Dunket över Observatoriekullen

Skrivet av Lars Epstein 23:38, 28 januari 2013 i kategori Ceremoni, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN, Manifestation, Miljö, Protester, Vasastan

Manifestation …

… på Observatoriekullen …

Det rytmiska dunket från trummor hördes över Observatoriekullen på måndagskvällen. Ett trettiotal personer hade samlats för att uttrycka sin solidaritet med den manifestation som den kanadensiska Idle No More-rörelsen i Kanada samtidigt genomförde i protest mot förstörelsen av värdefull natur och förföljelse och förtryck av urfolk och ursprungsbefolkningar världen över.

… på måndagskvällen …

… för hotade ursprungsbefolkningar …

Sången, dansen och trummandet var också en protest mot projekteringar av tänkta gruvor på Gotland, i Västerbotten och Norrbotten, och en manifestation för samernas hotade renbetesland. Det kändes som en magisk rit från en annan tid när moder jord åkallades runt de tända facklorna och marschallerna i den snötäckta gläntan utanför Observatoriet med Vasastaden glittrande hyreshus i bakgrunden, ett möte mellan då och nu, för en hållbar framtid.

… världen över.

Ingen julafton utan Nacka

Skrivet av Lars Epstein 16:38, 24 december 2012 i kategori Ceremoni, Då&Nu, Idrott, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN, Södermalm, Traditioner

Tommie Hansson äskade en tyst minut till minne av Lennart Nacka Skoglund …

… utanför porten på Katarina Bangata 42 där Nacka växte upp …

… inför en stor skara trogna Nackafans.

Fotbollslegenden Lennart Nacka Skoglund (1929-1975) föddes på julafton och hans minne hedrades traditionellt också denna julafton, inte bara vid ett, utan, som vanligt, vid två tillfällen. Först kl 10 utanför porten på Katarina Bangata 42, där Nacka växte upp, sedan, två timmar senare, femtio meter därifrån, vid Nackastatyn.

Eddie Oliva spelade Volare, Bella Notte och andra låtar som Nacka lär ha gillat och …

… sportjournalisten Claes G Bengtsson berättade om Nackas insatser i svenska fotbollslandslaget.

Bland deltagarna i Nackahyllningen fanns min gamle favorithandbollsspelare Lennart Nappe Kärrström, en artist av Nackaklass i sitt gebit när det begav sig.

I år valde jag den tidiga varianten med Tommie Hansson som höll en tyst minut till Nackas minne och Pontus Varg och Eddie Oliva som spelade italienska sånger och skämtade och Expressenjournalisten Claes G Bengtsson som uttömmande berättade om Nacka Skoglunds karriär i det svenska fotbollslandslaget. Claes G Bengtsson verkar kunna allt om svensk fotboll de senaste 75 åren i allmänhet och om Nacka Skoglund i synnerhet. Imponerande.

En tyst minut för den utdöda japanska floduttern

Skrivet av Lars Epstein 23:31, 23 september 2012 i kategori Ceremoni, Djurgården, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN, Miljö, Naturen

En tyst minut för för utdöda djurarter hölls vid Livsröset på Stora Skuggan. Frän vänster på bilden: Hanna Sjöberg, Maria Bergström. Pella Thiel och Michel Silvestri.

Livsröset, en anspråkslös liten hög med stenar, på en gräsbevuxen kulle intill klockstapeln vid Stora skuggan mellan 4 H-gården och amfiteatern. installerades på världsmiljödagen den 5 juni i år till minne av utdöda djurarter. På söndagen samlades ett antal personer för att med en tyst minut hedra de utdöda djurarterna och samtidigt tillfoga några nya stenar. Detsamma skedde samtidigt vid andra livsrösen (Life Cairns) runt om i världen.

Den utdöda japanska floduttern …

Pella Thiel lade en sten på röset för den japanska floduttern som av det japanska miljödepartementet för bara tre veckor sedan förklarades vara en utdöd art. Den japanska uttern sågs senast i vilt tillstånd då den fotograferades i en flod i staden Susaki 1979.

… hedrades med en tyst minut av Pella Thiel.

Maria Bergström lade sin sten för vandringsduvan som uppträdde i enorma mängder och förmörkade himlen över Amerika i mitten på 1800-talet. En flock som uppskattades till mellan tre och fem miljarder vandringsduvor observerades i Cincinnati 1866. Men på grund av jakt och ändrade levnadsbetingelser dog arten snabbt ut. Det sista levande exemplaret var vandringsduvan Martha som dog i Cincinnati Zoo 1914.

En sten till minnet av den utdöda  tasmanska pungvargen.

Hanna Sjöberg lade sin sten på röset för den tasmanska pungvargen. Den sista individen dog ut i fångenskap i Hobart Zoo i Tasmanien 1936.

Det finns prognoser som säger att hälften av alla nu levande djurarter kan vara utdöda om hundra år. Dags att ändra livsstil och fara varsamt fram med miljön?

Harriet Löwenhjelm-skylten invigd – fler kvinnor efterlyses

Skrivet av Lars Epstein 20:00, 15 augusti 2012 i kategori Ceremoni, Gamla stan, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN, Kultur, Litteratur

Harriet Löwenhjelm (1887-1918). Foto: Ulf von Konow, 1917.

I Gamla stan, vid Kornhamnstorg,
i Hallbecks antikvariat
en gammal drömbok köpte jag
i folioformat.

Så börjar Harriet Löwenhjelms klassiska dikt om den åtråvärda Beatrice-Aurore som i drömmen (eller kanske verkligheten) gäckar det förälskade diktjaget. Hela dikten finns nu att läsa på en ny litterär skylt som invigdes på Kornhamnstorg på onsdagen med tal av kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt och sång och diktläsning.

Kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt (fp) …

… invigde Harriet Löwenhjelm-skylten på Kornhamnstorg …

… och Gunnar Edander sjöng sin egen tonsättning av Beatrice-Aurore.

För närvarande finns det 73 litterära skyltar utplacerade i stan. Och fler blir det.  I kö står författare som exempelvis Ernst Brunner och Niklas Rådström. Men de ansvariga på kulturförvaltningen tar gärna mot fler tips från allmänheten, inte minst på kvinnliga författare eftersom dessa är i klar minoritet, 23 kvinnor på 73 skyltar (Heidi von Born, Fredrika Bremer, Ylva Eggehorn, Kerstin Ekman, Katarina Frostenson, Helga Henschen, Ulla Isaksson, Gunna Grähs, Agnes von Krusenstjerna, Selma Lagerlöf, Astrid Lindgren, Barbro Lindgren, Kristina Lugn, Bodil Malmsten, Moa Martinson, Agneta Pleijel, Maria Sandel., Maj Sjöwall, Marika Stiernstedt, Gun-Britt Sundström, Elin Wägner, Sonja Åkesson och nu alltså också Harriet Löwenhjelm).

Här låg Kornhamnstogs antikvariat (nu Colorez) till för ett par år sedan. Men det hade ingenting med Harriet Löwenhjelms dikt att göra.

PS 1. Hallbecks antikvariat har vad jag vet aldrig existerat i verkligheten. Det antikvariat som slog i gen på Kornhamnstorg för några år sedan var av betydligt senare datum och hade så vitt känt inga föregångare. Det betyder förstås inte att den suggestiva diktens sällsamma magi på något sätt minskar.

Med Harriet Löwenhjelm finns det nu 23 kvinnor på de 73 litterära skyltarna i Stockholm. Fler kvinnor efterlyses.

PS 2. Här följer två förslag på nya kvinnliga litterära skyltar: 1. Birgitta Stenberg, romanen Chans 1961, skylt på Södra Station. 2. Rita Tornborg, romanen Hansson och Goldmann 1974, skylt på Götgatan utanför Hotell Malmen.

Mer om Harriet Löwenhjelm i en tidigare blogg.

Ola Anderssons vecka

Skrivet av Lars Epstein 21:25, 26 april 2012 i kategori Arkitektur, Ceremoni, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN

Huvudpersonerna fotograferade …

… arkitekten Ola Andersson, Peder Williamsson från byggherren Småa och prisutdelaren stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius.

För en vecka sedan kom arkitekten och arkitekturskribenten Ola Andersson ut med en kritikerrosad bok om stadsbyggande ”Vykort från Utopia”. Och på torsdagen fick han vid en ceremoni i Prinsens galleri i Stadshuset ta emot priset för Årets Stockholmsbyggnad som röstats fram av Stockholmarna. Hans arkitektfirma A 1 har ritat 15 färgglada radhus i Kärrtorp som han hämtat inspiration till vid ett besök i New York. Grattis!

Årets Stockholmsbyggnad, radhusen i Kärrtorp. Foto: Per Kristiansen.

Fikapaus på Slottsbacken

Skrivet av Lars Epstein 12:52, 17 april 2012 i kategori Ceremoni, Gamla stan, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN

Medan kungen och Silvia äter lunch på slottet tillsammans med Finlands president Sauli Niinistö och hans följe nöjer sig poliserna på Slottsbacken som bevakar statsbesöket med en fikatår i plastmuggen.

Långfredagarna verkar vara kortare nuförtiden

Skrivet av Lars Epstein 21:24, 6 april 2012 i kategori Ceremoni, Då&Nu, Gamla stan, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN, Traditioner

På väg ut på stan för att handla stötte jag på en större grupp människor som stod församlade i en halvcirkel framför statyn av Olaus Petri utanför Storkyrkan och lyssnade på en kort predikan. Nedanför statyn höll en rödklädd man ett jättestort kors. Straxt satte sig människorna i rörelse ned mot Storkyrkobrinken med mannen som bar på det hjulförsedda korset i täten.

Först när jag fick syn på den numera årligen återkommande korsvandringen (i Jesu efterföljd) kom jag att tänka på långfredagarna nuförtiden jämfört med långfredagarna i min ungdom.

Nu var jag på väg att handla vilket jag aldrig var på långfredagarna i min ungdom eftersom alla affärer då alltid var stängda. På radion spelades dåförtiden endast dyster musik på långfredagarna och den enda film som gick på bio var Matteuspassionen om jag minns rätt. Långfredagen upplevde jag liksom många andra som nästan outhärdligt lång och som dagen då allt roligt var förbjudet. I dag skulle jag inte ens tänkt på att det var långfredag hade det inte varit för att jag händelsevis stött på korsvandrarna på Slottsbacken. Och nu har den här långfredagen nästan ilat förbi. Långfredagarna verkar vara kortare nuförtiden.

Den nedsågade TV-eken nytt utflyktsmål på Djurgården

Skrivet av Lars Epstein 20:13, 26 november 2011 i kategori Ceremoni, Djurgården, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN, Naturen, Östermalm

Den nedsågade TV-eken har förvandlats till ett nytt utflyktsmål. Promenerande och bilburna sökte sig på lördagen ut till parkeringsplatsen vid Hunduddsvägen på Djurgården för att bese delarna av den nedsågade TV-eken som stått i många hundra år på Oxenstiernsgatan. Själv slogs jag av hur kärnfrisk veden tedde sig rakt igenom i flera av de väldiga grenarna. I stammen fanns ett stort hål dock omgivet av ett kraftigt parti frisk ved. Att detta skulle vara ett ”dött träd” som flera gånger upprepades av trafikkontorets tjänstemän innan fällningen ter sig märkligt.

Utanför TV-huset återstår nu i mittrefugen bara den stubbe som skulle ryckts upp med rötterna av en lyftkran men som trotsade lyftförsöket när eken på fredagsnatten sågades ned jämns med gatunivån. Stubben sticker upp ett par decimeter ovanför gatunivån och forsätter ett par meter under gatunivån ner till rötterna. Runt stubben samlades uppåt hundra människor på lördagseftermiddagen till en minnesceremoni som leddes av Henrik Waldenström. Det sades vackra ord om eken, mindre vackra om trafikkontoret och trafikborgarrådet.

DN-räddade Tuloskylten Stockholmarnas favorit

Skrivet av Lars Epstein 22:47, 27 oktober 2011 i kategori Ceremoni, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN, Kungsholmen, Pristagare

Stockholmarnas favoritskylt 2011.

”Tag alltid Tulo”-skylten med sina tabletter som dekorativt trillar ur asken en efter en på en husfasad vid Sankt Eriksbron på Kungsholmssidan utsågs på torsdagen till ”Årets lysande skylt 2011”. Stockholmarna själva röstade fram skylten som i mitten på 1990-talet var på väg att försvinna ur gatubilden när Cloetta övervägde att ta ned den eftersom den behövde repareras och Tulo (den lille halsläkaren) inte längre ingick i sortimentet.

Kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt (fp) delar ut priset för årets ”Lysande Skylt 2011″ till Cloettas Cecilia Bjursåker. Kurt Gene formgav skylten och Graham Brothers tillverkade den 1959.

Men efter en serie artiklar i DN av min kollega Eva-Karin Gyllenberg ändrade sig ägarna Cloetta och satsade på renovering med bidrag också från Stockholms stad.  Och i går kom alltså den senkomna belöningen för skylten som sattes upp 1959 och som enligt ägarna ska fortsätta att lysa även i framtiden.

En bild av en bild på vinnaren av årets skyltpris Dans och Cirkushögskolans skylt DOCH levererad av Skyltgruppen AB.

På Stadsmuseet där prisceremonin ägde rum utdelades också ”Stockholms skyltpris 2011” till en skylt uppsatt 2010 eller första halvåret. Priset gick till Dans och Cirkushögskolans skylt DOCH på KTH:s campus. Bokstäverna är som ett slags skulpturer, två meter höga och blanka och speglar därmed den omgivande naturen, just nu de gula nedfallna löven på slänten framför skolans entré.  ”Det är lätt att se skyltens kaxighet och höga tekniska precision som ett uttryck för dans- och cirkuskonstens blandning av starkt utspel och disciplin”, tyckte juryn med ordförande stadsarkitekt Karolina Keyzer i spetsen.

En Ghost Bike minner om den tragiska dödsolyckan på Slussen

Skrivet av Lars Epstein 01:20, 21 oktober 2011 i kategori Ceremoni, Södermalm, Traditioner, Trafiken

En vitmålad cykel står lutad mot en stolpe i Pelikanslingan på Slussen vid platsen för den tragiska dödsolyckan för en månad sedan. Fenomenet med Ghost Bikes  (spökcyklar), vitmålade cyklar på platser där dödsolyckor inträffat, startade i St. Louis i Missouri 2003. De tjänar som en påminnelse om den inträffade tragedin och som ett uttalat stöd för cyklisters rätt att färdas säkert i trafiken läser jag på hemsidan ghostbikes.org. Där finns också en fullständig lista på alla Ghost Bikes som placerats ut på olika håll i världen. Dock finns ännu inte cykeln på Slussen med som jag tror är den första i Stockholm och Sverige.

10 tidigare inlägg