Varför får Valfrid Palmgren men inte Gertrud Månsson en gata i Hagastaden?

Gatorna i den nya stadsdelen Hagastaden (Norra station) ska döpas efter framgångsrika kvinnor. Bland dessa får Sonja Kovalevsky (världens första kvinnliga professor i matematik) sin gata, liksom Agnes Arvidson (Sveriges första kvinnliga apotekare), Betty Pettersson (Sveriges första kvinnliga student) och Valfrid Palmgren (en av de två första kvinnliga politikerna i Stockholms kommunfullmäktige).

Valfrid Palmgren får en gata i Hagastaden …

År 1910 valdes för första gånger två kvinnor in i Stockholms kommunfullmäktige (elva år innan allmän rösträtt för kvinnor infördes i Sverige 1921). Pionjärerna hette Valfrid Palmgren (1877-1967) och Gertrud Månsson (1866-1935), men bara Valfrid Palmgren (Allmänna Valmansförbundet, moderaternas föregångare) får en gata uppkallad efter sig i Hagastaden. Varför inte också Gertrud Månsson?

… men varför inte också Gertrud Månsson?

Gertrud Månsson tillhörde Socialdemokraterna. Hon hade en lysolje- och bosättningsbutik i Vasastan inte långt från den nya Hagastaden som just nu håller på att växa upp drygt hundra år senare. I sin politiska gärning koncentrerade sig Gertrud Månsson på bostadsfrågor och fattigvårdsfrågor. Hon engagerade sig särskilt för de ensamstående mammornas och deras barns problem.  Hon satt i Stockholms kommunfullmäktige i sammanlagt hela sjutton år. Visst är hon värd en gata lika mycket som Valfrid Palmgren. Varför är hon bortglömd? Fram för Gertrud Månssons gata i Hagastaden, eller någon annanstans!

Gertrud Månsson bakom disken i sin affär i Vasastan.

Detta inlägg går inte att kommentera längre.

Fräckt.

Med tanke på mina insatser för de borgerliga i samband med min propaganda för ett nytt förfärligt Slussen har jag ett krav.
Jag vill bli ihågkommen med ett gatunamn närmsta åren som tack för min flitiga desinformationskampanj.

Hej! Hagastaden utvecklas till ett område för bostäder och rekreation, men också till ett life science-nav med Karolinska Institutet i det direkta närområdet och med KTH och Stockholms universitet på cykelavstånd. Och precis som Erkki påpekar, hedras förstås Valfrid Palmgren med ett gatunamn inte för sin politiska färg utan för sin gärning som folkbildare och pionjär inom biblioteksväsendet. Stiftelsen Vetenskapsstaden medverkar till utvecklingen i Hagastaden och svarar förstås gärna på frågor kring såväl Hagastaden som life science.
Med vänliga hälsningar,
Anna Frejd

@Erikki – Ja en rimlig gissning är väl att hon snarare har fått gatan uppkallad efter sig som ett erkännande för sina insatser för biblioteksväsendet i Sverige snarare än att hon skulle ha suttit i kommunfullmäktige:

”Palmgren reste bland annat i USA och studerade folk- och barnbiblioteksväsendet där samt visade stort intresse för folkbiblioteken i Sverige. 1911 stiftade hon ”Stockholms barn- och ungdomsbibliotek”, det första i sitt slag i Sverige. Bland hennes publikationer kan nämnas Förslag angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige, som hon skrev på offentligt uppdrag 1911. Palmgren pläderade för, och lyckades genomdriva att svenska bibliotek skall vara öppna för alla. Lånen skall vara gratis. Staten skall garantera att det i varje stad finns ett välutrustat bibliotek, men biblioteken skall inte styras av vare sig politiken, marknaden eller religiösa samfund. I stället skall där finnas sakkunniga som representerar olika smakinriktningar och kunskapsområden.”

Nu var ju inte Valfrid Palmgrens politiska gärning helt ovärdig att omnämnas heller (se webbsida).

Fel färg förstås.