Ny syn på Slussen vill gräva ned T-banan och rensa bort betongen

Ny syn på Slussen vill rensa platsen från betong …

Ny syn på Slussen är ett förslag till nybyggnad av Slussen som hamnat lite skymundan i debatten. Det har presenterats tidigare men är nu ytterligare förfinat och ställs ut på Arkitekturgalleriet på Munkbron 3 i Gamla stan.

Det är de fem ”idealisterna” Svante Forsström, Kjell Forshed, Torsten Westman (1920-2012), Monica Andersson och Ulla Joneborg som är upphovsmakare.

… och bevara näset som det var innan klöverbladet byggdes på 1930-talet …

-Bort med betongen, återskapa näset mellan Gamla stan och Södermalm och låt  1600-talsbebyggelsen på båda sidor möta varandra. Gräv också ned tunnelbanan under Söderström och öppna vattenspegeln, säger Ulla Joneborg när hon visar utställningen med nya illustrationer på väggarna.

… och gräva ned tunnelbanan mellan Slussen och Gamla stan och ersätta klöverbladet med en transparent stationsbyggnad.

Om Ny syn på Slussen genomförs så hamnar Stadsmuseet i plan med gatunivån och slipper ligga nedsänkt i en gryta som i dag. Dagens klöverblad ersätts av en rund glasad stationsbyggnad där alla trafikslag möts.

Illustration som visar angrepp på tunnelbanebron mellan Gamla stan och Slussen hämtad från en ett och ett halvt år gammal SL-utredning (TN 1109-192) där det heter att bron har ”uppnått sin tekniska livslängd” och är ”uttjänt”.

Tunnelbanebron mellan Gamla stan och Slussen är i så dåligt att något måste göras. Det visade SL i en utredning (TN 1109-192) redan för ett och ett halvt år sedan.

Svante Forsström demonstrerar hur det nya tunnelbaneröret är tänkt att byggas femton meter under Söderströms vattenyta med början från Tegelbacken och fram till ihopkopplingen med det i dag befintliga vid Medborgarplatsen (så långt för lutningens skull). Under byggtiden löper trafiken parallellt  på de gamla spåren för att efter hand successivt flytta över till de nybyggda spåren så att korta avbrott i trafiken behöver göras endast de två sista av de fem byggnadsåren.

Han understryker också att man med nedgrävningen slipper den påtagliga risken för översvämning i T-banan. Idén är att den nya stationen ska ligga mellan Slussen och Gamla stan med uppgångar på båda ställena. Endast uppgången Hökens gata försvinner.

Vy mot Gamla stan.

Utsikt från Sjöbergsplan västerut enligt stadens officiella förslag med den föreslagna cykelbanan närmast …

… och samma utsikt enligt Ny syn på Slussen med tunnelbanan nedgrävd under Söderström. Samtliga modellbilder: kafpauzo

Ulla Joneborg påpekar att Ny syn på Slussen också återskapar de skönhetsvärden på platsen som fanns innan klöverbladet i betong byggdes på 1930-talet.  Ny syn på Slussens förslag blir ungefär lika dyrt som stadens officiella förslag Nya Slussen.

Fimp i påse kanske en lösning

Stockholm – fimparnas stad. Bilden är nytagen på Mälartorget. Kanske finns det en hållbar lösning på problemet …

Jag bloggade för en vecka sedan om ”Gamla stan – The Ashtray of Scandinavia” (Gamla stan – Skandinaviens askfat). Läkaren Gunnar Klint ringde och ville berätta om sin uppfinning ”buttinbag”, dvs. ”fimp i påse” som han hoppas kunna lansera världen över. Det är en liten behållare som obligatoriskt är tänkt att medfölja alla cigarrettpaket och som rökaren ska fimpa i istället för att slängs sin färdigrökta cigarrettstump på gatan.

… det tror i alla fall läkaren och uppfinnaren Gunnar Klint …

Det låter som en utopi men Gunnar Klint är optimist. Produktutveckling pågår samtidigt med att kontakter tas på alla relevanta nivåer från regeringar till tillverkare av cigarrettförpackningsmaskiner. Intresset är stort på alla nivåer, enligt Gunnar Klint.

… som målmedvetet försöker lansera ”fimp i påse” världen över. Bilden är en detalj ur ett Youtubeklipp och visar en tidigare prototyp.

Han kom på den nu patenterade idén för ett antal år sedan när han passerade Slussen med Saltsjöbanan och såg hur alla rökare precis innan tåget skulle gå tog några sista bloss och som på en given signal kastade fimparna på perrongen innan de klev på tåget. Det är bara att önska Gunnar Klint och hans uppfinning all framgång.

Nolltaxedemonstration från Sergels torg till landstingshuset

Nolltaxedagens demonstration …

Ett par hundra personer demonstrerade på lördagen för nolltaxa i Stockholms kollektivtrafik. Från Sergels torg till landstingshuset på Kungsholmen spred de sitt budskap i talkörer:

”Tuben ska bli … avgiftsfri, bussen ska bli … avgiftsfri … pendeln ska bli … avgiftsfri. När … nu! När, när, när … nu, nu, nu”, “Inga spärrar på våra stationer” och ”Sluta slösa på kontroll, bästa taxan den är noll”.

… samlade ett par hundra personer …

… som tågade från Sergels torg …

Christian Tengblad från planka.nu var en av talarna. Han berättade att den belgiska staden Hasselt haft nolltaxa i 16 år. En av många effekter där har blivit att de inneliggande patienterna på sjukhusen fått fler spontanbesök av sina nära och kära som ett resultat av taxereformen.

… till landstingshuset på Kungsholmen …

… med kravet …

Han menade liksom flera andra talare att de flesta skulle tjäna på om kollektivtrafiken helt bekostades över skattsedeln, bilismen skulle minska, miljön förbättras och ungdomar och låginkomsttagare gynnas.

… gratis kollektivtrafik.

Han prisade också Estlands huvudstad Tallinn som efter en folkomröstning införde nolltaxa vid senaste årsskiftet och manade Stockholmspolitikerna att följa efter. Det finns en lång lista på städer som har nolltaxa i kollektivtrafiken.

Fem tusen bostäder kan skapas på Karolinska sjukhusets mark

Arkitekten Samuel Rizk presenterade sitt förslag Karolinastaden …

… med fem tusen nya hyreslägenheter på nuvarande Karolinskas område …

Arkitekten Samuel Rizk presenterade sitt förslag till 5 000 nya hyreslägenheter, Karolinastaden, på nuvarande Karolinska sjukhusets område när nya KS blir klart 2016. Förslaget är ritat på uppdrag av Vänsterpartiet som hade öppet möte med panelsamtal efter presentationen på Teater Tribunalen på tisdagskvällen.

… med nybyggda, ombyggda och påbyggda hus.

De flesta gamla hus blir kvar och ombyggda till bostäder, många för studenter, om Karolinastaden förverkligas. Endast de barackliknande byggnaderna rivs. Nya hus tillkommer. Längs ytterområdets bullerstörda ytor bli det kontor. Karolinastaden är tänkt som en bilfri, klimatsmart stadsdel med hus byggda i prefabricerade element, för att hålla nere kostnaderna, i trä för miljöns skull, men ändå med en varierad arkitektur.

Panel 1: Haval Murad (VD arkitektkontoret Detail Group), Lina Glans (ordförande jagvillhabostad.nu), Cathrine Bülow (grundare Ekobyggportalen) och Sarah Grahn (professor KTH).

Finns det några problem med visionen, undrade moderatorn Vanda Kehr, vänd till panelerna. ”Svårigheten är nog att komma överens politiskt”, trodde Cathrine Bülow, Ekobyggportalen.  ”Risken är att socialdemokratiska och moderata landstingspolitiker åker ner till byggmässan i Cannes och säljer marken till något medicinföretag. Men vi måste driva opinion för Karolinastaden”, sade vänsterns landstingsråd Håkan Jörnehed. (Det är landstinget som äger marken).

Panel 2: Vänsterpolitikerna Maria Hannäs, Thomas Magnusson och Håkan Jörnehed.

Solnapolitikern Thomas Magnusson (v) hoppades att visionen kommer att förverkligas. ”Det är ett bra alternativ till att bygga på naturområdet norr om Råstasjön. Hyresrätter behövs. I Solna har det i stort sett bara byggts bostadsrätter. Och många som pendlar in och jobbar i Solna skulle säkert vilja bo där i Karolinastaden”, menade han.

Stort intresse för alternativen till stadens underkända Slussenplan

Konstakademiens hörsal var fullsatt när de alternativa förslagen för Slussens framtid diskuterades på onsdagskvällen.

Slussens framtid intresserar allt fler stockholmare. Många har varit och tittat på Konstakademiens utställningar med de två alternativa förslagen till stadens officiella ”Nya Slussen” som stoppats i Mark- och miljödomstolen. Och Konstakademiens hörsal var fullsatt när Slussens framtid diskuterades på onsdagskvällen.

”Slussbacken” presenterades av de tre upphovsmänen Jonas Bohlin, Leif Bolter och Mats Edblom (mitt i bilden) och ”Slussen plan B” av Lennart Klaesson (längst till vänster) och Richard Murray och Tor Edsjö (till höger).

Det ena förslaget som ställs ut är Konstakademiens eget och heter ”Slussbacken”. Det behåller, till skillnad från stadens förslag, näset mellan Gamla stan Söder.

I ”Slussen plan B” förvandlas Gula gången och Blå bodarna till inomhusterminaler för busspassagerare och döps om till Mälarpassagen respektive Saltsjöpassagen med fina utsikter över vattnen.

Det andra förslaget har utarbetats av en fristående expertgrupp och heter ”Slussen plan B”. Det innebär att Slussen helt byggs om med bland annat en modern bussterminal inomhus. Förutom att ”Slussen plan B” kan byggas inom gällande detaljplan har den flera andra uppenbara fördelar.

”Slussen plan B” har många fördelar jämfört med stadens förslag ”Nya Slussen”.

”Slussen plan B” blir flera miljarder billigare än ”Nya Slussen”. Den ger samhällsekonomiska vinster på ännu fler miljarder vid en seriös jämförelse enligt vedertagna beräkningsgrunder.  Den går flera år snabbare att bygga. Den ger bättre bytesmöjligheter mellan buss och T-bana.  Den orsakar mindre besvär för stockholmarna under byggtiden. Den behåller de fria utblickarna mellan Mälaren och Saltsjön.

Richard Murray förklarar ”Slussen plan B” för Miljöpartiets Stockholmspolitiker. Oppositionsborgarrådet Daniel Helldén skymtar mellan huvudena. Presentationen skedde på utställningen före mötet i den närbelägna hörsalen.

Allt fler stockholmare tycks bli intresserade av alternativen. Många har varit och sett utställningarna på Konstakademien som pågår till 10 februari. Stadens finansborgarråd Sten Nordin (m) var där häromdagen liksom landshövdingen Chris Heister. På onsdagskvällen fick stadens miljöpartister med borgarrådet Daniel Helldén i spetsen en specialvisning av ”Slussen plan B” innan de båda förslagen presenterades och diskuterades i Konstakademiens fullsatta hörsal.

Skönhetsrådets Martin Rörby var mycket kritisk till stadens förslag. När han studerade ”Slussen plan B” fick han en aha-upplevelse.

Skönhetsrådets sekreterare Martin Rörby var en av många som yttrade sig positivt om ”Slussen plan B”.

”Skönhetsrådet har gjort tummen ned för stadens förslag Nya Slussen. Vi anser inte det är en framkomlig väg.  Men vi har inte tagit ställning ännu till något av de alternativa förslagen. Men det är en aha-upplevelse att konstatera att Slussen plan B kan genomföras inom gällande detaljplan och ändå ge utrymme för nya moderna lösningar”, sade han bland annat.

Visst ska Slussen rivas! – Men hur ska den se ut i framtiden?

Slussen har redan börjat rivas i liten skala. Räckena på trappan från Katarinavägen ner till Karl Johans torg är just avsågade. Snart är hela trappan borta.

Ska Slussen rivas? Ja. Det anser de flesta. Men hur ska Slussen se ut i framtiden? Det råder det delade meningar om. Ska själva klöveridén bevaras? Det anser idémakarna bakom Slussen plan B som visas på en utställning på Konstakademien som öppnar i morgon lördag.

Slussen plan B, som inte kräver detaljplaneändringar och blir många miljarder billigare än stadens underkända förslag, har stora likheter med dagens Slussen bortsett från att bussterminalen blir inomhus.

Slussen plan B ställs ut på Konstakademien från i morgon lördag.

Samtidigt visas Konstakademiens eget vidareutvecklade förslag Kulturslussen, nu under namnet Slussbacken, med ekonomiskt stöd från Benny Andersson. Båda förslagen förutsätter ett nybyggt modernt Slussen utan urinstank och lossnande betongklumpar.

Leif Bolter visar Konstakademiens eget utvecklade Slussenförslag som bytt namn till Slussbacken …

… också det ställs ut från och med lördag.

Båda förslagen bevarar näset och den fria utsikten mellan Mälaren och Saltsjön till skillnad från stadens eget av Mark- och miljödomstolen underkända detaljplaneförslag som kommunstyrelsen vid sitt sammanträde den 20 februari ska bestämma om man ska överklaga eller inte.

Onsdagen den 6 februari kommer Konstakademien att ordna en större programpunkt i anslutning till de alternativa Slussenutställningarna som för övrigt hela tiden kommer att vara bemannade med personer väl insatta i frågeställningarna. Samtidigt pågår den välbesökta mycket sevärda utställningen av konstverk och fotografier med Slussen som motiv.

Delade meningar om 50 000 nya bostäder på Bromma

Miljöpartiets förslag att bebygga Bromma flygfält.

Lägg ner flyget på Bromma och bygg 50 000 bostäder där istället. Det är Miljöpartiets radikala förslag för att lösa bostadsbrisen i Stockholm.

Miljöpartiets Daniel Helldén och handelskammarens Anna Wersäll har olika uppfattningar om att bygga på Bromma.

-Regeringen kan säga upp avtalet i morgon. Inrikesflyget kan flytta till Arlanda. Om tre är kan de första hyresgästerna flytta in i Bromma Parkstad, sade Miljöpartiets borgarråd Daniel Helldén vid en debatt på Kägelbanan på torsdagskvällen.

Anna-Molén Thorson (mitt i bilden med mobilen).

Anna Molén-Thorson från tankesmedjan Urbanisma tyckte idén var bra. ”Vi kan ju inte ha flygplats mitt i stan”, sade hon lite tillspetsat.

Anna Wärsell från Handelskammaren var av motsatt åsikt.

-Om vi lägger ner flyget på Bromma får vi problem med både den nationella och internationella tillgängligheten. Brommaflyget behövs. Det kan inte flytta till Arlanda. Där finns inte tillräcklig kapacitet.

Detta tillbakavisades av Daniel Helldén. Det är helt fel. Det finns visst kapacitet på Arlanda. ”Vi har ju Skavsta också. Dit planeras snabbtåg”, sade han.

Emma Jonsteg var både positiv och kritisk.

Arkitekten Emma Jonsteg tyckte om planen med gröna hus på Bromma men ifrågasatte de politiska partierna olika utspel. ”Det är inte bara Miljöpartiet. Det är en trend med utspel i stället för att hitta platser där man mer omgående kan bygga”, sade hon och efterlyste konkreta exempel.

Daniel Helldén menade att Bromma Parkstad just är ett sådant konkret exempel. Det handlar bara om politisk vilja, menade han. Men den verkar inte finnas.

Publiken följde intresserat stadsbyggnadsdebatten på Grön bar på Kägelbanan.

”Den nya gröna vågen” föddes på Tellus på måndagskvällen

Många människor från olika delar av Stockholm med gemensamt intresse att värna om värdefulla naturområden och kulturhistoriskt intressanta miljöer samlades på kulturcentrumet Tellus i Midsommarkransen på måndagskvällen för att diskutera samarbete i ett övergripande nätverk.

Initiativtagaren Eric Paglia ledde mötet tillsammans …

Från flera håll uttalades kraftig kritik mot Stockholms stads nuvarande sätt att planera och bygga. ”Staden låter företagens intressen styra” (Ewa Wesslén, Kräpplagruppen, Rågsveds friområde) ”Planeringen drivs av byggbolagen. Politikerna har inte kontroll på utvecklingen” (Erland Lonaeus, Stora Mossens vänner).

… med Yngve Rådberg (stående till vänster) från Södra Förstaden.

Även en av nätverkets Yimbys framträdande talesmän, Jan Wiklund, ville bevara värdefulla områden och menade att förutom Bromma flygplats så är motorvägar och gamla motorvägsreservat utmärkta ställen att bygga på.  Även en moderat företrädare från Norrmalm (som jag tyvärr missade namnet på) ansåg att dagens byggande i Stockholm sker för mycket på en höft i stället för att utgå från en mer övergripande områdesplanering. Något han försöker övertyga sina partikamrater om.

Jan Wiklund från Yimby (till höger) ansåg att man borde bygga på motorvägar och motorvägsreservat. Erland Lonaeus (Stora Mossens vänner) sittande till vänster.

De flesta talarna hade förståelse för att det måste byggas en hel del för att häva bostadsbrist och möjliggöra för nya stockholmare att få en bostad men att nybyggen bör ske på noga utvalda platser som inte skadar värdefull kultur och natur.

Några av deltagarna på mötet. Från vänster: Anders Arvidson (Ekbacken, Midsommarkransen), Anders Tranberg (Naturskyddsföreningen), Ronny Fors (Naturskyddsföreningen), Annette Karlsson (Axelsberg) och Åsa Forss (Västertorp).

Representanter kom (förutom från ovannämnda grupper) också från Naturskyddsföreningen, Axelsberg (Stjernströms väg), Ekbacken i Midsommarkransen, Farsta strands naturvärn, Solbergaskogen, Årstafältet, Årstaskogen och Årsta Holmar, Ekens vänner, Bagarmossen-Skarpnäck, Eolshälls 4 H-gård, Älvsjö miljöråd och Västertorp.

”Den nya gröna vågen”, döpte en av talarna det just inledda samarbetet mellan de olika miljögrupperna som just har lagt upp en (i skrivande stund blank) sida på Facebook,  Närverket.

Soppkök för ökad medvetenhet om hemlöshet och utanförskap

Soppkök Stockholm i Björns trädgård anordnades på söndagen för sjunde gången i år …

… med den uttalade avsikten att medvetandegöra om hemlöshet och utanförskapet …

Det myllrade av människor i Björns trädgård på söndagen. För sjunde gången anordnades soppkök, klädutdelning och musikunderhållning. ”Det är inte välgörenhet vi vill utöva. Det kortsiktiga är inte så viktigt.  Vi vill skapa en mötesplats, ett ställe att träffas för kunskapsutbyte. Vi vill höja medvetenheten om hemlöshet och utanförskap i samhället. Vi har märkt att frågan så sakta kommit upp på de politiska partiernas dagordning. Det är bra. Men det räcker inte”, säger en av eldsjälarna bakom Soppkök Stockholm, Milad Mohammadi, till vardags ungdomsledare på Fryshuset.

… berättar en av eldsjälarna Milad Mohammadi.

Förutom kläder och mat …

Soppköket i Björns trädgård är partipolitiskt och religiöst obundet som det heter. Det möjliggörs av hundratals personligt engagerade privatpersoner, berättar Milad som träffat på mycket ofattbar nöd och ensamhet under nattvandringar runt om i staden. Det är bara att önska att politiker med hjärtat på rätta stället ger sig ut i verkligheten för att träffa människor i staden som lever utanför den sociala gemenskapen och lyssnar på vad de har för önskemål som kanske kan uppfyllas. Jag såg dock ingen politiker vid soppköket på söndagen i Björns trädgård. Men kanske nästa gång. Vem vet.

… bjöds det på musik av Rebell Robert …

… och Kingos Pack och en svängom i gruset.

Soppkök Stockholms facebooksida kan man läsa bland annat följande: ”Det finns ca 34 000 hemlösa i hela Sverige, enligt Socialstyrelsens definition och kartläggning. Av dessa befinner sig ca 4500 personer i akut hemlöshet. I Stockholms län beräknas antalet hemlösa nu vara 8 343, vilket är ungefär detsamma som för hela Sverige för 13 år sedan.” Det är inte lätt att föreställa sig hur det är att vara hemlös. Men man kan ju alltid försöka föreställa sig det, nu när vintern nalkas.

”Bygg ihop Rinkeby-Bromsten och Fisksätra-Saltsjöbaden”

På Södermalm bor runt 100 000 människor. Där kostar en bostadsrätt 56 000 kronor kvadratmetern i snitt, dvs. 5,6 miljoner kronor för en fyrarummare på 100 kvadratmeter. I Huddinge bor lika många människor, men där kostar motsvarande fyrarummare bara 2,1 miljoner kronor. Det konstaterade arkitekten och debattören Ola Andersson i sin inledning vid bostadsdebatten inför den fullsatta Tessinsalen i Stadsmuseet på torsdagskvällen.

Ola Andersson.

Människor är beredda att betala mer än tre gånger så mycket för att få bo på Söder därför att Söder är en tätt byggd stadsdel där människor hela tiden kommer i kontakt med varandra och där olika behov kan lösas på näravstånd. Därför uppskattar människor Söder och därför bör det byggas tätt, såsom på Söder, även utanför tullarna, menade Ola Andersson.

Monica Andersson.

Monica Andersson, tidigare fastighetsborgarråd i Stockholm, nu ordförande för Samfundet S:t Erik, höll delvis med men tillade att man också måste ta hänsyn till de människor som valt att bo i en förort med grönområde in på knuten. Det är fel att bara applicera en stadsbyggnadsstrategi (kvartersstaden) på allt byggande såsom modernisterna på 1930-talet som ivrade för sol och ljus och till och med vill riva alla hus i innerstaden byggda före 1933.

Kenneth Seremet.

Segregationen diskuterades också. Kenneth Seremet, centrumchef i Rinkeby, berättade att han planerade att flytta därifrån. ”Alla mina kompisar har flyttat. Rinkebys befolkning har bytts ut under en tio-årsperiod. Det är extremt oroligt i Rinkeby. Servicen är dålig. Det finns inte ens en bankomat”, sade han och frågade Ola Andersson om han trodde att en utbyggnad skulle kunna lyfta området.

Jag vet inte om Ola Andersson trodde det men han förespråkade i alla fall att stadsdelarna Bromsten och Rinkeby skulle byggas ihop. I dag skiljs de åt av en några hundra meter bred remsa av så kallad naturmark.

Alexandra Pascalidou.

“Bygg ihop Fisksätra med Saltsjöbaden också”, fyllde moderatorn Alexandra Pascalidou i. Ja, varför inte.