Oartiga svar?

Skrivet av Magdalena Ribbing 06:00, 10 mars 2010 i kategori Människor emellan, Socialt vett

Fråga: Tack Magdalena för din spalt – jag har lärt mig mycket och dina svar är alltid intressanta.
 
Jag har en fråga som jag hoppas kunna få hjälp med. Jag är en ung tjej som åker buss till och från universitetet varje dag, och dessutom en hel del på fritiden. Jag hamnar i ett dilemma varje gång det är fullt på bussen och en äldre kvinna eller man stiger på. Jag tycker att det känns självklart att resa på mig och erbjuda min plats, men när jag gjort detta har jag flera gånger mötts av ilska från de äldre. De anser sig inte vara så skröpliga/sjuka/svaga att jag behöver flytta på mig.

Vad tycker du att jag ska göra? Nu sitter jag och studerar de äldre och försöker bedöma hur de ska reagera innan jag flyttar på mig, men det känns givetvis inte heller rätt…

Hur bemöter man att människor överlag blir arga när man försöker hjälpa till eller vara artig?  

Svar: Trevligt att du gillar spalten!

Din fråga: du har råkat ut för samma sak som alldeles för många andra: att vänlighet tas emot med en snörpig, självupptagen ohövlighet. Att en person erbjuder sin plats till någon medresenär har inte med utpekande av svaghet att göra, utan är en hövlig, vänlig och egentligen självklar artighet som skulle kunna visas av vem som helst till vem som helst.

De personer som svarar med en snäsning eller att de minsann inte är ”så gamla” eller ”kan stå” eller ”äähh” eller ”varför då” eller andra liknande meningar som jag får veta av mejlen till min spalt, dessa personer visar sin sorgliga oförmåga att bete sig hyfsat. Det återfaller på dem själva, kan man nog lugnt säga.

Det gör det inte roligare för den hyggliga platserbjudaren som naturligtvis känner sig dum. Men kan man bortse från den ouppfostrade klanten som svarar så drulligt, så fortsätter man att erbjuda sin plats när man tror att någon annan behöver den bättre.

Och vill man svara klanten finns det två alternativ. Det ena är att be om ursäkt nästintill överdrivet ”åh, förlåt, jag ber verkligen så mycket om ursäkt, förlåt mig, jag ska aldrig göra så igen”. Det andra är att svara ”nej, det handlar inte om ålder utan om vanlig hövlighet”. Båda alternativen är generande för klanten, och det är aldrig god stil att göra bort andra. Men i dessa fall kan jag tycka att det är motiverat.

Nu finns det föralldel de som inte kan eller vill sitta av olika skäl, men då bör det inte vara alltför svårt att säga detta med ett leende: ”tack, så vänligt av dig, jag måste stå upp/har svårt att sitta/ska gå av om en minut, tack!”

Däremot finns ingen ursäkt för ett snäsigt svar. Ingen som helst!

Ack ja. Tänk om vi alla kunde vara bara en liten aning mer förstående mot varandra. Vilken god värld vi skulle få!

Magdalena Ribbing

Detta inlägg går inte att kommentera längre.

Min tumregel är att om någon ser ut att vara i mina föräldrars ålder eller äldre (45+) så är de så pass mycket äldre än mig att det vore respektlöst att låta dem stå. Då slipper man fundera över om någon ser ”skröplig” ut, det handlar bara om respekt för äldre.
De flesta blir glada men jag håller med frågeställaren om att snäsningar inte är helt ovanligt tyvärr. Själv försöker jag ignorera sådant.

Ännu värre än ett snäsigt svar är när den man erbjudit sin sittplats slår sig utan att säga någonting alls eller med någon nedlåtande kommentar att hon( jag personligen har bara hört sådant från kvinnor) har RÄTT att få min plats för att hon är gravid eller äldre eller vad det nu gäller. I fortsättningen får gravida som vill ha min plats BE om den HÖVLIGT.

Har vid mina två graviditeter haft svåra ryggproblem. Haft mycket svårt att gå och stå. Jag har totalt blivit erbjuden sittplats 3! gånger trots mitt uppenbara tillstånd. De gånger då det endast funnits ”handikappplatser” kvar har satt mig där. Blickar och kommentarer låter inte vänta på sig. Känns obehagligt att sätta bebis till en så kärlekslös plats/värld…

När jag ser någon stå som uppenbarligen är i behov av sittplats brukar jag bara resa på mig och flytta mig längre bort så att det på inget vis ser ut som att man vill säga att någon lider av ett handikapp. Man får inga tack, nej, men en person som behöver platsen får den och inga pinsamheter uppstår. Bra!

Jag tycker det är självklart att resa sig för äldre, gravida och de som kanske hoppar på kryckor eller liknande av ren hövlighet. Jag möts oftast av ett stort leende när jag gör det och jag hoppas att folk kommer göra detsamma för mig när jag är i en liknande situation!
Tack!

Nä det är andra tider nu!
Själv är jag ålderspensionär och frisk, stark och kry,
så jag brukar fråga tonåringar, med lika slapp hållning som deras nedhasade brallor, om de inte vill ha min sittplats!

Färdtjänst beviljas inte hur lätt som helst! Bara att vara lite gammal räcker inte för att få färdtjänst, utan det är till för de som inte kan åka på vanligt sätt.

Jag tycker inte att man borde åka kommunalt om man är för gammal och svag för att stå. Vi betalar faktiskt skatt för färdtjänst. Till er som sitter, sitt kvar med gott samvete om ni har betalt för biljetten!

Mina erfarenheter stämmer inte med flertalet av insändarnas. Jag bodde i Stockholm i många år, och de sista åren fram till pensioneringen var det nästan alltid någon som reste sig för mig på tunnelbanan. Först tänkte jag: oj då, ser jag så gammal och skröplig ut. Men jag förstod att det bara var ren hövlighet och jag accepterade gärna. Det är ju alltid skönt att få sitta!

Med erfarenhet från utlandet finns det en solklar regel, yngre ställer sig upp för äldre, alltid. Niande bemöter man genom att se sig omkring och sedan säga -Jag kan svära på att du talade i pluralis.

  1 2 3 ... 7
Senare inlägg Tidigare inlägg