Frisör Herbert Patzer kände till Olof Palmes planer i förväg

Förre landshövdingen i Stockholms län Mats Hellström passade på att klippa sig hos Herbert Patzer sista dagen han hade öppet i sin gamla lokal.

Frisören Herbert Patzer klipper inte bara statministrar utan även landshövdingar (och andra). Sista dagen som Herbert Patzer har öppet i sin gamla lokal på Storkyrkobrinken 11 kommer förre landshövdingen Mats Hellström in för en finputs och pratstund. Det blir prat om gamla tider och lite skvaller om den och den.  Mycken intressant information har utbytts mellan frisör och friserad under de drygt fyrtio år som Herbert Patzer jobbat i lokalen. Så här berättar exempelvis Simon Andersson i Älvsjö:

”När statsminister Olof Palme gjorde en stor regeringsombildning 1973, och sex statsråd fick sparken, så kände undertecknad till det tre timmar före det officiella beskedet. Jag hade nämligen varit och klippt mig på Storkyrkobrinken och frisören Herbert Patzer visste som vanligt besked. Som ung nyanställd tjänsteman på Statskontoret – vi höll till på Riddarholmen tvärs över bron från Gamla Stan – kunde jag dessutom imponera på mina kollegor genom att veta att en av de avsatta ministrarna, utbildningsministern Sven Moberg, skulle bli ny generaldirektör på Statskontoret.

Det måste finnas många liknande historier. Frisersalongen på Storkyrkobrinken har genom åren förmodligen varit en av Sveriges viktigaste informations- och sambandscentraler.”

Epoken på Storkyrkobrinken 11 är över …

… nu flyttar Herbert Patzer tillfälligt till Bollhusgränd 6-8.

Herbert Patzer bekräftar indirekt Simon Andersson uppfattning genom att berätta om sitt styrelseuppdrag i Gamla stans hembygdsförening. ”Vera Siöcrona ville att jag skulle bli företagarrepresentant i styrelsen 1970. Efter några år ville jag lägga av men jag fick inte för Vera Siöcrona. Du är ju vår viktigaste informations- och skvallercentral, sade hon. Jag sitter fortfarande kvar i styrelsen”, berättar han roat. Om några dagar flyttar han sin frisörstol till Bollhusgränd 6-8 där han hyr in sig fram till första kvartalet 2013 då han ska vara tillbaka i kvarteret Mercurius men nu i en ny lokal på Stora Gråmunkegränd.

De gamla väggmålningarna i nedlagda restaurang Cattelin bevaras.

PS. Hela kvarteret Mercurius (utom riksdagsbiblioteket och apoteket Korpen) är nu utrymt inför en omfattande renovering. Axel Hörlins charmiga väggmålningar från 1926 med gamla Stockholmsmotiv i den nedlagda och utrymda restaurangen Cattelin som jag oroade mig för i en tidigare blogg är nu utom fara. Målningarna kommer att bevaras och bli tillgängliga för allmänheten via riksdagens publika verksamhet, meddelar byggnadsrådet Rolf Egertz på riksdagsförvaltningen.

Läs gärna även: Nu flyttar statsministrarnas frisersalong

Striden om tunnelbanan intensifieras

Bygga ut – eller inte bygga ut – tunnelbanan? Det är den stora kollektivtrafikfrågan som skiljer vänstern från högern i Stockholmspolitikern. Socialdemokraterna vill satsa på tunnelbaneutbyggnad medan den styrande alliansen har en mer ljummen inställning.

Oppositionsfinanslandstingsrådet Helene Hellmark Knutsson (s) samtalar med Mårten Lilja, chef på Riksbyggen.

Socialdemokraterna fick starkt stöd av en forskningsrapport och av de församlade direktörerna i de stora byggbolagen vid sitt kollektivtrafikseminarium i landstingshuset på fredagen.

Sofia Ljungdahl, vd PEAB Bostad.

Sofia Ljungdahl, vd i PEAB Bostad, ville gärna se en tunnelbanering utbyggd runt Stockholm.

Ted Lindqvist, vd konsultföretaget Evidens.

Teknologie licentiaten Ted Lindqvist vd för konsultföretaget Evidens presenterade sin undersökning som visade att fastigheterna i den blivande Hagastaden (Norra station) blir 6-9 procent mindre värda om inte tunnelbanan byggs ut såsom förutsattes när byggbolagen köpte den dyra marken av staden.

”Vår bedömning blir således att stadsspårväg är ett väsentligt sämre alternativ för boende vid Norra station jämfört med direkt tillgång till tunnelbanestation”, sade han.

Robert Jaaniste, vd Ikano Bostad.

Robert Jaaniste vd i Kampradägda Ikano Bostad som ska bygga i Hagastaden trodde att de kanske måste sänka kvalitén genom att exempelvis använda billigare fasadmaterial än vad som ursprungligen planerades för att få affärerna att gå ihop om inte tunnelbanan förlängs till Hagastaden.

Svante Hagman, vd NCC Housing.

Svante Hagman vd för NCC Housing ville se tunnelbanan byggd till Hagastaden och förlängd vidare via Solna till Mörby.

Rött kort från byggtopparna för politikernas sätt att sköta utbyggnaden av kollektivtrafiken i Stockholmsregionen.

Byggbolagens representanter skulle visa rött kort om de ansåg att politikerna i kommunerna, landstinget och staten gör för lite för att bygga ut kollektivtrafiken i Stockholmsregionen.  Alla visade rött.

Anders Danielsson, vd Skanska Sverige.

Intresset från byggbolagen att vara med och finansiera tunnelbaneutbyggnaden verkade dock inte överdrivet stor. Det är ett stort och komplext system som det är svårt att beräkna riskerna på. Landstinget och staten måste betala, menade Anders Danielsson vd för Skanska Sverige.

Socialdemokraterna har nu dragit igång en ordentlig kampanj för utbyggd tunnelbana. Fredagens seminarium ska följas av flera. Nyligen startade partiet facebookgruppen ”Möjligheternas Stockholm – mer tunnelbana!” Och på nätet finns även ”Forum för tunnelbana” med bland annat artiklar om tunnelbanan.  Den politiska striden om tunnelbanans framtid intensifieras allt mer.

Nu svävar änglarna över Tegelbacken

Hornblåsande svävar änglarna över Tegelbacken.  Aldrig har jag sett dem förr. På fredagsförmiddagen monterades de upp i en lyktstolpe. Jag stod på cykelbanan och fotograferade. Cyklisterna pinglade och änglarna rörde sig i vinden och jag tänkte på änglaspelet vid juletid när de tunna små förgyllda metallänglarna plingande rör sig runt drivna av stearinljusens värme. Det går inte att ta miste på vad som närmar sig även om man skulle vilja. Kanske dags att börja inhandla julklappar redan nu innan trängseln i butikerna blir olidlig. Alternativet är julaftons förmiddag. Då brukar de vara glest i varuhusen.

Oppositionen vill göra TV-eken till en politisk fråga

TV-eken omringad under måndagens räddningsaktion.

Den nedsågningshotade TV-eken drog ett hundratal åhörare till Östermalms stadsdelsnämnds öppna möte i Östermalmsskolan på torsdagskvällen. Normalt kommer högst tio intresserade för att lyssna på sina lokalpolitiker.

Per Schönning (till vänster), en av dem som varit aktivast för att rädde eken, talar varmt för ekens framtid.

Diskussionen var het innan det ordinarie sammanträdet började.  Samtliga (tyckte det) i publiken ville att eken på något sätt ska bevaras för framtiden och ville också att de lokala politikerna ska uttala stöd för denna tanke. Oppositionen krävde samma sak men den borgerliga alliansen ville inte föra upp frågan på dagordningen utan hänvisade till tjänstemännen på trafikkontoret som en än gång ska utreda ekens framtid denna gång med hjälp av norsk expertis.

Rolf Lindell.

Rolf Lindell lämnade in ett medborgarförslag där han krävde att eken måste få en anständig behandling både när det gäller skötsel och beslut om dess framtid. ”En alternativ utredning bör göras utifrån målet att den ska kunna finnas kvar till glädje för människor och småkryp! Frågan måste lyftas upp på politisk nivå!”, menade han. I stort sett alla inlägg spann vidare på samma tema.

Johan Sjölin.

Debatten blev stundom hätsk och stadsdelsnämndens ordförande Johan Sjölin (m) hade svårt att dämpa publikens heta känslor.

Geir Hansteen Jörgensen lade fram ett bejublat förslag om hur eken inte bara kan räddas utan också bli en turistattraktion.

Geir Hansteen Jörgensen var en av flera som hade idéer om hur eken kan stagas upp och bli en attraktion samtidigt som den görs riskfri för trafik och fotgängare även om en gren skulle ge med sig. Han fick stormande applåder från publiken som fortsatte den animerade debatten utanför sammanträdessalen. Jag måste hålla med talarna och oppositionen. Eken har ju redan blivit en politisk fråga och då måste politikerna också ta sitt ansvar och lösa den på bästa sätt.

DN-räddade Tuloskylten Stockholmarnas favorit

Stockholmarnas favoritskylt 2011.

”Tag alltid Tulo”-skylten med sina tabletter som dekorativt trillar ur asken en efter en på en husfasad vid Sankt Eriksbron på Kungsholmssidan utsågs på torsdagen till ”Årets lysande skylt 2011”. Stockholmarna själva röstade fram skylten som i mitten på 1990-talet var på väg att försvinna ur gatubilden när Cloetta övervägde att ta ned den eftersom den behövde repareras och Tulo (den lille halsläkaren) inte längre ingick i sortimentet.

Kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt (fp) delar ut priset för årets ”Lysande Skylt 2011″ till Cloettas Cecilia Bjursåker. Kurt Gene formgav skylten och Graham Brothers tillverkade den 1959.

Men efter en serie artiklar i DN av min kollega Eva-Karin Gyllenberg ändrade sig ägarna Cloetta och satsade på renovering med bidrag också från Stockholms stad.  Och i går kom alltså den senkomna belöningen för skylten som sattes upp 1959 och som enligt ägarna ska fortsätta att lysa även i framtiden.

En bild av en bild på vinnaren av årets skyltpris Dans och Cirkushögskolans skylt DOCH levererad av Skyltgruppen AB.

På Stadsmuseet där prisceremonin ägde rum utdelades också ”Stockholms skyltpris 2011” till en skylt uppsatt 2010 eller första halvåret. Priset gick till Dans och Cirkushögskolans skylt DOCH på KTH:s campus. Bokstäverna är som ett slags skulpturer, två meter höga och blanka och speglar därmed den omgivande naturen, just nu de gula nedfallna löven på slänten framför skolans entré.  ”Det är lätt att se skyltens kaxighet och höga tekniska precision som ett uttryck för dans- och cirkuskonstens blandning av starkt utspel och disciplin”, tyckte juryn med ordförande stadsarkitekt Karolina Keyzer i spetsen.

Råsunda Fotbollsstadion är redan riven till hälften

När Råsunda Fotbollsstadion rivs efter nästa säsong har det spelats fotboll på samma plats i lite drygt hundra år. 1910 byggdes Råsunda Idrottsplats som den hette då med en läktare som rymde 2 000 personer med plats för en publik på sammanlagt runt 12 000 åskådare. Här spelades fotbollsmatcher under Stockholmsolympiaden 1912 och även ett antal landskamper under åren.

Råsunda Idrottsplats revs 1936 och på samma ställe byggdes Råsunda Fotbollsstadion som nästa år upplever sin sista säsong. Nyligen hittade bibliotekarien i Solna Staffan Engstrand ett antal filmrullar som hans morfar arkitekten Birger Borgström tog under bygget av Råsunda Fotbollsstadion. Det var Birger Borgström som tillsammans med Sven Ivar Lind ritade Råsunda. Därav hans intresse att dokumentera bygget. Här är några av de unika fotografierna som legat opublicerade under alla år.

SAMTLIGA SVARTVITA BILDER, FOTO: BIRGER BORGSTRÖM 1936

Bilderna berör mig på ett speciellt sätt eftersom jag har en särskild relation till Birger Borgströms skapelse. Hela 1950-talet tillbringade jag, en fanatisk AIK:are, nästan varje söndag på Råsunda i korvkiosken på Västa övre läktaren och hjälpte pappa sälja korv, skära korvbröd före matcherna och ta betalt vid försäljningen alltid med autografblocket tillhands. En dag var det en elegant herre i rock och hatt som köpte en korv. När han gick i väg med korven sade pappa ”spring efter honom och ta autografen”. Jag gjorde som jag blev tillsagd och fick Åke ”Plockis” Sigrells eleganta namnteckning i blocket. Jag hade ingen aning om vem ”Plockis” var. Men pappa berättade att han var en av AIK:s stjärnor på 1930-talet. Så var den söndagen räddad. Jag upplevde många andra glädjestunder på Råsunda i den tidiga ungdomen men episoden med ”Plockis” autograf minns jag av någon outgrundlig anledning speciellt väl.

Gamla ombyggda Råsunda Fotbollsstadion …

Råsunda Fotbollsstadion är redan riven – till hälften och blev för mig aldrig densamma sedan den västra läktaren demolerats och nykonstruerats i början av 1980-talet. Och snart är det dags för rivning av hela Birger Borgströms arena. I stället ska man åka till nya Råsunda som jag kommer att envisas att kalla den anläggningen just nu under uppförande intill Solna station.

… och nya Råsunda Fotbollsstadion under konstruktion.

Nya byggplaner för Tobaksmonopolets tomt på Söder

Hörnet Rosenlundsgatan/Maria Skolgata i dag …

… och i framtiden enligt de senaste planerna.

Kritiken har varit hård mot tidigare presenterade nybyggnadsprojekt på Tobaksmonopolets trekantiga gamla tomt med sina industribyggnader och park i hörnet av Rosenlundsgatan och Maria Skolgata på Södermalm.

Bo Beskows al fresco-målning räddas kvar på sin ursprungliga plats i den gamla matsalen.

Detaljer ur Bo Bo Beskows …

… väggmålning.

I ett skede samlades närmare 14 000 namn in mot de kraftiga exploateringsplanerna med 250 bostadsrätter. Särskilt riktades kritiken mot den planerade rivningen av den gamla matsalen med sin mycket vackra al fresco-målning från1947 av konstnären på Bo Beskow täckande hela den ena gaveln på övervåningen som skildrar livet i en grekisk by där den tobak skördades som i Tobaksmonopolets fabrik en gång i tiden ”förädlades” till snus, cigarrer och cigarretter.

Det planerade nya husen. Det längst bort till vänster vetter mot Maria Skolgata. Det längst till höger mot Rosenlundsgatan.

Själv bodde jag i början av 1960-talet högst upp i gathuset på Maria Skolgata 40 (då Maria Prästgårdsgata). Min omoderna enrummare i gathuset på femte våningen med fotogenkamin och varmvattenberedare bjöd utsikt över hela det anrika industrikvarteret. På den tiden tillverkades fortfarande cigarretter i fabriken.  All tobakstillverkning upphörde sedan 1965 då den flyttade till Malmö.

Nu ställs ett nytt stadsplaneförslag ut för kvarteret Tobaksmonopolet. Det är hörnan Rosenlundsgatan/Maria Skolgata som ska bebyggas med 100 lägenheter i tre hopbyggda sexvåningshus. Bergsskärningen med träd och grönska försvinner och ersätts av tre hopbyggda sexvåningshus med gröna och bruna fasader som ska ge illusionen av grönska och jord. Den gamla matsalen (mot Maria Skolgata) med Bo Beskows al frescomålning (målad på våt puts) och det låga bostadshuset (mot Rosenlundsgatan) bevaras.  Matsalen dock något stympad.

Den skyddsvärda eken.

Inne på den delvis grönskande gården står en gammal vacker ek. Den ska skyddas och bevaras.  ”Trädet ska vårdas och får inte fällas annat än vid olycksrisk eller sjukdom. Inga ingrepp får göras i marken under trädets krona”, som det heter i planförslaget.

Det är bra att eken värnas men det känns samtidigt som måste varje exploateringsbar mark i innerstan nödvändigtvis bebyggas. Lite trist, kan jag tycka, eftersom karaktär och variation därmed går förlorad.  Stan blir lite enformigare, tristare och privatare.

Stockholm är en blomsterprydd stad utan att det märks

De stora flata krukorna på Mynttorget står fyllda med jord men utan blommar.  Brukar de alltid stå här de? Jag har inte lagt märke till dem tidigare när jag passerat platsen. Jag frågar David Johnson i färd med att plantera ljung och cyklamen i krukorna. ”Jovisst. De står alltid här med sommarblommor på sommaren och höstblommor på hösten”, berättar han och hejdas av en förbipasserande turist som ber om hjälp att orientera sig i staden.

David Johnson (till vänster) och Robin Tiits planterar höstblommor på Mynttorget.

Att hjälpa turister till rätta ingår i jobbet för David Johnson.

Nu ser jag hur betydelsefulla blommorna är för att höja livskänslan i stenstaden. Men det är först när de saknas som man lägger märke till att något fattas. Stockholm är en blomsterprydd stad utan att man tänker på det.

Björn Embrén hoppas på opinion för Kristinebergs hotade ekar

Ett kontorskvarter under planering …

… hotar ett antal ekar …

… i Kristineberg.

Stadens trädexpert Björn Embrén hoppas på ett folkligt engagemang för dessa ekar.

Ett antal flerhundraåriga friska ekar vid Kristinebergs slottsväg står i vägen för ett planerat kontorskvarter. Trafikkontorets trädexpert Björn Embrén hoppas på samma folkliga engagemang för dessa ekars bevarande som det som visats den omtalade TV-eken den senaste tiden. Själv ömmar han för dem. Det berättade han på måndagsmorgonen i en intervju på Oxenstiernsgatan när han förklarade varför han ansåg att TV-eken skulle sågas ned i stället för att ”stympas till en stubbe”.

Så här planeras det kommande kontorskvarteret på skisstadiet. Kontoren närmast Essingeleden sedda mot norr. Längst till vänster planerade bostadshus på den plats där Hotell Kristineberg ligger i dag.

För en dryg månad sedan beslutade stadsbyggnadsnämnden att planarbete ska påbörjas för ett kontorshus i ekbacken. Miljöpartiets Tobias Olsson var då den ende ledamoten som krävde att kontorshuset ska byggas så att ekarna kan få stå kvar. Men han röstades ned.

Planeringsområdet för kontorskvareteret innanför den rödstreckade markeringen.

Såsom det ska se ut i framtiden enligt planerna med bland annat en neddimensionerad avfart från Essingeleden.

NCC Property Development AB har fått markanvisning av exploateringskontoret att bygga kontorshusen som också kommer att ta en del av Trafik Stockholms nuvarande stora byggnad i anspråk vilken delvis kommer att rivas om detaljplanen så småningom går igenom (om ett år enligt tidsplanen).

TV-eken har fått en nådatid

Hela natten …

… vakade ekkramarna i och bredvid den gamla TV-eken …

… och vid sextiden på morgonen dök trubaduren Roland von Malmborg upp sjöng kampsånger till ekens ära.

TV-eken på Oxenstiernsgatan som skulle sågats ned på måndagsmorgonen har fått en nådatid. Hur lång vet ingen. Och kanske kommer den inte heller att sågas ned helt. Jag har svårt att tro det.

Björn Embrén (till vänster) diskuterar ekens status med Per Schönning (längst till höger) som utan framgång försökt överklaga beslutet att såga ned eken.

-Vi kan inte såga ned den med så här mycket folk runtom. Vi kan inte riskera att någon kommer till skada av nedfallande grenar, säger trädexperten Björn Embrén på trafikkontoret som tillsammans med sina kollegor kommit fram till att eken måste fällas eftersom den har sådana skador att den i sitt nuvarande skick utgör en fara för människor. Han berättade att man försökt rädda trädet på olika sätt i sju år men att det inte går längre.

Miljöpartisten Eduardo Hornos Ledoux som drog igång uppropet på Facebook för TV-eken dansar tillsammans med de andra ekkramarna.

På frågan om man inte kan ta bort farliga grenar och låta resten av eken vara kvar svarar Björn Embrén att ”visst kan man låta en stubbe stå kvar. Men jag tycker det är värdigaste sättet för den gamla eken att få ett avslut är att såga ned den helt”. En åsikt som inte delades av ekaktivisterna som vaktat trädet hela natten och som sjöng och dansade runt trädet till dess ära. Många undrade hur ett träd med så mycket grönska kunde vara färdigt för nedsågning. Och kanske är det inte heller det. Vad som kommer att hända framöver är oklart. Ansvariga politiker borde rimligtvis tvingas ut ur buskarna efter den allt intensivare mediebevakningen. Varför inte lyssna på folkopinionen om den nu vill att så mycket som möjligt av TV-eken ska vara kvar även i framtiden? Nu har i alla fall trafikkontoret beslutat att göra en ytterligare undersökning av ekens status innan vidare beslut om TV-ekens framtid fattas.

Både gamla och …

… var intresserade av TV-ekens framtid.