bakgrunden.

”Rönninge är präglat av förra sekelskiftet när stationssamhället växte upp. De flesta bor i egna småhus eller i låghusbebyggelse. Många är charmiga träkåkar. När denna småstad ska utvecklas, måste vi utgå från just den karaktär vi har, som vi uppskattar och som vi vill förstärka. När vi skapar ett nytt Rönninge Centrum så måste visionen vara vårt riktmärke. Precis som Alingsås, Djursholm, Mariefred, Trosa med många fler småkommuner nära storstäderna har utvecklat centrum med egna karaktärer, så ska vi förstärka vår unika småstadskänsla”, heter det bland annat i Rönningepartiets program.

Nära ting från andra hållet. Centrum i bakgrunden.

Moderaterna som tillsammans med s och fp vill bygga Tornhuset ”som en märkesbyggnad som ska ge identitet åt och höja attraktiviteten för Rönninge centrum”. Men det ska vara ”ett slankt, estetiskt genomtänkt tornhus med träfasader”. ”Vi kommer aldrig att acceptera ett betongkomplex!”, heter det i moderaternas lokaltidning.

Nu är förslaget om nybebyggelse i Rönninge centrum ute på så kallat programsamråd. Samtidigt inbjuds Salemborna att yttra sig om planen och sätta betyg på dess olika delar, bland annat det föreslagna Tornhuset, som ska betygsättas enligt värdeskalan: Dåligt, Mindre bra, Ganska bra, Bra, Mycket bra. I morgon 31 mars är sista dagen att lämna synpunkter. Samtidigt pågår en livlig debatt på Facebook där två grupper tävlar om sympatisörerna, ”Ja till utbyggnad av Rönninge centrum” och ”Stoppa höghuset i Rönninge Centrum”.

Läs gärna också mitt tidigare blogginlägg: Höghusdebatt i Rönninge

Riksdagen: ”Lagstifta mot fusket” (s), ”Det behövs inte” (m)

Skrivet av Lars Epstein 23:21, 29 mars 2011 i kategori Bostäder, Debatt

Hyresgästföreningens broschyr ”Stoppa fusket” delades ut …

Hyreslägenheterna är på väg att minska i rask takt i Stockholm. På bara några år har 22 000 hyreslägenheter förvandlats till bostadsrätter i de kommunala s.k. allmännyttiga bolagens bestånd. Ombildningarna har inte alltid gått rätt till, dvs. att två tredjedelar av hyresgästerna vid en s.k. köpestämma fritt bestämmer sig för att köpa fastigheten. Fusk med röstlängder, trakasserier mot hyresgäster som varit emot bostadsrättsomvandling och flera köpestämmor på varandra när resultatet vid de tidigare inte gått i bostadsrättsföreningens riktning har förekommit från förespråkarnas sida.  Dessutom har de så kallade ombildningskonsulterna som biträder bostadsrättsföreningarnas styrelser med råd om hur de ska agera för att få en omvandling till stånd inte alltid uppträtt korrekt. Ombildningskonsulternas intresse av att fastigheterna ombildas ökas av att de får betalt i proportion till resultatet, dvs. det är betydligt lönsammare för konsulten om han lyckas åstadkomma en omvandling.

… till både justitieminister Beatrice Ask (m) …

… och statsminister Fredrik Reinfeldt (m).

För att rensa upp i den här floran av oegentligheter tog Börje Vestlund (s) upp problemen i en interpellation till justitieminister Beatrice Ask (m) i riksdagen på måndagen. Utanför riksdagshuset stod medlemmar från Föreningen Rädda hyresrätten och delade ut hyresgästföreningens skrift Stoppa Fusket till riksdagsledamöterna före debatten. I skriften ges en mängd exempel på fiffel och fusk som förekommit under försöken från bostadsrättsivrarnas sida att få majoritet för ombildning i husen där de hyr sina lägenheter.

Beatrice Ask (m) (i riksdagens webbteve) debatterade ombildningslagstiftning med …

… Börje Vestlund (s).

Börje Vestlund ville att Beatrice Ask skulle gå med på en lagstiftning där metoden att hålla återkommande köpestämmor trots att en tillräcklig majoritet av hyresgästerna sagt nej till ombildning vid de föregående köpestämmorna. Han ville också införa någon slags auktorisering av de så kallade ombildningskonsulterna ungefär som den som gäller fastighetsmäklarna, ett skrå som också hade dåligt rykte på 1970-talet innan auktorisering infördes. Han krävde också en lagstiftning i stort som leder till ett rättssäkrare förfarande vid de allt oftare förekommande ombildningarna från hyresrätt till bostadsrätt.

Men Justitieminister Beatrice Ask tyckte för sin del att nuvarande lagstiftning är tillräcklig. ”Vi har tydliga och stabila regler. Det är oundvikligt att det blir konflikter ibland. Så måste det få vara. Det finns inget belägg för ett omfattande fusk. Men när fusk och brottsliga handlingar förekommer så har vi andra verktyg att hantera detta”, sade hon. Börje Vestlund höll med om att de flesta ombildningar fungerar bra. ”Men det är när det inte fungerar som vi behöver bättre lagstiftning”, menade han utan att lyckas övertyga justitieministern.

Stoppad ombildning 1: Kvarteret Skottet på Ringvägen.

Stoppad ombildning 2: Kvarteret Vråken på Sigurd Rings gata i Aspudden.

För bara en kort tid sedan misslyckades två bostadsrättsföreningar i Stockholm att köpa och ombilda de kommunala hyresfastigheterna till bostadsrätter. Kvarteret Skottet på Ringvägen med 252 lägenheter har haft ett flertal köpestämmor långt efter att köpeerbjudandet gått ut. Till sist sade Stockholmshems styrelse nej till att sälja fastigheten till bostadsrättsföreningen. I kvarteret Vråken vid Sigurd Rings gata i Aspudden försökte bostadsrättsföreningen få majoritet för ett köp av fastigheten vid en köpestämma förlagd till kvällen före julafton. Det blev för mycket för Familjebostäder som nu har sagt nej till att sälja fastigheterna i det kvarteret efter ytterligare en köpestämma.

Är inneboendesystemet på väg tillbaks i Stockholm?

Skrivet av Lars Epstein 01:36, 29 mars 2011 i kategori Bostäder, Debatt, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN, Stockholmare

Utsikten över Sankt Eriksbron från farbror Lundkvists fönster i slutet av 1950-talet, cirka tio år efter att han avflyttat som inneboende hos tant Viola.

Farbror Lundkvist kom från Kalmar. Jag kallade honom farbror Lundkvist. Han jobbade på kemtvätten på Karlbergsvägen.  Ganska nära biografen Terry. Det var i slutet av 1940-talet. Farbror Lundkvist var inneboende hos min styvmor ”tant Viola”. Han hyrde det ena rummet mot Sankt Eriksgatan. Det andra var finrummet med övertäckta möbler som bara användes en gång i månaden när bridgegästerna anlände. Jag var tillsagd att inte störa farbror Lundkvist. Men när tant Viola var på jobbet brukade jag knacka på och fråga om jag ”fick komma in”. Det fick jag alltid. Farbror Lundkvist var snäll och spelade Povel Ramel-skivor, visade medelst en hemgjord apparat förstorade bilder ur Kalle Anka-tidningar på väggen och vi löste tillsammans Expressens annonspussel i december.

Sju-åtta år gammal funderade jag aldrig över varför farbror Lundkvist inte hade en egen lägenhet. Men kanske hade han inte råd till hyran. Och jag reflekterade aldrig över varför tant Viola hyrde ut ett rum. Det hade hon alltid gjort. En polsk pianist som jobbade på Reisen pratade hon alltid väl om. Hon fick väl inte ihop till sin hyra om hon inte hyrde ut ett rum har jag förstått i efterhand.

Trots att farbror Lundkvist betalade för sig verkade det som han kände det som han bodde på nåder på nåt sätt. Han rörde sig som en skugga när han skulle passera genom lägenheten till och från sitt rum. Och jag undrar om han någonsin nyttjade toaletten. Kanske gjorde han sina behov mitt i natten när vi sov eller skötte han det på jobbet. Och trots att han var så försynt och gjorde rätt för sig uppfattade jag det som att tant Viola tyckte att han var till besvär på något sätt bara genom sin existens i lägenheten. Han liksom både hörde till men ändå inte.

Efter ett möte om hyrorna och hyresrättens framtid i Stockholm i går kväll på ABF-huset samtalade jag med en kvinna som berättade om sin inneboende som var den bästa inneboende hon haft men som ändå ibland ingav henne känslan av att inte riktigt känna sig hemma i sitt eget hem.  Men av ekonomiska skäl var hon tvungen att hyra ut ett rum. Hennes berättelse fick mig att minnas farbror Lundkvist och tant Viola.

Bostadsbrist och höga hyror har om jag förstått det rätt gjort att det gamla inneboendesystemet fått en renässans på senare år.  Och kanske blir det än vanligare eftersom det inte är osannolikt att hyrorna kommer att öka i snabbare takt i framtiden med den nya hyreslagstiftningen som infördes den 1 januari i år där inte som förr bruksvärdet ska sättas efter hyresläget i allmännyttan utan där också de privata fastighetsägarnas hyror ska vara normbildande.

Ragnar von Malmborg.

Pär Svanberg.

Arne Johansson.

Ragnar von Malmborg från Nätverket för hyresgästernas boendetrygghet varnade för kraftigt höjde hyror i framtiden. Dessutom kommer hyrorna att gå upp i kraftigt i de miljonprogramsområden som står inför omfattande renoveringar. Arne Johansson från Nätverket Järvas framtid varnade för en ”gigantisk fattigdomsfälla” när renoveringarna kommer igång med tillhörande höga hyreshöjningar. Båda talarna tillsammans med Hyresgästföreningens förhandlingschef Pär Svanberg hävdade nödvändigheten av att skattediskrimineringen av hyresrätter jämfört med bostadsrätter måste upphöra. Verkställ! Hyresrätten måste ha en framtid även i Stockholms innerstad även om landets statsminister uttalat sitt tvivel därom.

”Slussen är en av de märkvärdigaste platserna i Sverige”

Skrivet av Lars Epstein 22:53, 27 mars 2011 i kategori Arkitektur, Då&Nu, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN, Planer, Södermalm, Trafiken

Journalisten Kajsa Althén …

Slussendebatten är i gång redan en månad innan det nya förslaget ställs ut. På Södersossarnas öppna hus om Slussen på söndagseftermiddagen redogjorde journalisten Kajsa Althén för historien och blickade in i framtiden. Inför en intresserad skara i Café Lokalen i Blå Bodarna frågade hon vad det är stockholmarna kommer att få se i maj när den nya Slussenplanen ställs ut och svarade själv med att först redogöra för förbättringarna jämfört med det förra så kritiserade förslaget.

”Det blir bättre siktlinjer från Ryssgården, en sluttande terrassering i Stadsmuseets förlängning ner mot vattnet som ser ut att hålla hög kvalitet. Vägbron (Skeppsbrons 8-filiga förlängning som ska byggas ut 25-30 meter i vattnet) har gjorts något smalare och ligger möjligen något lägre där den landar på södra sidan.”


… visade bland annat den här bilden (framställd av Berit Bergqvist) som visar hur utsikten från öster (exempelvis från Fjällgatan) skyms om de planerade husen byggs framför KF-husen och Glashuset.

Sen det negativa.  ”Utblickarna mot Mälaren kommer troligen att skymmas av en ny byggnad framför Hilton. En massiv och hög bebyggelse kommer att dölja KF-fasaderna och Glashuset. Det blir en puckel i landskapets linje. Vägbron (fast smalare) tar bort uppåt 30 meter av Saltsjön. Den föreslagna bussterminalen i Katarinaberget blir både dyr och kortsiktig eftersom det bara är en tidsfråga innan man måste bygga en tunnelbana till Nacka, det område i runt Stockholm som expanderar kraftigast”.

”Det nya förslaget är bättre än det gamla, men fortfarande oacceptabelt” sammanfattade Kajsa Althén.


Professor Bengt O H Johansson (som pekar) guidade runt och berättade utförligt om Slussens forntida och nutida historia.

Förre chefen för Arkitekturmuseet professor Bengt O H Johansson guidade runt åhörarna på en historisk exposé över Slussen och förklarade bland annat: ”Slussen är en av de märkvärdigaste platserna i Sverige med sin förkastningsbrant från Skuru förbi Slussen långt bort i väster. Hela Stockholm sjönk för en miljon år sedan. Den norra delen är mycket lägre än den södra.  Efter inlandsisen bildades ett näs, en smal landtunga, länge den enda landförbindelsen mellan norr och söder. Slussen är ett försök att komma till rätta med problemet. Alla nya förslag måste utgå från Slussens unika topografi”.

Läs gärna också: Nya Slussenförslaget börjar läcka ut

Ny bussterminal sprängs ut under Katarinagaraget vid Slussen


”Vredens dag” i Husby mot utarmningen av servicen

Skrivet av Lars Epstein 21:06, 26 mars 2011 i kategori Aktion, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN, Utanför innerstan


”Vredens dag” i Husby började med ett öronbedövande trummande som hördes bort till Kista. Hundratals människor samlades i centrum för att protesterna mot den förestående nedläggningen av vårdcentralen och utarmningen av servicen i stadsdelen. Tal och musik avlöste varandra i fyra timmar. Basar Gerecci från ungdomsorganisationen Megafonen inledde med ett brandtal.

Basar Gerecci från ungdomsorganisationen Megafonen inledde protesttalen i Husby på söndagen, ”Vredens dag”.

”Landstinget har lagt ner Husby vårdcentral i smyg som när tonåringen snor cigarretter från mammans handväska. De skäms och lämnar därför ingen möjlighet för de boende att påverka beslutet”, sade Basar Gerecci och påpekade att sträckan 800 meter är lång (till vårdcentralen i Akalla) för  den sjuke pensionären och den ensamma mamman med knapp ekonomi.

Han pekade på att nedläggningen av vårdcentralen inte är unik. I förra veckan försvann postkontoret från Husby, Dalhagsskolan har lagts ned, banken på torget har flyttat liksom för längesedan folktandvården till Hallonbergen. Samma trend som i grannförorterna på andra sidan Järvafältet. I Tensta har försäkringskassan och skatteverket flyttat och i Rinkeby las förvaltningshuset ned och där finns knappt en bankomat.


Han talade om risken för att apoteket i Husby läggs ned och om problemet för företagen i området när arbetsplatser försvinner. ”Snart kommer människor bara att röra sig från lägenheterna till tunnelbanan – och vad händer med ett levande centrum då”, undrade han.

Basar Gerecci krävde att vårdcentralen ska få vara kvar i Husby och slutade med en uppmaning till politikerna ”Nästa gång ni planerar att, på avstånd, rita om vår karta och bestämma över våra liv – kom till oss först!”


Birkastan för 30-40 år sedan – nu en svunnen epok

Skrivet av Lars Epstein 18:46, 26 mars 2011 i kategori Då&Nu, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN, Vasastan


Besökare kollar in Lars Engströms bilder på vernissagen (flera av Lars Engströms bilder finns på min blogg från 16 december 2009 då jag skrev om hans bok Karlbergsvägen).

Stockholm för fyrtio år sedan var en annan stad. En bostadsrätt på Rörstrandsgatan på 160 kvadratmeter kostade 28 000 kr. Okej det var ett annat penningvärde. Men ändå. Många lägenheter i stan hade ingen centralvärme. De fotogeneldade Warm-windkaminerna fanns i var och varannan lägenhet. Jag minns hur jag själv släpade de tunga tiolitersdunkarna med fotogen från färgaffären på Rosenlundsgatan upp till lägenheten de fem sega trapporna utan hiss på Maria Skolgata. Gert Fylking för sin del flyttade runt på olika adresser i Birkastan och Vasastan vid den här tiden.  När han bodde på Sigtunagatan han startade en amatörteater i huset. I det huset fanns det bara toalett på varannan våning och i ett hus på Rörstrandsgatan hade portvakten som bodde högst upp endast tillgång till torrdass. Och det är bara fyrtio år sedan.


Gert Fylking, fotografen Lars Engström och Stadsmuseets chef Ann-Charlotte Backlund i samspråk på vernissagen.

”Det känns som förhistorisk tid när man går runt här och tittar på bilderna”, sade Gert Fylking när han invigde Lars Engströms fotoutställning Karlbergsvägen på Stockholms Stadsmuseum på lördagen inför en hundrahövdad publik. Lars Engström jobbade som ledare på Birkagården där också Gert Fylkings son gick. Men Lars Engström dokumenterade också barnen och deras miljö. Bilderna är från åren 1967-81. Han har verkligen lyckats fånga stämningen från den här tiden av omvandling i denna del av staden, Ungarna leker på gårdarna bland bilvrak och rivningshus. En gårdsmusikant spelar på sitt dragspel. Några småkillar ger sig ut på vådliga utflykter på hustak och bland rivningskåkar liksom befriade från vuxen till tillsyn, men det var de ju inte, eftersom den vuxne ledaren Lars Engström ständigt var närvarande med sin småbildskamera.


Jag håller med Gert Fylking om att Lars Engström gjort en historisk insats som bevarat stämningarna från den här tiden i Stockholm. Ett flertal av utställningens bilder finns med i boken Karlbergsvägen som jag lovprisade när den kom ut. Det är inte bara ungarna på Birkagården och deras framfart i trakterna Lars Engström har porträtterat utan en hel epok borta för alltid.

Ny bussterminal sprängs ut under Katarinagaraget vid Slussen

Skrivet av Lars Epstein 15:42, 25 mars 2011 i kategori KLICKA-FÖRSTORA BILDEN, Planer, Södermalm, Trafiken


Bussterminalen under Slussen ska flytta…


… in under Katarinagaraget vars västra infart (bilden) ska bli huvudingång till nya bussterminalen.

Nacka-Värmdö-bussarnas nya terminal vid Slussen föreslås nu i ett bergrum under Katarinavägen och Katarinagaraget (i stället för som tidigare på kajplanet framför KF-husen och glashusen öster om den nuvarande terminalen). 150 000 kubikmeter berg ska sprängas ut. OK Q8-macken ska läggas ned. Bussarna till och från Nacka och Värmdö kommer att köra in i och ut ur den insprängda terminalen till och från Stadsgårdsleden i en tunnel ungefär mittför Birkaterminalen. Den västra infarten (den närmast Slussen) till Katarinagaraget förvandlas i framtiden till del i bussterminalens huvudentré.




Nya bussterminalen i genomskärning från öster, Mosebacke till vänster, Stadsgården till höger. Illustration: Foster+Partners och Berg Arkitektkontor.


Fågelperspektiv på nya bussterminalen. Bussarna kör in och ut via Stadsgårdsleden (gul) under Saltsjöbanan ungefär i höjd med Birkaterminalen (stora båten längst till höger). Illustration: Foster+Partners och Berg Arkitektkontor.

Så ser i korthet planen ut som politikerna i stadsbyggnadsnämnden ska ställning till på torsdag och som ska ut på samråd samtidigt med den stora planen för Slussen i maj och juni. Någon gång under 2013 räknar man men att planen vunnit laga kraft och att det är dags att börja spränga i berget.

”Det bidde en tumme” av studentlägenheterna i Alvik

Skrivet av Lars Epstein 23:09, 24 mars 2011 i kategori Arkitektur, Debatt, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN, Planer, Utanför innerstan

Det gamla studenthemmet från 1960-talet vid Alvik ”hotellifierades” efterhand men skulle åter bli 100-120 studentbostäder lovade fastighetsägaren …

… men alliansen ändrade sig och tillät fastighetsägaren att behålla hotellrummen i den gamla studentskrapan …

… och istället bygga endast 35 studentbostäder i ett hus alldeles intill tunnelbanan trots att tjänstemännen på stadsbyggnadskontoret ansåg att den ursprungliga planen skulle gälla.

KFUM-huset vid Alvik byggdes på 1960-talet som studentboende men förvandlades efterhand till hotell. För några år sedan ville byggherren Fastighets AB Assar återställa studentboendet i KFUM-huset och samtidigt bygga hotell och kontor intill. På så sätt skulle 100-120 nya studentlägenheter tillkomma. Planarbetet sattes igång på stadsbyggnadskontoret. Men fastighetsägaren har gång på gång ändrat planerna med olika motiveringar och antalet studentlägenheter har minskat till 35 samtidigt som hotellägenheterna ökat i antal. När planerna diskuterades i stadsbyggnadsnämnden i förra veckan godkände den borgerliga majoriteten det minskande antalet studentlägenheter trots att tjänstemännen på stadsbyggnadskontoret förordade det större antalet. Oppositionen gick på kontorets linje men förlorade alltså omröstningen.

Stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius (m) försvarar majoritetens ställningstagande enligt följande:

”När nämnden diskuterat planen tidigare var byggherrens idé att lägenheterna skulle ersätta hotellrummen i det så kallade KFUM-huset. Byggherren har efter detta fått ändrade ekonomiska förutsättningar och därför har de utvecklat och omarbetat sitt förslag. Vi kan konstatera att deras nya förslag visserligen inte innehåller lika många studentbostäder som i det förra förslaget, men också att projektets genomförbarhet står och faller med möjligheten för byggherren att finansiera projektet.

Valet står således inte, som några gjort gällande, mellan 120 studentlägenheter eller 35 studentlägenheter, utan mellan noll eller 35 studentlägenheter.

Martin Hansson (mp) ledamot i stadsbyggnadsnämnden håller inte med:

”Jag tycker inte Kevius svar håller. De redovisar inte varför de kan vara så säkra på att det är antingen eller som gäller. Jag köper det inte om jag inte får en betydligt mer ordentlig redovisning. Och knappt ens då, då jag vet att byggbolag gärna dribblar bort politiker med siffror för att kunna öka lönsamheten. Stadsbyggnadskontoret har uppenbarligen gjort bedömningen att det gick att gå vidare med det större antalet. De skulle inte göra detta om de inte visste att det var möjligt. Och byggherren borde rimligen ha ”informerat” dem precis lika mycket som majoriteten.
Sedan ställer jag mig frågande till förfaringssättet i sig att man ändrar om i detaljplaner alltför mycket under resans gång. Vissa justeringar är såklart okej men att som här nästan helt gå ifrån den ursprungliga mer socialt präglade planen till en rent kommersiell sådan är inte okej.”


10 tidigare inlägg