Fråga om hyfs & stil

DN:s folkvettsexpert Magdalena Ribbing svarar på läsarnas frågor. Ett urval frågor och svar kan läsas på DN.se. De som inte lämnar rätt e-postadress eller har full mejlbox nås inte av svaret på sina frågor. Ställ din fråga till etikett@dn.se

Prenumerera på RSS

Senaste inläggen

Mest kommenterade

Käppkamp?

Skrivet av Magdalena Ribbing 11:25, 19 mars 2010 i kategori Människor emellan, Socialt vett

Fråga: Den här underbara vintern har jag, då trottoarerna har varit illa skötta, gått med käpp för att känna mig säkrare i halkan; jag har lite svårt att väja hit och dit. Senast idag på hemvägen tog jag mig över en rejäl iskaka i ett gatuhörn och möter då en man i 40-årsåldern som med full fart närmar sig rakt emot mig med ett barn i en sulkyvagn. Som den timida varelse jag är, sade jag helt lugnt i normal samtalston lite raljant: "För all del, kör på mig bara", men mannen hade varken samtalston eller vänligt sätt: "Jag kan väl för fan inte köra runt heller!!!" hojtade han och han fortsatte mycket riktigt utan minsta väjning för min käpp och mig. Nej, han var ingen svärmorsdröm.

Ska vi verkligen ha det så här i Stockholm?

Första svängen som jag började med käpp var redan för ett 20-tal år sedan lite då och då, på den tiden var det aldrig några problem utan dem jag mötte höll åt sidan och var artiga med öppnande av dörrar etc. Vart har vänligheten och artigheten tagit vägen?

Svar: Du har noterat detsamma som många andra, och som har tagits upp ofta i min spalt: att den tidigare inte helt ovanliga artigheten, insikten att det mesta blir trevligare med ett par uns anpassning och vänlighet, nu har blivit en stor bristvara. Inte bara i Stockholm, föralldel. Och inte bara yngre personer har tappat stil och hyfs, det gäller även äldre.

Men jag vet inte hur man ändrar detta pinsamt självupptagna beteende. När vuxna uppför sig som om de vore de enda på trottoaren-vägen-krogen, när människor som verkar helt normala plötsligt spottar rakt ut, eller hostar utan minsta antydan att vilja skona omgivningen, när till synes helt normala vuxna klämmer sig före andra i en kö, vägrar att resa sig för funktionshindrade eller gravida, och så vidare – varför skulle då barn och ungdom förstå bättre? Hur skulle de kunna lära sig att vi alla ingår i den gemenskap som behövs för att samhället ska fungera – till allas bästa?

Det vilar ett stort ansvar på dagens vuxna generationer. Föregå med gott exempel och ta det ansvaret, föreslår jag. I vänlig ton förstås.

Magdalena Ribbing

Kommentarer(40)

Kompiskränkande?

Skrivet av Magdalena Ribbing 08:30, 19 mars 2010 i kategori Människor emellan

Fråga: En av mina vänner har en förmåga att anmärka på precis allt; kläder, skor, vilka foton man lägger upp på Facebook, vad man äter etc etc. Listan inkluderar faktiskt det mesta nu när jag tänker efter. Har jag köpt nya skor kan hon till exempel säga (nu återger jag ordagrant): "Nya skor? Ser ut som horskor." Detta sägs utan någon som helst ironi och gäller i detta fall ett par vanliga skor med klack.

Min väns beteende börjar bli riktigt tråkigt och hon har dessutom en förmåga att prata skit om precis allt man säger och gör. Hon vrider och vänder alltid på vad man sagt och gjort så att det låter jättehemskt och jättekonstigt. Hon har själv erkänt att hon har ett stort bekräftelsebehov men jag förstår inte varför hon ska säga sådana saker till mig och om mig för andra.

När jag tar upp detta med henne avfärdar hon bara det jag säger och pratar ännu mer skit om mig för andra efteråt. Hur ska jag bemöta dessa kommentarer? Du brukar alltid ha så goda råd och jag hoppas att du kan ge mig något tips!

Svar: Det låter som om det vore dags att tunna ut kontakten med denna förmodligen mycket osäkra person som försöker stärka sin självuppfattning genom att bete sig illa mot andra; hon tror att hon på så sätt framstår som stark. Naturligtvis blir effekten den motsatta, men det har din vän inte förstått.

Du kan säga att du inte har tid att träffas, när hon hör av sig. Och du kan förklara för henne varför. Berätta att du blir nedstämd av hennes kritiska kommentarer. Bäst är att du skaffar en tid när ni två kan sitta ner tillsammans ostörda, och då säger du att det faktiskt är ett allvarligt problem med hennes negativa attityd och hennes skitsnackande som du finner obehagligt och nu omöjligt att stå ut med. Vill hon inte förstå, eller säger ungefär att “det här är mitt sätt, det får du ta, jag tänker inte ändra mig” så säger du till henne direkt att då drar du ner kontakten med henne till minsta möjliga.

Varför ska du vara sophink för hennes negativa behov? Du klarar dig säkert utan hennes vänskap, när den är så nedslående. Men ge henne en chans att bättra sig genom att du verkligen allvarligt förmedlar till henne det du har upplevt i form av hennes dumma och kränkande kommentarer.

Magdalena Ribbing

Kommentarer(59)

Kaffebröd?

Skrivet av Magdalena Ribbing 06:00, 19 mars 2010 i kategori Presenter

Fråga: Om man får en inbjudan att komma hem till någon på en fika, förväntas man då ta med en present? Eller är det endast vid middagsbjudningar som detta med present är brukligt? Jag funderar också på om det är vanligt att man som gäst förväntas ta med sig fikabröd om man blir bjuden hem till någon på en fika?

Svar: Vid en stor kaffebjudning med många gäster kan en liten gåbortspresent passa. Men vid en okonventionell inbjudan att komma hem till någon bekant på en kopp kaffe behöver man inte ta med en present, det är nog ingen som då väntar sig en sådan. Men man kan ju vid inbjudan fråga “kan jag ta med något kaffebröd?" och får man ett "ja tack" köper/bakar man något lagom.

Eller så får man ett "nej tack, det behövs inte", och då är det klart att man inte tar med något bröd.

Magdalena Ribbing

Kommentarer(22)

Ordkonstighet

Skrivet av Magdalena Ribbing 11:25, 18 mars 2010 i kategori Bröllop, Skål och tal

Fråga: Jag bara undrar: är det någon nyansskillnad vid tal till nygifta beträffande orden Brudpar och Bröllopspar? När och hur ska dessa ord användas?

Svar: Brudpar är det begrepp som har använts under lång tid. Bröllopspar låter som ett nytillverkat ord som man enligt min mening gärna avstår från. Någon annan betydelse än brudpar har förmodligen inte detta “bröllopspar” som för närvarande används ofta, av någon för mig obegriplig anledning. Det finns inte i Svenska Akademiens ordlista.

Om någon nu tänker hötta genuskorrekt mot mig och anföra att “brudpar“ inte passar för enkönade män i par svarar jag genast att det heter brudgum, och det ordet fungerar, liksom brudpar gör.

Magdalena Ribbing

Kommentarer(30)

Krogsnålisar

Skrivet av Magdalena Ribbing 08:40, 18 mars 2010 i kategori Människor emellan, Socialt vett

Fråga: Det är alltid lika uppiggande att slinka in på din spalt emellanåt. Även om jag stundtals undrar om "etikettaspekter" är användbart på alla livets bekymmer...

Ibland på restaurangen tycker jag att det är passande att dela notan efteråt om den ska delas. Ibland är det okej att göra det vid bordet eller be kyparen komma med splitnota. Ingen stor grej i sig. Men det har förvånat mej att kloka vänner tycker att dom inte ska ha del i ansvaret att runda av med lite dricks. Det blir alltid lite konstigt när jag som ofta "tar notan" (eftersom jag brukar ha bokat och ofta är "bekant" på restaurangen) inte får ersättning för den dricks jag tyckt vara rimlig. I stället räknar var och en ut sina kostnader och betalar till mej det dom tycker är sin andel.

Är det vanligt med den slags småsnålhet? Har du något tips om hur jag kan hantera detta? Det har ibland inte hjälpt att jag sagt att jag lagt på några procent. Vissa struntar ändå i det. För mig som säkert kommer tillbaka är det viktigt att ha en generös och bra stil. Det ger alltid utdelning i välkomnande bemötande nästa gång - och DET tycker mina medgäster om minsann...

Svar: Kul att spalten är till nöje! Angående etikettaspekter heter den Hyfs & stil just för att allt möjligt småpraktiskt mellanmänskligt som inte ryms i begreppet etikett ska kunna dryftas.

Du beskriver en situation som har diskuterats här för en tid sedan, och då väckte ilskna kommentarer från de flesta av de många som engagerade sig. Att göra som dina vänner gör är snålt, tölpigt, pinsamt. Det bästa är att du ser till från början att det blir separata notor. Om inte så säger du till med vänlig bestämdhet: “jaha, det blir 370 kr för var och en. Inklusive dricks”.

Fy sjutton så trist det är med dessa gnidiga dumskallar som vill spara ett par tior på andras bekostnad! Du kan trösta dig med att det mycket, mycket sällan lönar sig.

Magdalena Ribbing