Röda tygstycken delades ut mot bussterminalen i Katarinaberget

För fyra år sedan hängde motståndare till den planerade gallerian under Odenplan ut röda skynken i sina fönster som protest. Nu gör motståndarna till den planerade utsprängda bussterminalen i Katarinaberget detsamma. På lördagen delade aktiva medlemmar i föreningen Bevara Slussen ut röda tygstycken till intresserade att hänga ut i fönstren som protest mot bussterminalen och de nya Slussenplanerna. Redan på eftermiddagen kunde röda tygstycken beskådas i fönstren på några av husen runt Slussen.

Åke Ericsons prisade bilder ställs ut på Kungsholmen

Fotografiet som här betraktas på Åke Ericsons utställning föreställer kvinnor som bakar i byn Loxha i Kosovo.

Åke Ericson signerar sin bok ”Kosovo in Progress”.

En septemberdag 1999, tre månader efter balkankrigets slut, kom fotografen Åke Ericson till Loxha, en av Kosovos mest söderbombade byar, där han blev hjärtligt mottagen av invånarna. Till Loxha återvände han vid tio tillfällen under en tioårsperiod och dokumenterade det mödosamma återuppbyggnadsarbetet. Fotografierna samlades i boken ”Kosovo in Progress”, nyligen utnämnd till en av de tio främsta dokumentärskildringarna i Pictures of the Year (den världsomspännande motsvarigheten till Årets Bild i Sverige).

Nu ställs bilderna ut på galleriet Bergamott, Södra Agnegatan 26 Kungsholmen. Trängseln var stor på lördagens vernissage. Utställningen pågår till den 29 april.

Lennart Nilsson: ”Den bästa Årets Bild-utställningen hittills”

Fotografen Lennart Nilsson och hans hustru Catharina Fjellström på vernissagen av Årets Bild-utställningen.

Lennart Nilsson berättar för Galleri Kontrasts verksamhetschef Mia Klintewall att det är den bästa Årets Bild-utställning han sett.

”Den bästa utställningen hittills”, tyckte svenskt fotografis grand old man Lennart Nilson efter att ha gått runt och betraktat bilderna i 2012-års upplaga av Årets Bild som hade vernissage på Galleri Kontrast på lördagen. Lennart Nilssons ord väger tungt, Han vet vad han pratar om.  Lennart Nilsson började sin professionella karriär 1940-talet med oslagbara reportagebilder i veckopressen, blev anställd i tidningen Life på 1960-talet, är mest känd för sina bilder i fotoprojektet Ett barn blir till, där han fotograferade spermiernas kappsimning till ägget, fostrets utveckling och barnets födelse.  Hans fotograferande har med åren blivit alltmer vetenskapligt inriktat med bilder på partiklar i människokroppen nere nästan på atomnivå. Lennart Nilsson fyller 90 år i höst och är fortfarande en lika intensivt aktiv fotograf som han alltid varit. Vilken inspiratör och förebild för oss yngre (sic) kollegor! Jag håller med Lennart Nilsson, Årets Bild-utställningen arrangerad av PFK (Pressfotografernas klubb) på Galleri Kontrast, Hornsgatan 8 är i sanning sevärd. Den pågår till 29 april.

Fotografen Hampus Lundgrens bild från sprängningen av regeringskvarteren i Oslo i somras utnämndes till Årets Bild.

Besökare på vernissagen.

Holger Bloms insats för korvkiosken i Berzelii park

Holger Bloms vackra busstation, Rotundan, vid Norra Bantorget …

… som tyvärr revs häromåret.

Den nu närmast mytiske Holger Blom (1906-1996) möblerade om friskt i Stockholms offentliga rum under sina drygt trettio år som stadsträdgårdsmästare från 1939. ”Friskt” är nog rätta ordet.  Han ivrade för grönområden och parker. Utan Holger Blom ingen strandpark längs Norr Mälarstrand. Men Stockholms parker skulle inte längre bara vara till för promenader utan också platser för rekreation, samling och kulturella upplevelser. Också barnen skulle få sitt självklara utrymme i parkerna.  Därför skapade Holger Blom bl. a parkleken, plaskdammarna, uteserveringar och friluftsteatern. Arkitekt som han ursprungligen var ritade han också flera uppmärksammade byggnadsverk som Svampen på Stureplan (den nuvarandes föregångare), busstationen Rotundan vid Norra Bantorget (tyvärr riven), Gula och Gröna gången och Blå bodarna på Slussen (som tyvärr står inför rivning) mm. Annat räddade han från rivning som kvarnen vid Gullmarsplan, Cedersdals malmgård i Vanadislunden och den gamla lantgården vid Obsevatorielunden och inte minst de båda gamla tullhusen vid Norrtull som nu också lyckligtvis kommer att överleva även den planerade exploateringen av Norra stationsområdet (Hagastaden).

Brita Åsbrink signerar sin bok …

… om Holger Blom (på denna bild ur boken med cigarrett tillsammans med arkitektkollegan Jan Wahlman i mitten av 1930-talet)

Den visionäre Holger Blom engagerade sig också i enstaka ärenden som exempelvis korvkiosken vid Berzelii park mittemot Hallwylska palatset som jag själv vagt mindes och bloggade om härförleden. I Brita Åsbrinks nyutkomna biografi ”Holger Blom – dynamisk stadsträdgårdsmästare” (Carlssons bokförlag) berättar Holger Blom den intressanta bakgrunden till den minnesvärda korvkioskens tillblivelse.

Sigrid Wang iklädd Koburgs nationaldräkt i den av Erik Glemme ritade med hjul försedda korvkiosken som Holger Blom såg till att placera i Berzelii park i början av andra världskriget.

Tysken Walter Wang, f.d. marinofficer från Koburg och hans svenska fru Sigrid Wang uppvaktade Holger Blom på hans kontor på parkavdelningen en dag 1940. De ville ha tillstånd att sälja starkt kryddad korv från en kiosk på Norrmalmstorg. I Holger Bloms uppdrag låg att se till att kiosker och andra gatumöbler fick en bra placering i staden. Han sa ja, men polisen och hälsovårdsnämnden sa nej och överklaganden hjälpte inte. Under tiden hade Erik Glemme, som kom att bli Holger Bloms mångårige medarbetare, ritat ett originellt förslag till korvkiosk som positivt skiljde sig från tidigare bisarra, hemmabyggda kiosker i staden. Men polisen sa fortfarande nej till placering på Norrmalmstorg och föreslog i stället Gustav Adolfs torg under svansen på ryttarstatyn. Detta kunde inte Holger Blom gå med på utan lät i stället ta bort ett par meter av staketet i Berzelii park vid Hamngatan där kiosken placerades och försäljning av tysk korv grillad på tallkottseld inför kundens ögon kunde komma i gång. Men problemen var inte slut därmed. På kiosken satt den tyska delstaten Koburgs vapen. Den nazistiska tyska legationen uppvaktade och krävde att vapnet skulle förses med två hakkors.  ”Vi gav f-n i att justera vapnet, som bröts loss strax efteråt.  Ett nytt vapen gick samma väg. Men tredje gången gillt fick det sitta kvar – utan hakkors. Paret avvecklade rörelsen efter 35 år i slutet av 1960-talet på grund av sjukdom”, skriver Harald Blom.

Sådan var bakgrunden till korvkioskens placering i Berzelii park. En stor del av texten i Brita Åsbrinks biografi är i själva verket utdrag ur Holger Bloms aldrig publicerade memoarer. Personligen har jag haft störst utbyte just av Holger Bloms egna texter om stort och smått under hans tid i stadens tjänst.

Läs även: Korvminnet från Berzelii park som lever efter ett halvsekel

Tors torns ersättare kanske blir lägre

Planerna på de hårt kritiserade 145 meter höga skyskraporna Tors Torn vid Torsplan kastades i papperskorgen för snart ett år sedan. Den tilltänkte exploatören norska Oslo Næringseiendom AS drog sig ur projektet. Men fortfarande är det inte klart vad som kommer istället.

Tors torn har försvunnit ur planeringen men finns märkligt nog fortfarande kvar i den stora modellen över Stockholms innerstad i Kulturhuset.

Diskussioner pågår mellan tjänstemännen i Tekniska nämndhuset, berättade Martin Edfeldt från stadsbyggnadskontoret vid ett informationsmöte om Hagastaden (f.d. Norra station) i Kulturhuset på torsdagskvällen.  Han sade att det kommer att bli någon form av så kallade märkesbyggnader vid Torsplan. Men det är inte säkert att de blir lika höga som Tors Torn var tänkt. ”De översta våningarna kanske inte behöver byggas. Vi får se”, sade han. Enligt den antagna stadsplanen får de bli 145 meter, men kanske blir de alltså lägre.

Martin Edfeldt, stadsbyggnadskontoret, och Gunilla Wesström, exploateringskontoret, på informationskvällen i Kulturhuset.

Tors Torn ritades av planarkitekten Alexander Wolodarski på stadsbyggnadskontoret. Men nu blir det någon annan som får ta sig an uppgiften att utforma ”märkesbyggnaderna”. ”Det blir en ny arkitekt och ny byggherre”, berättade Martin Edfeldt.

Per Linder, kritisk f.d. stadsarkitekt i Solna.

Ylva Larsson som sitter i stadsbyggnadsnämnden för miljöpartiet uttalade stark kritik till skyskrapor på Torsplan. Hon framkastade förslaget om en arkitekttävling för Torsplan. Solnas förre stadsarkitekt Per Linder var glad att planerna på Tors torn är begravda. Han berättade att Solna kommun på sin tid var mycket kritiska till Tors Torn. ”Och det är inte vanligt att en kommun kritiserar en grannkommun på det sättet”, sade han. Också han var positiv till en arkitekttävling. Så är jag. Varför inte. Det låter som en bra idé.

Ny gammal gränd framgrävd i Gamla stan

Den framgrävda gränden syns i mitten på bilden.

En av Gamla stans alla försvunna gränder har just grävts fram i den största arkeologiska utgrävning som ägt rum i stadsdelen sedan 1990-talet.  Den elva meter långa 1600-talsgränden går parallellt med Storkyrkobrinken och Stora Gråmunkegränd inne på en gård i kvarteret Mercurius som just nu är under utgrävning och ombyggnad för Riksdagsförvaltningen.

Arkeolog Mikael Bertheau gräver ut eldhärjat 1500-talshus.

Utgrävningarna har pågått sedan februari. Arkeologerna är just nu nere i 1500-talslagret. Mikael Bertheau gräver ut ett hus som brann runt 1550.  När utgrävningen är klar i slutet av maj är man nere i slutet av 1200-talet, dvs. tiden strax efter stadens grundläggning, berättar grävningsledare Michél Carlsson.

Närbild på 1600-talsgränden.

1500-talslagret är ganska ”städat” som Michél Carlsson uttrycker det vilket innebär att det är relativt fattigt på fynd till skillnad från 1600-talslagret som var fyndrikare. En del 1500-talsföremål har dock kommit upp ur jorden såsom en vacker ölhane, dvs., en ölkran som satt på den tidens öltunnor, en motsvarighet till de moderna plastkranar som finns i dagens bag in box-förpackningar. En genombruten fingerborg, kanske använd av någon dåtida skräddare eller skomakare, har också grävts fram plus diverse andra småföremål.

En framgrävd ölhane från 1500-talet.

Michél Carlsson ser med spänning fram mot att komma ned i 1400-talslagret. Kanske påträffas då redskap eller andra föremål som kan bekräfta att Magnus skomakare här hade sin verkstad. Magnus skomakares tomt finns nämligen nämnd i den jordebok som upprättades efter den för staden förödande branden 1419 och den låg ”i gränden nordan Brödragatan på norra sidan nedanför Peter Röd nere vid stadsmuren”, dvs. den plats som just nu är under utgrävning.

En fingerborg från 1500-talet, kanske använd av en skomakare eller skräddare från den tiden.

Det är fascinerande att stå och titta ned i Stockholms okända historia. Tyvärr är det inte öppet för allmänheten att besöka utgrävningen eftersom platsen ligger på säkerhetsklassat område. Men intresserade kan följa utgrävningen redan nu på Arkeologikonsults hemsida och på Medeltidsmuseet från i mitten av nästa vecka då de intressantaste fynden kommer att visas med uppdateringar allt eftersom.

Utgrävningsplatsen är säkerhetsklassad och inte tillgänglig för allmänheten som dock kan  följa utgrävningarna på nätet och på Medeltidsmuseet.

Grand Panthers demonstrerar för sina barnbarns skull

De demonstrerar för sina barns …

… och barnbarns skull.

Sista onsdagen i varje månad ser jag dem stillsamt gå där mellan riksdagen och Rosenbad med sina små plakat, morföräldrarna och farföräldrarna, som demonstrerar, eller som de se själva kallar det, strömmar fram och tillbaks, för sina barns och barnbarns skull. Det är klimathotet som får dem att strömma tillsammans några timmar en gång i månaden med uppmaningen till politikerna att tänka på och avvärja klimathotet. I går stod Grand Panthers, som de kallar sig, och diskuterade kolkraftverkens miljöutsläpp med socialdemokraten Matilda Ernkrans, ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott. Jag kan bara önska Grand Panthers framgång i kampen för en miljövänligare klimatpolitik. För allas, inte minst kommande generationers, skull.

På onsdagen diskuterade Grand Panthers klimathotet med socialdemokraten Matilda Ernkrans (närmast kameran), ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott.

Lille ”hen” har sparkat av sig ena skon

Mamma eller pappa eller dagispersonalen eller någon annan som drog barnvagnen med lille ”hen” i märkte inte att lille ”hen” sparkade av sig sin nya sko på Holländargatan. Den finns att hämta på räcket till Adolf Fredriks kyrkogård.

Snöskottning på Sveavägen

Vår och värme och en man som skottar snö på Sveavägen. Som alla förstår då är det TV-inspelning på gång. Vad annars?

Protester mot fortsatt privat drift av Sankt Görans sjukhus

Protester utanför landstingshuset mot fortsatt privatisering av Sankt Görans sjukhus.

Läkaren Maria Sundvall, välkänd kritiker av kommersiella vårdföretag, var en av talarna vid Nätverket Välfärd utan vinsts demonstration utanför landstingshuset på tisdagen när alliansen tog beslutet om att låta Capio fortsätta driften av Sankt Görans sjukhus fram till 2021.

Läkaren Maria Sundvall var en av de kritiska talarna.

-Det är lägsta pris som gäller. Personalen går redan på knäna. Allmänhetens förtroende sviktar. Vad kan vi göra? Protestera. Vi kan inte vänta till nästa val. Vi personal måste engagera oss. Men vi måste protestera till tillsammans mot privatiseringen av välfärden annars blir vi beskyllda för att odla särintressen. Det behövs en bred kampanj där personal och patientorganisationer och anhöriga går ihop, sade Maria Sundvall.

”Vi är jävligt less, på all sekretess”, skanderade demonstranterna utanför landstingshuset apropå hemlighetsmakeriet kring den fortsatta privata upphandlingen vården på Sankt Görans sjukhus.

Demonstranterna hade vita bindor för munnen föreställande munkavlar. Det symboliserade den munkavel som oppositionens politiker försetts med. Ingen politiker fick yttra sig om de båda anbuden från Aleris och Capio innan beslutet hade tagits om vilket av de båda vårdföretagen som skulle få fortsätta den privata driften av Sankt Görans sjukhus.

Demonstranterna hade symboliska munkavlar för ansiktena.

Socialdemokraterna i landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd lade ned sina röster i protest mot att de bara fått tolv dagar på sig att sätta sig in i det komplicerade ärendet. Vänstern röstade emot. ”Sankt Görans sjukhus ska bedriva mer och bättre vård för ett pris som är 120 miljoner lägre än förra året, vilket betyder att personalen måste springa fortare och att patientsäkerheten hotas. Sjukhuset får även möjlighet att ta emot privatfinansierade patienter, vilket öppnar för gräddfiler inom sjukvården, säger oppositionslandstingsrådet Birgitta Sevefjord (v) i ett kritiskt pressmeddelande.