Nej tack till presenter

Skrivet av Magdalena Ribbing 09:15, 7 januari 2009 i kategori Bröllop, Inbjudningar, Presenter

Fråga: Min man och jag gifte oss på tu man hand under hösten och ska ha en middagsbjudning för vänner och familj för att fira vigseln. Vi vill inte att våra gäster tar med sig varken blommor eller presenter. Hur formulerar man detta på ett tydligt men hövligt sätt i inbjudan?

Svar: Enklast är att avstå från att ha en bjudning just för ”att fira vigseln” eftersom det är en så grundmurad tradition att ge ett brudpar presenter. Vill ni ändå ha en efterbröllopsbjudning så skriv i inbjudan ”vi önskar absolut ingenting annat än våra gästers närvaro, så kom tomhänta, tack!” Eller ”Vi blir gladast om vi INTE får blommor eller presenter”.

Det är inte alls säkert att alla följer denna uppmaning, men det är ändå ett försök från er sida. Man kan som inbjudare inte ge sina gäster tvångsdirektiv om hur vänliga och generösa de får lov att vara. Men man kan föreslå, och hoppas att ens önskan följs.

Ofta har jag skrivit att det finns en generositet även i att förmå ta emot andras vänlighet.

Magdalena Ribbing

Detta inlägg går inte att kommentera längre.

Imosa, de har funnits här ett bra tag, under lite olika namn. Och folk har tyvärr matat dem så vi lär väl få dras med dem även framöver.

Har det månne redan dykt upp troll på etikettsidan?

Att fira sitt bröllop med pompa och ståt är naturligtvis inte bara egoistiskt, utan dessutom korkat.
Hur många är inte de äktenskap som börjar med ett smaklöst lyxbröllop, som sen slutar i skilsmässa?
Nej, ödmjukt och lågmält är melodin, det är kärlek och andlighet det handlar om, inte skränande materiell hysteria.
Självklart ska man ta tillfället i akt att dessutom dela med sig av sitt västerländska överflöd, i en akt av respekt och solidaritet med dem som har haft oturen att födas i ett land där tillvaron är så mycket oginare än hos oss.
Det finns inga reella alternativ till detta – allt annat är moraliskt förkastligt.

Man skulle väl kunna sammanfatta att alla har sin stil och sina tankar när det gäller enns eget bröllop och hur man vill ha gåvor eller dyligt. Det betyder att ingen annan har någon rätt att ifrågasätta vem man bjuder, hur det bjuds eller om man sover gott om natten för att man vill fira en av dom mest speciella dagarna i sitt liv på ett visst sätt. Vi är alla olika och har alla olika uppfattningar om vad som gör ett bröllop speciellt. Att börja anklaga och fördömma för att alla inte tänker exakt som man själv känns bara trångsynt och ger en oerhört obehaglig kännsla. Antydanden om att alla som gifter sig, och vill fira denna dag med pompa och ståt, är samvetslösa egoister är synnerligen obetänksamt av den som påstod det. Vad vet man egentligen om andra personer och hur de lever sina liv resten av tiden?

Man skulle väl kunna sammanfatta att alla har sin stil och sina tankar när det gäller enns eget bröllop och hur man vill ha gåvor eller dyligt. Det betyder att ingen annan har någon rätt att ifrågasätta vem man bjuder, hur det bjuds eller om man sover gott om natten för att man vill fira en av dom mest speciella dagarna i sitt liv på ett visst sätt. Vi är alla olika och har alla olika uppfattningar om vad som gör ett bröllop speciellt. Att börja anklaga och fördömma för att alla inte tänker exakt som man själv känns bara trångsynt och ger en oerhört obehaglig kännsla. Antydanden om att alla som gifter sig, och vill fira denna dag med pompa och ståt, är samvetslösa egoister är synnerligen obetänksamt av den som påstod det. Vad vet man egentligen om andra personer och hur de lever sina liv resten av tiden?

Åke, jag tror säkert att er fest blev bra. Man söker sig till sina likar och kanske fanns det mest ”dina likar” på er fest. Bra i så fall.
Jag har under många år levt under knappa ekonomiska omständigheter och upplevt det svårt att hitta på presenter som uppskattas av mottagaren och ekonomiskt varit överkomliga för mig. Då jag fyllde 50 hade jag stort kalas för 50-talet gäster. Det bjöds på tacos, hembakad tårta, bag-in box-vin, öl, kaffe mm. Jag har som 50-åring allt jag behöver UTOM pengar till en resa. Jag skrev i inbjudan att jag inte ville ha presenter utan att det vid entren skulle stå en ”sparbössa” där alla kunde lägga sina bidrag, oavsett vad bidraget bestod av, anonymt. Jag fick små chokladbitar, kapsyler, delar av DN, roliga historier, udda utländska växelmynt, lite Dollar, lite Euro samt ca 6000 kronor.
Festen var kravlös, alla hade råd och ingen led……själv tillbringade jag 16 dagar i Italien påföljande sommar.
Förhör av ekonomisk art bör undvikas.

jna, du bör lära dig skillnaden mellan fakta och moralisering.
Du får gärna visa din (eventuella) klokhet genom att ge din definition av vad ”moralisering” egentligen betyder.

”Om fler tänkte som jag skulle vi ha en bättre värld.”
Kan det bli mer moraliserande än så?

Vi gjorde ett trevligt knytkalas som alla uppskattade. Vinet gjorde vi av maskrosor som ändå skulle rensas, och trevligt sällskap och umgänge kostar ingenting. Så jag kan nog med gott samvete säga att vi inte festade på de fattigas bekostnad.
För övrigt är det ju inte moraliserande jag sysslar med, utan redovisning av verkliga förhållanden.
En del föredrar att anamma strutsbeteende, men jag har aldrig själv haft den läggningen – vilket jag är stolt över.
Om fler tänkte som jag skulle vi ha en bättre värld.

ÅKE:
Har du gjort en heltäckande kalkyl för din tillställning. Kanske kostade arrangemangen och maten mer än vad gästerna inbringade till radiohjälpen. Isåfall har du hållit din fest på de fattigas bekostnad. Vad är då ditt bidrag och ditt moraliserande värt?

  1 2 3 4
Senare inlägg Tidigare inlägg