Trängsel utanför Dramaten när Strindbergsåret invigdes på söndagen.

Trängseln var stor och applåderna kraftiga utanför Dramaten på söndagen när Strindbergsåret invigdes med ett nyskrivet stycke av Kristina Lugn framfört av henne själv och skådespelarna Lena Endre och Örjan Ramberg ute på Dramatentrappan.

Ett…

… två …

… Strindberg!

Dramatenchefen Marie-Louise Ekman inledde den lilla utomhusföreställningen med att avtäcka Knut Jerns mäktiga Strindbergsbyst som ställts ut i det fria på ett av de lägsta trappstegen ned mot Nybroplans trottoar, men bara tillfälligt (om jag förstått det rätt) under själva jubileumsåret. Men varför inte låta bysten få en permanent plats där den nu är placerad. Visserligen finns det Strindbergsskulpturer både på Mosebacke och i Bellevue. Men det är väl just framför den svenska nationalscenen som vår störste dramatiker passar som bäst. Där kan han välkomna alla teaterbesökare med sitt högburna huvud och sin stränga, genomskådande blick.

Låt stå!

Personligen tycker jag att Knut Jern lyckades porträttera August Strindberg lika bra som den store Carl Eldh. Därför säger jag om Knut Jerns Strindbergsbyst de klassiska orden som skrevs med krita på svarta tavlan i klassrummen i min ungdoms skola: ”Låt stå!”

Knut Jern var bara 24 år när han skulpterade sin Strindbergsbyst 1909 till författarens 60-årsdag. Märkligt nog blev Knut Jern (1885-1948) lika gammal, 63 år, som August Strindberg (1849-1912).  Undrar hur August Strindberg skulle ha tolkat detta faktum om han levat? Det får vi inte veta. Han har nu varit död 100 år, därför jubileet. Han föddes den 22 januari, därför söndagens inledning på Strindbergsåret.