Artighetsförnekare?

Skrivet av Magdalena Ribbing 11:40, 19 februari 2010 i kategori Socialt vett

Fråga: Jag bor i London sedan ett antal år och har noterat en markant skillnad på hur artiga engelsmännen är jämfört med svenskar. När jag bara var här som besökare tänkte jag inte så jättemycket på det, men som boende här kan jag säga: vilken enorm skillnad från Sverige!

Om någon råkar stöta till en så säger de direkt: ‘Excuse me’, ‘Pardon me, please’ etc. Även om man själv råkar stöta till den andra personen så säger han/hon ändå ‘I’m sorry’.
Likaså om man promenerar och man nästan råkar stöta till någon, men inte riktigt gör det, bes det om ursäkt.
Detta händer mer eller mindre oberoende av vilken samhällsklass personen tillhör, eller oberoende av om personen har druckit alkohol eller ej.

I Sverige är det precis tvärtom; folk pressar sig fram och tycker att ‘här ska jag fram’. Detta sker i alla samhällsklasser och åldrar (nästan…) och speciellt om folk har druckit alkohol. Jag reagerar verkligen på detta när jag är hemma, varje gång.

En annan sak i UK är också att män är artiga mot kvinnor – på ett helt annat sätt än i Sverige. Om det blir en sittplats ledig på tunnelbanan och det är en kvinna och en man som står upp och väntar på sittplats så kollar alltid mannen om kvinnan vill sitta innan han själv slår sig ned. Det skulle aldrig hända i Sverige, möjligtvis endast bland äldre personer.

Vad är din åsikt om detta ego-beteende i Sverige? Och visst måste det ha ändrats till det sämre (jag är i 30-årsåldern, så jag vet inte riktigt)? Varför lär man inte ut artighet i skolan (i princip) i och med att föräldrarna inte verkar göra det?

Svar: Du har sett vad många med dig har tvingats notera. Tråkigt nog finns i Sverige en attityd av att vänlighet är lika med fjäsk och sådant ska bestraffas hårt, vanligen med rustik ohövlighet. Vänlighet är lika med inställsamhet brukar drullarna hävda. Att en man ger företräde för en kvinna ses av en del kvinnor som outhärdligt ojämställt (synd om dem, tycker jag, som inte klarar av en vänlighet utan att stoppa in den i så kallad könsmaktsordning).

Att maka åt sig för att ge andra utrymme, be om ursäkt för små och större klumpigheter, tacka för gjorda tjänster eller artigheter är inte svårt. Dessutom är det gratis och det förenklar tillvaron för flertalet. Detta vet man i många kulturer, även på sina håll i Sverige. Däremot förklarar de drulliga själva att sådant är ”fjant och tjafs.” De hävdar sitt utrymme i alla meningar som viktigast, andra kommer alltid i andra eller femte hand. Men just så definierar sig en osäker eller bara självupptagen individ. Eller, värst, båda svagheterna i kombination.

Kanhända har både föräldrar och skola en del i detta dystra beteende. Alltför många föräldrar för att de inte kan eller orkar förmedla till sina barn att hänsyn och vänlighet gör livet både roligare och lättare. Alltför många skolor för att de inte tydligare kräver visad respekt, hövlighet och hänsyn mot varandra, inte minst från elever till lärare, vilket är grundläggande för det allra mesta.

Tyvärr har jag ingen lösning på detta problem som kan få värre och vidare följder än vad som kanske ryms i begreppet hyfs och stil.

Tro mig, att ryta “hut lymlar” i detta sammanhang är visserligen det enklaste men också det minst effektiva.
 
Magdalena Ribbing

Detta inlägg går inte att kommentera längre.

Jag har bort 10 ar i Stockholm och 10 i London. Jag upplever inte skillnaden sa stor. Definitivt ar det ingen skillnad pa tunnelbanan

En undran om någonting helt annat: Ibland när man trycker på länken ”kommentarer” så dyker det upp en skylt där det står ”du och xx andra har rekommenderat det här inlägget”. Vad är det som rekommenderas? Var rekommenderas det? Varför rekommenderas det? Någon som vet?

Hörru Oskars, man kan väl vara feminist och charmig! ok, jag ska börja säga ”hello darling” till alla män utom er antifeministgnällisar.

Själv är jag alltid himla trevlig och charmig mot alla, speciellt ute i trafiken, och ler glatt, för om du har ett äpple osv. Det mår även jag själv bättre av. :) Alla vill väl vara ett glatt inslag i vardagen och ett charmtroll. jag önskar bara jag vågade säga ”oh sorry love/sötnos” till alla stiliga män med. som de gör i london. ska nog börja med det.

Svenskar är inte oartigare än andra folk. Det tror ni som schappat och sitter i London eller USA och öser galla över erat gamla hemland, för där är ju alla så väluppfostrade…

@Henrik. Jag har ingenting alls emot om du erbjuder sittplats eller öppnar en dörr för mig. Det jag har något emot är om du gör det för att jag är kvinna. Detta faktum är nämligen helt orelevant i sammanhanget, eftersom jag både har armar och ben och därmed själv kan stå/öppna dörrar. Gör du det för att jag verkar vara förkyld och därmed allmänt försvagad är det en annan sak. Och jag tycker synd om dig om det som håller ”attraktionen vid liv” för dig är att föreställa dig att kvinnor är svaga.

Sorry, ”när jag håller upp dörren” skulle det såklart stå nedan.

Jag tror inte att någon kvinna hade ”tagit illa vid sig” när en man håller upp dörren och liknande, om det inte hade varit för att när man själv försöker göra samma sak för en man kan man stöta på en oerhört barnslig otacksamhet! Jag har varit med om att män vägrar stiga igenom dörren när de håller upp den. Jag skojar inte!! Fram för respekt och artighet för alla – oavsett kön, ålder osv!

Jämställdhet som den utvecklats i Sverige är något av det värsta jag vet. Detta eftersom man av de mest hårdföra feministerna betraktas som mansgris om man håller upp dörren, erbjuder sittplats eller liknande. Millimeter”rättvisa” mellan könen förringar de skillnader som finns och som håller attraktionen vid liv. Det handlar inte om ”könsmaktsordning” eller förtryck utan att vi är olika skapade som män och kvinnor – något jag är väldigt tacksam över. Men visst, ni som går igång på att kvinnor sk

Jag tror den tilltagande ohövligheten är intimt förknippad med jantelagen. Eller nej, jag vet inte. Däremot är det förbaskat trist men något vi alla kan vända utvecklingen på. Det är ganska roligt att be artigt om ursäkt till någon på exv. tunnelbanan som stött till en eller liknande. Faktum är att de brukar skina upp och då blir man själv på bättre humör.

  1 2 3 ... 17
Senare inlägg Tidigare inlägg