Alla överens: ”Det byggs för få hyreslägenheter i Stockholm”

Skrivet av Lars Epstein 12:14, 9 april 2013 i kategori Bostäder, City, Debatt, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN

Hyresgästföreningens förhandlingschef i Stockholm Maria Palme inledde den bostadspolitiska diskussionen om hyresrätter …

Bostadsbristen i Stockholm är skriande. Det byggs för få nya hyreslägenheter. De som byggs är för dyra. Det var alla överens om, politiker från vänster till höger samt byggherrar, när frågan diskuterades vid en frukostdebatt om bostadssituationen i Stockholm som Hyreshästföreningen region Stockholm ordnade på tisdagsmorgonen. Exempelvis kan en ny hyrestrea i Norra Djurgårdsstaden kosta 15 000 kronor.

… som fortsattes av panelen. Från vänster: Anti Avsan (m), Lennart Karlsson, vd Heba, Gunnar Nordfeldt, koncernchef ByggVesta, Mats Hasselgren (fp) Täby och Ann-Margarethe Livh (v).

Hur pressa byggkostnaderna? Statliga subventioner, tyckte Ann-Margarethe Livh, ledande vänsterpolitiker i Stadshuset. ”Bostaden är en social rättighet som staten ska garantera sina medborgare”, menade hon.

Moderate riksdagsmannen och Huddingepolitikern Anti Avsan höll inte med. ”Ökade subventioner pressar inte byggkostnaderna”. Han förordade i stället högre krav från beställarna vid upphandlingarna. ”Sätt ett hyrestak och låt byggarna konkurrera. Det har fungerat i Huddinge utan avkall på kvalitén i de nya bostäderna”.

Byggherrarna Lennart Karlsson, vd i Heba, och Gunnar Nordfeldt, vd i ByggVesta, talade om bristen på byggbar mark och långa processer från idé till byggande med överklaganden av planer som drar ut i åratal som en viktig orsak till höga byggkostnader och för liten nyproduktion av bostäder. Även Boverkets byggnormer kritiserades av byggherrarna.

”Alla lägenheter ska vara handikappanpassade. Det kanske kunde räcka med 50 procent. Jag har aldrig varit med om att samtliga hyresgäster i ett hus har varit handikappade”, sade Lennart Karlsson.

Här protesterade politikerna, Ann Margarethe Livh (v) och Anti Avsan (m).

”Den som bor i en lägenhet kan råka ut för en skada och behöva en handikappanpassad lågenhet. Ska den behöva flytta då? Eller kanske finns det vänner som är handikappade”, sade Anti Avsan.

De båda politikerna var också överens om att medborgarna måste involveras tidigare än nu  i planprocessen så att antalet överklaganden minskas och byggandet påskyndas. ”Omvänd planprocess”, kallade Ann-Margarethe Livh det. Anti Avsan erinrade om en tidigare planchef i Järfälla som jobbade så föredömligt att bara fyra procent av planerna under hans tid blev överklagade. Ett efterföljansvärt exempel.

Bostadsdebatten fortsätter.

Diskussionen om ”byggbråk” handlade mest om Slussen

Skrivet av Lars Epstein 23:13, 4 april 2013 i kategori Debatt, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN, Planer

Ett drygt hundratal personer lyssnade på diskussionen om ”byggbråk i Stockholm” på Stadsbiblioteket på torsdagskvällen …

Inför ett drygt hundratal åhörare i Rotundan på Stadsbiblioteket diskuterades på torsdagskvällen ”Byggbråk” i Stockholm. Efter en historisk inledning kom den inkallade panelen snart in på frågan om Slussens framtid.

… snabbt kom Slussen att dominera diskussionen i panelen …

Arkitekturhistorikern Eva Eriksson var inte nådig i sin kritik av stadens förslag Nya Slussen.

”Det är en väldigt dålig plan. Svagheterna är många. Övergången mellan Söder och Gamla stan hackas sönder. Stadsdelarna skiljs från varandra. En väldigt bred bro anläggs mot Skeppsbron i en häftig uppförsbacke. Bussgaraget i Katarinaberget kostar miljarder. Förutsättningarna för kollektivtrafiken har förändrats sedan beslutet om tunnelbana till Nacka fattats. Jag hoppas på sunt förnuft från politikerna, att de tittar på Slussen Plan B som kan byggas efter gällande detaljplan.”, sade hon.

… som bestod av från vänster moderatorn Frida Lindfors, Ann-Charlotte Backlund, Martin Rörby och Eva Eriksson.

Skönhetsrådets sekreterare Martin Rörby menade att det grundläggande felet som politikerna gjort med Slussen är att de först bestämde sig för en trafiklösning och därefter för gestaltningen, i stället för tvärtom.

”Man har inte fattat vad stadsbyggnad handlar om när man gjort på det viset”, sade han.

Stadsantikvarie Ann-Charlotte Backlund fick frågan om varför inte Stadsmuseet yttrat sig över den alternativa Plan B.

Hon sade att Stadsmuseet bara kunde yttra sig över frågor som man fått på remiss och att det bara är stadens förslag som kommit på remiss till museet.

Varför slutade stockholmarna cykla efter kriget?

Skrivet av Lars Epstein 02:11, 8 februari 2013 i kategori Debatt, Då&Nu, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN, Kommunikationer

Kornhamnstorg 1946. Då var 70 procent av trafikanterna i Stockholm cyklister. Foto: Lennart af Petersens

Under kriget på 1940-talet var cykeln det vanligaste sättet att ta sig fram på Stockholms gator. Av den totala trafikmängden utgjorde cyklandet 70 procent (!). Åren därefter följde cyklandets snabba nedgång.

Kornhamnstorg 2013. Nu är 10 procent av trafikanterna i Stockholm cyklister.

Av den totala trafiken i Stockholm stod cykeltrafiken för 30 procent 1950, 3 procent 1960 och bara 1 procent 1970.

Martin Emanuels tes är att planerare och politiker bär det största ansvaret för att cyklandet sjönk från 70 procent på 1940-talet till endast 1 procent 1970 av det det totala antalet trafikanter i Stockholm.

Berodde cykeltrafikens kräftgång på kollektivtrafikens utbyggnad och de nya bostadsområdens utglesning? Inte i huvudsak, enligt en ny doktorsavhandling ”Trafikslag på undantag – cykeltrafiken i Stockholm” (Stockholmia förlag) av Martin Emanuel. I högre utsträckning berodde nedgången på att trafikingenjörer och stadsplanerare skapade sämre villkor för cyklisterna i Stockholm. De planerade för bilen.

Så kan man kanske högst förenklat sammanfatta Martin Emanuels drygt 400-sidiga avhandling som Martin Emanuel och flera andra cykelexperter diskuterade på Stadsmuseum på torsdagskvällen.

Från vänster till höger: Johan Danielson modererade debatten på Stadsmuseet på torsdagskvällen. Här samtalar han med professor Anders Gullberg på Stockholmia förlag, cykelexperten Krister Spolander och bokförläggaren Tobias Barenthin Lindblad.

Nu har som bekant trenden vänt.  I dag utgör cyklandet runt 10 procent av den totala trafikmängden i Stockholm. Politikerna satsar många miljoner på att bygga ut cykelbanor och göra cyklandet säkrare.  Samtidigt ökar trafikolyckorna med cyklister. Hela 50 procent fler cyklister skadades i trafiken 2012 jämfört med 2010. Och olyckorna där två cyklister krockar med varandra har under samma tid ökat med uppåt 70 procent. Det berättade cykelexperten Krister Spolander på mötet på Stadsmuseet.

Politikern Stella Fare (fp) har gjort mycket under åren för cykelbanornas tillkomst i Stockholm. Nu sitter hon i SL:s styrelse. Förgäves har hon kämpat för att man ska kunna få ta med sig cykeln på tunnelbanan. ”Det är bara i Stockholm i hela Europa man inte får det. SL betraktar fortfarande cykeln som gods”, sade hon.

Cyklandet har kommit för att stanna men mycket återstår således att göra för politiker och planerare.

1946 var det cykelparkering i korsningen Sveavägen/Kungsgatan. Kanske en idé att ta upp på nytt? Foto: Lennart af Petersens

Herta Fischer, 92, ordnade bostadsdebatt i Solna

Skrivet av Lars Epstein 20:54, 3 februari 2013 i kategori Bostäder, Debatt, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN, Utanför innerstan

”Ska vi ända till 35 års ålder bo hos föräldrarna?” var frågan som diskuterades i Solna stadsbibliotek på söndagen med den evigt unga och engagerade Herta Fischer, 92, som arrangör och samtalsvärdinna. I runt fem år har hon i ABF:s och bibliotekets regi återkommande ordnat så kallade Wienercaféer med sachertårta och kaffe och angelägna samhällsdiskussioner.

Herta Fischer inledde bostadsdebatten i Solna stadsbibliotek på söndagen …

Förra gången var ämnet rasism. ”Då ville jag bjuda in Jimmie Åkesson och en genforskare från Karolinska. För det finns inga raser. Men de fick jag inte. De var för fega”, berättar hon och skrattar. Men på söndagen gällde diskussionen de ungas svårighet att hitta en egen lägenhet. Varför byggs det inte mer och billigare för ungdomar?

… med panelen (från vänster) Anders Ekegren, Leif Bergmark, P-O Brogren och Terence Hales.

En panel bestående av Anders Ekegren (fp), ordförande i Solnas stadsbyggnadsnämnd, Leif Bergmark, ordförande i den kommunala bostadsstiftelsen Signalisten, Terence Hales (mp), ersättare i stadsbyggnadsnämnden och P-O Brogren från hyresgästföreningen försökte besvara frågan.

Det är svårt att bygga billigt i Sverige. ”55 procent dyrare än genomsnittet i EU”, sade Leif Bergmark. Vidare: ”Byggmateriel är oerhört dyrt tack vare den oligopolliknande situationen på den marknaden”. Byggkostnaderna har ökat med 1 800 procent mellan 1968 och 2010 att jämföra med konsumentprisindex som bara ökat med 700 procent”. Leif Bergmark rekommenderade ungdomarna att bosätta sig längre ut i regionens periferi där bostäderna är billigare och lättare att få tag i. ”Det går fortare att pendla mellan Enköping och Centralen än att åka T-bana från Vällingby in till stan”, sade han.

Herta Fischer och Anders Ekegren …

Anders Ekegren sade att Solna hävdar sig bra när det gäller studentbostäder. ”20 procent av länets studentbostäder finns i Solna och fler är på gång, bland annat 200 nya i Huvudsta”.  Han konstaterade också att bostadsbyggandet i dag helt ändrat karaktär sedan 1990-talet. ”Då tog staten all risk. I dag är bostadsbyggandet helt marknadsstyrt. De flesta byggherrar vill bygga bostadsrätter även om det finns en del som vill bygga hyresrätter. Nya regler för buller och partiklar har tillkommit. Medborgarna är aktiva och överklagar vilket förlänger och fördyrar byggprocessen”, sade han.

… och publiken.

Terence Hales menade att marknadskrafterna inte klarar av att bygga billigt för ungdomar. ”Bolagen vill bara tjäna pengar”. Han efterlyste någon form av tvingande reglering så att fler hyresrätter byggs.

Också P-O Brogren efterlyste fler hyresrätter. Men istället har utvecklingen gått i den motsatta riktningen. I Solna är bara 40 procent av bostäderna hyresrätter i dag mot 80 procent på 1990-talet.

Herta Fischer frågade varför byggnadskostnaderna är så höga i Sverige. ”Beror det på kartellbildning?”, undrade hon utan att få något svar.  Diskussionens fråga ”Ska vi ända till 35 års ålder bo hos föräldrarna?” fick inget riktigt bra svar. Det kanske ingen heller hade väntat sig. Diskussionen lär fortsätta.

I snösörjan över Vasabron

Skrivet av Lars Epstein 02:54, 18 december 2012 i kategori City, Debatt, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN, Trafiken, Väder

Svårframkomligt på  Vasabron utom för bilarna.

På väg till årets sista kommunfullmäktigesammanträde i Stadshuset den gråmulna måndagseftermiddagen den 17 december pulsade jag sakta och försiktigt steg för steg över Vasabron mot Tegelbacken i decimeterdjup snösörja under vilken glashala ispucklar förrädiskt dolde sig osynliga för ögat. Ett äventyr som märkligt nog slutade lyckligt så när som på ett par genomdränkta skor och blöta byxben.

Christopher Ödmann (mp) kritiserade ansvariga trafikborgarrådet Ulla Hamilton (m) för att snöröjningen på Stockholms gator fortfarande är dålig …

Inte förvånande att snöröjningen, eller snarare bristen därpå på Stockholms gator, var ett återkommande ämne i den livliga debatten i rådssalen bland Stockholms folkvalda. Ansvariga trafikborgarrådet Ulla Hamilton (m) fick stå till svars för dåligt plogade gator och trottoarer. Hon försvarade sig med att det den 5 december enligt SMHI snöade mer i Stockholm på ett dygn än det gjort sedan 1961 och att alla snöröjningsresurser som var tillgängliga satts in. ”Men ungefär ett dygn efteråt var det hyfsad framkomlighet i kollektivfilerna”, sade hon.

…. men hon försvarade sig med att snö motsvarande innehållet i fem miljoner flyttkartonger fallit över Stockholm inom loppet av endast två dagar.

Men kritikerna var inte nöjda med den beskrivningen av läget.  Christopher Ödmann (mp) påpekade att det fortfarande är svårframkomligt på många ställen och efterlyste en ny strategi för snöröjningen. Karin Rågsjö (v) berättade att det kommit in 7 000 klagomål på snöröjningen. Ulla Hamilton visade då upp en flyttkartong i talarstolen och berättade att det föll snö motsvarande fem miljoner sådana kartonger, lika med två fulla Globen, över Stockholm på två dagar ”Det fanns helt enkelt inte fler fordon att tillgå”, sade hon. Varpå munhuggningen fortsatte.

Decimeterdjup var snösörjan på Vasabron på måndagen.

Efter debatten pulsade jag tillbaka över Vasabron i den decimeterdjupa snösörjan som effektivt täckte både trottoar och cykelbana medan körbanan låg snöfri för bilarna.

Argument för och emot marknadshyror i Stockholm

Skrivet av Lars Epstein 15:01, 10 december 2012 i kategori Bostäder, Debatt, Ekonomi, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN

Mats Olin, från den marknadsliberala tankesmedjan Timbros medieinstitut, har undersökt hur de stora medierna rapporterar om bostadsbristen i Stockholm.

Marknadshyror för lägenheter i Stockholm är ett känsligt ämne som det sällan talas om i medierna trots att bostadsbristen är ett viktigt ämne som ofta avhandlas i tryck och i etern. Det slog Timbros Mats Olin fast på ett lunchseminarium under måndagen. Han har skrivit en rapport om hur DN, SvD, Ekot, P4 och ABC beskriver bostadsbristen.

Om hyresregleringen slopas och fria marknadshyror införs skulle hyrorna gå upp i innerstan och kanske ner i förorterna vilket skulle medföra ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Det är tesen.

Varför rapporterar då inte medierna om slopandet av hyresregleringen som ett medel öka rörligheten på bostadsmarknaden när bostadsbristen är på tal, undrade Mats Olin.

Ekonomijournalisten Pontus Herin, känd för boken I Djursholm och Tensta kindpussar vi varandra.

Ekonomijournalisten Pontus Herin sade under paneldebatten att mediernas tystnad om marknadshyror hänger ihop med att många av journalisterna och deras vänner bor i innerstan och de därmed har ett egenintresse av att hålla hyrorna nere.

Borgarrådet Joakim Larsson (m) sade att trenden går mot marknadshyror i Stockholm men att det är upp till parterna (Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna) att bestämma takten.

Borgarrådet Joakim Larsson (m) lättar på kavajen efter seminariet medan moderatorn Maria Eriksson får hjälp av med mikrofonen.

Förre riksdagsledamoten Lars Tobisson (m) menade i ett drastiskt anförande att det är en ohelig allians mellan ”änkorna på Östermalm och Hyresgästföreningen” som säger nej till marknadshyror. Han förutspådde hyresrättens försvinnande i innerstan till bostadsrättens förmån om inte marknadshyror införs. Han berättade också att finansminister Gunnar Sträng (s) hade tänkt lägga fram en proposition i början på 70-talet om att slopa hyresregleringen men att han drog tillbaka förslaget efter att det kritiserats av Cecilia Nettelbrandt (fp).

Personligen har jag spontant några frågor som inte berördes på seminariet. Innebär verkligen marknadshyror ett betydande tillskott av lägenheter på bostadsmarknaden? Hur många tvingas flytta från sina lägenheter om hyrorna släpps helt fria?  Ökar inte segregeringen ännu mer i Stockholm om marknadskrafterna får sätta priset på bostäderna? Dessa frågor berördes inte på seminariet.

Den svenska slavhandelns offer får inget monument i Stockholm

Skrivet av Lars Epstein 01:25, 27 november 2012 i kategori Brott, Debatt, Då&Nu, Historia, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN, Kungsholmen

En högst ovanlig debatt ägde rum i Stockholms kommunfullmäktige på måndagskvällen. Den handlade om det svenska deltagandet i slavhandeln över Atlanten från mitten av 1600-talet och två hundra år framåt. Svenska Afrikanska Kompaniet initierades av Louis de Geer och fick sina rättigheter av Drottning Kristina. Från Sverige exporterades bland annat järn till Afrika, från Afrika slavar till Västindien (och Sverige) och från Västindien bland annat kryddor till Sverige, den så kallade triangelhandeln.

Miljöpartisten Awad Hersis förslag att upprätta ett minnesmonument över den svenska slavhandelns offer …

Kommunfullmäktigeledamoten Awad Hersi (mp) hade motionerat om att Stockholms stad tar initiativ till ett minnesmonument för att hedra och påminna om offren för den slavhandel som Sverige var delaktig i under historien och som gällde de fyra förslavade afrikanska barn som anlände till Stockholm och överlämnades till rikskanslern Axel Oxenstierna 1647 och övriga 150 afrikaner vilka förslavades (som ett resultat av den första svenska slavexpeditionen) och såldes i Västindien samt alla övriga offer under de följande två hundra åren.

”Det är hög tid att de många miljoner offren för den transatlantiska slavhandeln får ett minnesmonument i Stockholm. Frånvaron av ett sådant sänder en signal av förnekelse och försvårar arbetet för att motverka en växande rasism och främlingsfientlighet i Sverige”, menade Awad Hersi.

… är inte kommunal angelägenhet utan en fråga för riksdagen, menade kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt (fp).

Kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt (fp) var lika kritisk som Awad Hersi till dessa för de flesta svenskar ganska okända övergrepp i den svenska historien men ansåg inte att det var en kommunal utan mer än nationell angelägenhet att upprätta ett sådant monument.  Hon tillade: ”Att sätta upp monument löser inte rasismen. Hade det hjälpt vore jag den första att ställa upp monument i vartenda kvarter”. Hon och andra talespersoner för alliansen menade att frågan om ett monument över den svenska slavhandelns offer borde väckas i riksdagen.

Awad Hersi svarade att frågan redan diskuterats i riksdagen och avslagits där. Flera talare från oppositionen menade att det fanns flera nationella monument i Stockholm där kommunen varit mycket stöttande som vid tillkomsten av Minnesmonumentet över Förintelsens offer (vid judiska synagogan) och Raoul Wallenberg-monumentet och att frågan om ett monument över offren för den svenska transatlantiska slavhandeln mycket väl skulle kunna drivas av Stockholms stad.

Roger Mogert (s) menade att när den enda offentliga skulpturen över Drottning Kristina som sanktionerade den svenska slavhandeln …

Oppositionsborgarrådet Roger Mogert (s) sade att eftersom den enda offentliga skulpturen i Stockholm föreställande drottning Kristina (hon som en gång i tiden gav tillstånd till slavhandeln) finns på Stadshusets fasad så borde också ett monument över slavhandelns offer kunna initieras av Stockholms stad. Men det argumentet bet inte på alliansen som enhälligt röstade nej vid voteringen efter kvällens längsta debatt.

… finns på Stadshusets fasad (bilden) så borde staden kunna driva frågan om ett minnesmonument över slavhandelns offer.

”Höghus löser inte bostadsbrist”

Skrivet av Lars Epstein 00:25, 22 november 2012 i kategori Arkitektur, Bostäder, Debatt, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN, Staden

Monica Andersson, ordförande i Samfundet S:t Erik, hade farhågor om vart Stockholm är på väg. ”Staden måste slå vakt om sin individuella karaktär, sade hon i sitt inledningsanförande.

Allt fler människor flyttar till Stockholm. Hur ska stan bebyggas på bästa sätt för att bevara sin identitet och karaktär? Det var frågan som diskuterades på ett seminarium arrangerat av Samfundet S:t Erik under onsdagen.

Höga hus ger inte fler bostäder, sade Madeleine Sjöstedt.

”Vi bör omfamna inflyttningen till Stockholm. Folk vill bo tätt. Men det betyder inte att höghus ska byggas. Höga hus skapar solitärer. De blir hus i park som ger otrygga miljöer. Det är folkvimlet på gatorna som skapar trivsel. Inte de höga husen”.

Det sade fastighetsborgarrådet Madeleine Sjöstedt (fp). Hon underströk också att höghus inte ger fler bostäder än låga hus och tog som exempel Hagalund i Solna där det bodde lika många människor innan de gamla husen revs som i de så kallade Blåkullahusen som ersatte den gamla snickarglädjen.

Peter Elmlund höll med om de höga husen.

Peter Elmlund, projektchef för Uran City Research var inne på samma linje.  ”Bygga högt blir inte tätt. Det blir inte fler bostäder med skyskrapor”, sade han.

Maria Rankka vill ha en fullt utbyggd ringled runt Stockholm.

Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare, sade att Stockholm konkurrerar med andra städer om framtidens talanger och att Stockholm måste förtätas ”eftersom Stockholmsregionen växer med två busslaster om dagen”. Hon talade för att en ”full ringled” byggs runt stan liksom mängder med bostäder då det enligt henne fattas runt 100 000 lägenheter i dag.

Ulf Wickbom ville ha synpunkter på dagens Brunkebergstorg …

På seminariet talades också om ”ett levande folkliv” i staden. Moderatorn Ulf Wickbom frågade Stadsbyggnadskontorets pensionerade planarkitekt Aleksander Wolodarski vad denne tyckte om dagens Brunkebergstorg, en död central plats i staden, renons på folkliv. ”När jag tänker på Brunkebergstorg vill jag bara gråta. Det förr så vackra och täta torget i centrum…”, svarade han och såg ut som han menade allvar.

… från Aleksander Wolodarski som bara ville gråta när han tänkte på det gamla fina torgets förvandling till dagens döda plats.

I samma ämne delade Madeleine Sjöstedt ut en kraftig känga åt staten. ”Det är dåligt av Fastighetsverket att stänga av bottenvåningarna i regeringskvarteren om någon från Fastighetsverket är här och lyssnar”, sade hon och vände sig mot den månghövdade publiken. Men ingen från Fastighetsverket gav sig till känna.

Inte konstigt att det råder bostadsbrist i Stockholm

Skrivet av Lars Epstein 19:16, 14 november 2012 i kategori Bostäder, Debatt, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN, Planer, Stockholmare

Pågående bostadsbygge på Främlingsvägen i Midsommarkransen.

Stockholm växer så det knakar. Bostadsbristen i staden är enorm. Det var talarna från de olika partierna överens om vid budgetdebatten i Stockholms kommunfullmäktige på onsdagen. De övertrumfade varandra i att lova nya bostäder. Särskilt till unga bostadslösa och studenter. Alliansen vill bygga 5 000 lägenheter om året, socialdemokraterna 7 500. Men det är inte kommunalpolitikerna som bestämmer över byggandet. Det gör byggföretagen.

Joakim Larsson (m) med partikollegorna Sten Nordin och Ulla Hamilton.

Borgarrådet Joakim Larsson (m) sade att alliansen når målet och kommer upp i markanvisningar för 5 000 lägenheter i år, dvs. ger tillstånd till byggföretagen att bygga 5 000 lägenheter. Men det är inte samma sak som att dessa utnyttjar markanvisningarna och verkligen bygger de 5 000 lägenheterna.

Åke Askensten (mp) och Erik Slottner (kd) debatterar.

Åke Askensten (mp) påpekade att det endast färdigställts 2 305 lägenheter i Stockholm de första nio månaderna i år, varav noll studentlägenheter. Långt ifrån 5 000 således. Åke Askensten berättade också att han gått igenom samtliga stadens markanvisningar till byggföretagen mellan åren 2007 och 2011. Endast åtta procent av dessa utnyttjades, 92 procent förblev outnyttjade av byggföretagen.

”Byggherrarna tyckte marken var för dyr”, sade han, dvs. Stockholms kommun ville enligt byggföretagen ha för mycket betalt för marken.

Alliansföreträdaren Erik Slottner (kd) som sitter i stadsbyggnadsnämnden kommenterade: ”Det är dystert att det inte byggts en enda studentlägenhet i år. Tyvärr dröjer det lite, men det är på rullning”.

Inte konstigt att det råder bostadsbrist.

”Bygg ihop Rinkeby-Bromsten och Fisksätra-Saltsjöbaden”

Skrivet av Lars Epstein 23:47, 25 oktober 2012 i kategori Bostäder, Debatt, KLICKA-FÖRSTORA BILDEN, Staden, Södermalm, Utanför innerstan, Visioner

På Södermalm bor runt 100 000 människor. Där kostar en bostadsrätt 56 000 kronor kvadratmetern i snitt, dvs. 5,6 miljoner kronor för en fyrarummare på 100 kvadratmeter. I Huddinge bor lika många människor, men där kostar motsvarande fyrarummare bara 2,1 miljoner kronor. Det konstaterade arkitekten och debattören Ola Andersson i sin inledning vid bostadsdebatten inför den fullsatta Tessinsalen i Stadsmuseet på torsdagskvällen.

Ola Andersson.

Människor är beredda att betala mer än tre gånger så mycket för att få bo på Söder därför att Söder är en tätt byggd stadsdel där människor hela tiden kommer i kontakt med varandra och där olika behov kan lösas på näravstånd. Därför uppskattar människor Söder och därför bör det byggas tätt, såsom på Söder, även utanför tullarna, menade Ola Andersson.

Monica Andersson.

Monica Andersson, tidigare fastighetsborgarråd i Stockholm, nu ordförande för Samfundet S:t Erik, höll delvis med men tillade att man också måste ta hänsyn till de människor som valt att bo i en förort med grönområde in på knuten. Det är fel att bara applicera en stadsbyggnadsstrategi (kvartersstaden) på allt byggande såsom modernisterna på 1930-talet som ivrade för sol och ljus och till och med vill riva alla hus i innerstaden byggda före 1933.

Kenneth Seremet.

Segregationen diskuterades också. Kenneth Seremet, centrumchef i Rinkeby, berättade att han planerade att flytta därifrån. ”Alla mina kompisar har flyttat. Rinkebys befolkning har bytts ut under en tio-årsperiod. Det är extremt oroligt i Rinkeby. Servicen är dålig. Det finns inte ens en bankomat”, sade han och frågade Ola Andersson om han trodde att en utbyggnad skulle kunna lyfta området.

Jag vet inte om Ola Andersson trodde det men han förespråkade i alla fall att stadsdelarna Bromsten och Rinkeby skulle byggas ihop. I dag skiljs de åt av en några hundra meter bred remsa av så kallad naturmark.

Alexandra Pascalidou.

“Bygg ihop Fisksätra med Saltsjöbaden också”, fyllde moderatorn Alexandra Pascalidou i. Ja, varför inte.

10 tidigare inlägg