Fråga: Jag har en fråga vad gäller god etikett vid fotografering. Sedan intåget av digitalkameror och mobiltelefoner med inbyggd kamera har fotandet i mina bekantskapskretsar ökat enormt. Att vänner vill ha foton får man väl se som ett bevis på uppskattning. Tyvärr har jag alltid tyckt att det varit jobbigt att vara med på bild men brukar ställa upp ändå för att inte vara okamratlig. Men när bilderna läggs upp på Internet på diverse sajter som Facebook, MySpace med flera tycker jag att det går över min gräns. Dessutom händer det i större sällskap att ytligt bekanta eller folk jag inte ens känner tar kort på mig.
Med resultat att bilder på mig kan figurera ute på Internet utan att jag har en aning om det. Hur ber jag på bästa sätt folk att inte ta kort på mig och att inte sprida bilder av mig på Internet? Eller är det bara att acceptera att idag ser samhället ut så här att synas och vika ut sitt privatliv hör till vardagen och den som inte är med på det får helt enkelt isolera sig och leva utanför resten av samhället.
Svar: Det borde sannerligen vara vars och ens eget beslut att välja var man vill förevisas på bild. Men precis som du skriver, med nutida möjligheter är det väldigt svårt att slippa undan andras oförsynta utläggande av vänner och andra på nätet.
Kanske skulle du resonera med dina vänner om det obehagliga i den fria allmänna exponeringen av allt och alla, och klargöra din högst rimliga ståndpunkt?
Du kan också så snart du noterar en kamera eller mobil i riktning mot dig säga ifrån ”jag vill inte vara med på bild” mycket bestämt. Eller ”du får absolut inte fotografera mig”. Eller ”jag tillåter inte att du lägger ut någon bild av mig på nätet eller någon stans”.
Det hjälper nog inte fullt ut, men kanske du ändå slipper något av detta obehag.
Och så: håll dig undan när du misstänker kameror!
Magdalena Ribbing
Välkommen
Som inloggad prenumerant på digitala paketet har du tillgång till hela papperstidningen. Till www.dagensnyheter.se



Jag blir upprörd över hur slarviga några personer kan vara när det gäller respekten för andra. Det som är okej för en själv är ju kanske inte det just för andra. Jag är en mycket fotointersserad dam, och jag ser varje dag sitiuationer, människor och platser som mycket väl kunde göra sig som konst sett genom min lins. Men jag kunde aldrig tänk mig att ta foto på människor eller någon ting som rör folks privata liv utan att fråga först! Och då tänker jag inte ens att publicera mina fotos på nätet!
Josefin, 17:47, 4 juli 2010. Anmäl Anmäl
Man får fotografera vem och vad man vill på offentliga platser. Enligt lag.
JKE, 12:07, 30 januari 2010. Anmäl Anmäl
Ribbing har rätt! Självklart ska alla få avgöra om de vill vara med på bild och om bilden publiceras på nätet. När jag t ex fotograferar vänner ute på restauranger, badstränder, caféer, gator, turistattraktioner etc så ska jag självfallet fråga alla andra som syns på bilden om det är OK att jag fotograferar och be om tillstånd att publicera bilden på nätet. Något av paren vid de andra caféborden kan ju hålla på med vänsterprassel och vill inte bli UTFLÄKTA på nätet så att hela världen kan se dem
EnIdiotTill, 11:35, 30 januari 2010. Anmäl Anmäl
@ Carl S: ”Visst vore det rimligt att man äger upphovsrätten till sig själv”.
Av de skäl jag nämnde kort innan, så nej, det är inte rimligt i det stora perspektivet, i den mening att den undersökande pressens (eller privatpersonens) uppgift. Den måste kunna skyddas (i lag), annars kan folk i egenskap av ”kränkta” osv, stoppa viktig information från att komma ut. I övrigt får vi förlita oss på etikett och hövlighet, inte lag, då det uppkommer missgynnsamma partybilder, osv.
Per, 20:17, 29 januari 2010. Anmäl Anmäl
Visst vore det rimligt att man äger upphovsrätten till sig själv, helt oinskränkt. Men som lagen nu är skriven får du ta bild på vad som helst. Upphovsrätten ger _all_rätt till den som tar fotot. Detta innebär att du exempelvis inte får använda en bild på dig själv som någon annan tagit, på exempelvis din egen hemsida. Bilden tillhör nämligen fotografen.
Carl S, 19:54, 29 januari 2010. Anmäl Anmäl
@ Sten, och skillnaden mellan att gå på stan och att ses av 200 personer på nätet är? Vi pratar om relativt harmlösa bilder här. Samma sak som ett öga, inte ses av EN person, utan ett öga som är flera personer. Tro inte att jag inte redan vet om skillnaden som du så vänligt ”upplyste” mig om.
Per, 19:48, 29 januari 2010. Anmäl Anmäl
Risken för att bli en social paria är nog överhängande om man följer Ribbings råd i denna fråga.
Fast om man finner det problematiskt att figurera på bild i tid och otid så är förmodligen detta redan ett faktum.
Lars Cromander, 19:09, 29 januari 2010. Anmäl Anmäl
Jag fotograferar precis som jag vill vad jag vill och när jag vill. Bilder jag tycker är värda att publicera publicerar jag ofta utan att fråga objekten om lov. De flesta bilder på folk jag publicerar saknar personuppgifter. Är man för blyg och vill inte bli igenkänd på bild kan man dra en säck över huvudet när man går ut på gatan. Hej då.
publicist, 19:06, 29 januari 2010. Anmäl Anmäl
Per:
Skillnaden mellan att bli tittad på av folk som man själv ser och i sammanhang som man själv har kontroll över och att vara taggad, indexerad och sökbar för alla kompisars kompisars kompisar är enorm. Nej, det borde inte vara olagligt, men det är extremt ohyfsat att publicera ansiktsbilder på vänner och bekanta utan deras tillåtelse, speciellt om (som på t.ex. Facebook) man själv eller vem som helst annan kan tagga bilderna så att de syns när någon söker efter information om den personen.
Sten, 18:54, 29 januari 2010. Anmäl Anmäl
Om någon fotograferar en och man inte vill att det skall läggas upp på internet så säger man helt enkelt ”Inget facebook på den!” eller något liknande. Det skall mycket till för att inte respektera det.
Facebookanvändare ,
18:25, 29 januari 2010.
Anmäl
Anmäl