Många hål att stoppa asfalten i

Arbetet med att fylla igen alla hål i Stockholms gator (Tegelbacken på bilden) …

Stadens gator liknar på många ställen en Schweizerost. Djupa hål både här och där. Bilisterna kryssar fram mellan filerna för att inte köra ned i någon hålighet och riskera att slå huvudet kupétaket.

… har pågått sedan i julas …

Jag går över Tegelbacken och får syn på ett arbetslag som fyller i asfalt och jämnar till passagen mellan Kungsholmen och Norrmalm. Äntligen tänker jag och frågar om de just inlett sitt reparationsarbete.

… och lär pågå länge än. Här ett exempel som väntar på åtgärd i Riddarhusgränd mellan Vasabron och Riddarhustorget.

”Nä, vi har hållit på sedan i julas”, blir svaret. Hålen är tydligen ännu fler än jag kunnat ana. Men reparation pågår således. Och lär pågå länge än.

Söder för sextio år sedan

Spårvagnarna till de sydvästra förorterna vände på Södermalmstorg. Det var före tunnelbanan.

Södermalmstorg från Katarinahissen. Tidigt 60-tal. Foto: Bengt Lindström

”Silverpilen”, det silverskimrande tåget med Söders alla sopor, avgick dagligen fullastat ut till Lövsta. Det var före nedläggningen av Södra station och exploateringen av banområdet.

Södra sopstationen en aprildag 1968. ”Silverpilen” lastas med sopor. Tegelbyggnaden är f.d Luth och Roséns verkstad som ingår i ASEA-Skandia vid den här tiden. Foto: Trafikkontoret

Hornsplan, torget som försvann och döptes om till Hornstull, var den stora omstigningsstationen för kollektivtrafikanterna. Det var före spårvagnsnedläggningen.


Hornsplan mot Långholmsgatan 1955. Foto: Trafikkontoret

I hörnet av Swedenborgsgatan och Wollmar Yxkullsgatan låg en Radio- och TV-affär. Den försvann för att bli tunnelbanenedgång. Men huset är kvar.

Hörnet Wollmar Yxkullsgatan/Swedenborgsgatan 1961 … Foto: Anders Wirén

… samma hörn i dag med författaren Johan Eriksson i förgrunden.

Johan Eriksson har återskapat Söder för femtio år med detaljrikedom men ändå översiktligt i text och gamla bilder tillsammans med konstnären Per Lindroos i två böcker. Södertur I om östra Söder kom för två år sedan.

En av Per Lindroos många vackra och instruktiva teckningar i boken. Här är det mesta försvunnet i dag, Högalids vårdhem, högst upp i bild, Ligna småindustriområde närmast Liljeholmsbron, kvarteret Låset, i dag en del av kvarteret Planken, som för femtio år sedan bestod av halva dagens kvarter och var ett småindustriområde också det, skymtar längst ner till höger i bild. Hornsgatans parallellgata närmast är den den försvunna delen av Brännkyrkagatan som nu är en del av Plankans jättestora gård som staden men inte hyresgästerna vill bebygga.

Nu har Södertur  II (Trafik-Nostalgiska förlaget) kommit ut. Den behandlar västra Söder från Slussen till Hornstull åren 1954-1978.

Johan Eriksson har genom sitt arbete i sju års tid åstadkommit en skattkammare för alla som är intresserade av stadsdelens nutidshistoria.

Så skrev jag om Södertur I

Stockholm, en gynnad stad

Stockholm har gynnats av statsmakterna under efterkrigstiden, inte missgynnats som generationer av Stadshuspolitiker gett uttryck för. Möjligen med undantag av en tillfällig nedgångsperiod för huvudstaden med sjunkande befolkning under ett par decennier från sjuttiotalet och framåt.

Professor Torbjörn Nilsson menar …

Det menar professor Torbjörn Nilsson som i boken ”Stockholm som motor och motpart” Stockholmia förlag (2013) undersökt förhållandet mellan staten och huvudstaden i forskningsprojektet ”Makten i Stadshuset, Partier och politik i fullmäktige efter 1945”.

… i sin nya bok …

För att grovt sammanfatta. På femtiotalet röstade riksdagen igenom Lex Norrmalm (1953) som gav staden rätt att lösa in hela områden (zonexpropriation) när Klara skulle rivas och därpå Lex Bollmora (1959) som gav staden rätt att bygga utanför den egna kommungränsen.

… att Stockholm gynnats av statsmakterna efter 1945 även om alla politiker i Stockholms kommunfullmäktige (bilden) inte håller med honom.

Sjuttiotalet och åttiotalet var undantagsdecennier. Stockholms befolkning minskade. Sex tusen statliga jobb utlokaliserades trots Stockholmspolitikernas protester.

Men från nittiotalet och tills nu har Stockholm allmänt betraktats som en viktig motor för hela landet och återigen på olika sätt gynnats av riksdagens politiker.

Finalisterna i Årets Stockholmsbyggnad utsedda (men än så länge hemliga)

Tidvis muntra jurymedlemmar valde ut finalisterna till Årets Stockholmsbyggnad 2013 på fredagen. Från vänster: stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius (m), oppositionsborgarrådet Tomas Rudin (s), stadsarkitekten Karolina Keyzer och skönhetsrådets sekreterare Martin Rörby …

Tävlingen om Årets Stockholmsbyggnad 2013 närmar sig. Juryn sammanträdde på fredagen och valde ut de tio finalisterna, än så länge hemliga tills de publiceras i DN Stockholm inom ett par veckor. Sedan är det läsarnas tur att rösta fram sin favorit bland de byggnadsverk som färdigställdes under 2012. Juryn hade ett större antal att välja på och diskussionerna var livliga och seriösa även om det emellanåt utbrast stor munterhet i jurykonstellationen vilket bilderna från sammanträdet i Stadshuset ger prov på.

… och chefredaktören på tidskriften Arkitektur Dan Hallemar (ej med  juryn, presenterade de olika förslagen), arkitekten Torleif Falk, Primula och arkitekten Anna Rex, Stockholms stad. Också fotografen ingick i juryn, därav bilder och ovanstående rader.

Gamla stan – The Dustbin of Scandinavia

Skomakargatan 10 januari 2013 …

… 14 januari …

Dagen efter nyårsafton såg Skomakargatan i Gamla stan ut som om någon hällt ut en soptunna över gatstenarna. En dryg vecka senare lade jag märke till att allt det gamla skräpet fortfarande låg kvar på gatan. Särskilt iögonenfallande var en tom rödvinsbox. Jag tog en bild på den.  Det var den 10 januari.

… 1 februari …

… 7 februari…

Tiden gick och kartongen låg kvar. Jag fotograferade den med jämna mellanrum och började undra om aldrig stadens näst äldsta gata sopades ren. Jag undrar fortfarande.

… 1 mars …

… 5 mars.

I dag (6 mars), två månader senare, var kartongen försvunnen. Men inte tack vare stadens renhållning. Det måste vara någon privatperson som tagit kartongen i egna händer förpassat bort den.

Pappmuggen på Skomakargatan den 10 januari …

… samma pappmugg, samma plats, den 6 mars.

Allt det övriga skräpet, fimpar, tomma cigarettaskar, julgransgrenar, avrivna plastband mm, är fortfarande intakt, bland annat en hoptryckt pappersmugg, som jag också råkade fotografera den 10 januari och som jag fotograferat i dag (6 mars).

Jag funderar på att lansera en ny slogan: ”Gamla stan – the Dustbin of Scandinavia”.

Stockholms ”ohederliga” slogan

Stockholms officiella slogan “Stockholm – The Capital of Scandinavia” som lanserades för snart tio år sedan handlar ju om ”branding”, varumärkning. Staden är en produkt som ska säljas ute i världen, locka turister, kongressbesökare, företag etc. Men varumärket klingar falskt. Stockholm är ju inte huvudstad i Skandinavien. Gamla slogans som ”Stockholm – Nordens Venedig” eller ”Stockholm – Staden på vattnet” lät inte lika vilseledande (skulle lätt kunna ha översatts till engelska).

Från ”Nordens Venedig” till ”the Capital of Scandinavia” …

Det är inte bara jag som uppfattar ”Stockholm – the Capital of Scandinavia” som tomma ord. I en ny bok ”Att sälja en stad, Stockholms besöksnäring  1936-2011” (Stockholmia förlag 2013) av fil dr Karin Ågren beskrivs ingående olika aspekter på turistnäringens utveckling till besöksindustri i Stockholm. Varumärkningen av staden är bara en av många aspekter.

… stadens marknadsföring skildras utförligt i Karin Ågrens ”Att sälja en stad” …

Göran Långsved, f.d. VD för Stockholm Information Service, stadens turistorganisation innan Stockholms Visitors Board bildades, säger i en av bokens intervjuer: ”Det är klart, när det här ”Capital of Scandinavia” kom – då var det slut på samarbetet (med kollegorna i Köpenhamn). Det är precis som vi skulle ha komplex. De experter jag har träffat och personer som bor i Norge eller Danmark … Det tycker det är löjligt! Ett löjes skimmer över det hela att ha en sådan slogan”.

… som förr också kallades ”Staden på vattnet”.

I en artikel i norska Dagsavisen från mars 2006 kallades Stockholms varumärke för ohederligt. Jag håller med.

Stockholms kiosker serieproduceras i framtiden

Stadshusgrillen på Hantverkargatan, exempel på paviljong i dagens Stockholm.

Kioskerna på Stockholms gator och torg får inte se ut hur som helst i framtiden. Staden tänker sig att serieproducera enhetligt utformade flyttbara småbyggnader, som serveringspaviljonger, korvkiosker, informationskurer etc. Därför arrangerar Fastighetskontoret tillsammans med Sveriges arkitekter en idétävling ”om flyttbara paviljonger”. De insända tävlingsförslagen ställs just nu ut på Fleminggatan 4 i Tekniska nämndhusets foajé i gången innanför entrén. I slutet av mars meddelar juryn, med fastighetsborgarrådet Madeleine Sjöstedt (fp) i spetsen, tävlingsresultatet, fördelningen av prissumman på 600 000 kr och hur den framtida Stockholmspaviljongen är tänkt att se ut.

Runt 150 tävlingsbidrag …

… med förslag …

… om hur Stockholms …

… serieproducerade …

… paviljong ska se ut …

… i framtiden …

… ställs ut i Tekniska nämndhuset just nu …

… och ska bedömas av en jury med Madeleine Sjöstedt i spetsen.

Bra idé att flytta ut kommunala förvaltningar till förorterna

DN 11 januari 2012.

Den styrande alliansen i Stadshuset vill flytta ut mer än 1 500 arbetsplatser i den kommunala förvaltningen som i dag ligger i innerstan till förorterna. Vilket utmärkt förslag! Då blir det lägre hyror för staden, fler bostäder centralt (i de tömda kontorslokalerna) och fler arbetsplatser utanför tullarna.

Hoppas förslaget blir genomfört också! Men kan Swedbank flytta sitt huvudkontor från Brunkebergstorg till Sundbyberg så kan förstås kommunala förvaltningar flytta ut lite längre från city även om en del i personalen självklart knorrar och har invändningar i början.

Här ett citat ur alliansborgarrådens artikel i SvD igår:

”De förvaltningar och bolag vi föreslår flytta till ytterstaden är: utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, äldreförvaltningen, överförmyndarförvaltningen, kulturförvaltningen, AB Stokab, Stockholm Vatten AB och AB Stockholmshem. Samtliga dessa arbetsplatser ligger i dag i Stockholms innerstad. I stadsledningskontorets utredning som ligger till grund för dessa omlokaliseringar föreslås nya lokaliseringar för dessa förvaltningar och bolag i Tensta, Rågsved, Farsta, Skarpnäck, Skärholmen, Husby och Ulvsunda. Sammanlagt innebär det att 1532 medarbetare flyttar sina arbetsplatser från innerstad till ytterstad.”

Läs gärna också mitt blogginlägg från 2009: Flytta nämndhuset till Rågsved!

Stadens spontana soptippar

Hörnet Västmannagatan/Wallingatan, Norrmalm.

Stadens trottoarer används alltmer som soptippar tycks det. Ofta är det apelsinfärgade jättebagar som ställs ut med byggbråte i. Efter ett tag lockar de till sig svarta sopsäckar, tomflaskor, tömde juicepaket, urdruckna pappmuggar och annat avfall. Jag kollade runt på stan dagen före nyårsafton. Det ser inget vidare ut. Trist.

Ringvägen, utanför Ringen, Södermalm.

Upplandsgatan 28, Norrmalm.

Ringvägen 135, Södermalm.

Odengatan 35, Norrmalm.

Strandbersgatan, snett emot 12:an, Kungsholmen.

Erstagatan 19, Södermalm.

AIK vann över Hotaheiti hos X:et

John Hedbergs målning ”Gamla Katarinahissen från Stadsgården” från 1932 är en tavlorna på utställningen.

Konstnärerna och fotograferna har alltid fängslats av Slussens magi. Formen. Folklivet. Utblickarna. Det är lätt att förstå. Och nu kan det konstateras.

Bengt O H Johansson har haft ansvaret för urvalet av fotografier till utställningen. Övriga i utställningsgruppen är Eva Eriksson, Helena Friman, Beate Sydhoff och Kerstin Wickman (bra jobbat!).

Konstakademiens vältajmade utställning ”SLUSSEN – När Stockholm var modernt” med ett femtiotal äldre Slussenmålningar av våra mest kända konstnärer plus ett antal sevärda Slussenfotografier öppnar på söndag. Ytterst sevärd. En given publiksuccé, som det brukar heta.

Sven X:et Erixsons ”Tidsbild” från 1937 …

… med den förbryllande löpsedeln om ”A.I.K:”.

Den utmärkta utställningskatalogen pryds av Sven X:et Erixsons ikonmålning Tidsbild från 1937. Människor studerar löpsedlarna i Stockholms-Tidningens och Aftonbladets depeschbyrå i Blå Bodarna. Förutom information om krig och Francos brutala framfart under Spanska inbördeskriget förekommer en sportnyhet om AIK-seger på en av depescherna. Men vilka AIK vann över hade jag inte klart för mig förrän jag på pressvisningen av utställningen i dag detaljerat studerade tavlan i original. AIK vann över ”Hotaheiti” står det på löpsedeln. Förbryllande information för en trogen supporter.

Blå Bodarnas entré från Slussenterrassen på 1930-talet med Stockholms-Tidningens och Aftonbladets depeschbyrå som avbildats på Sven X:et Erixsons målning ovan …

… och samma plats i dag.

Blå Bodarna innan ljuskupolen i rotundan asfalterades igen på 1950-talet …

… och fick dagens dystra utseende.