Bjuda i sista sekunden?

Skrivet av Magdalena Ribbing 08:30, 25 november 2010 i kategori Inbjudningar, Människor emellan, Socialt vett

Fråga: Så här i vintertider händer det ibland att gäster som man har bjudit på middag tvingas lämna återbud sent (kanske samma dag som middagen går av stapeln) på grund av egen sjukdom eller sjuka barn. Jag undrar om det under dessa omständigheter är ok att (på vinst och förlust) ringa till andra vänner och bjuda in dem istället? Risken är naturligtvis att de som får en inbjudan i sista minuten känner sig som ett andrahandsval. Samtidigt har man ju lagt en massa tid och kraft på att förbereda middagen och då känns det självklart tråkigt att stå med tomma platser vid bordet. Och tänker man rent praktiskt så har man ju sällan möjlighet att bjuda alla vänner vid samma tillfälle, men det betyder ju inte att man tycker sämre om dem som man från början inte tänkt bjuda just den här gången.

Så hur sent kan man egentligen bjuda in gäster till en informell middag?

Svar: Tänk dig själv in i situationen: en vän ringer och säger ”vi har middag i morgon/i kväll och har fått ett återbud, det vore jättekul om du ville komma”. Skulle inte du bli glad då? Och tycka att det är hedrande att bli tillfrågad?

Det skulle jag.

Du kan absolut göra just så. Samma dag, dagen innan, veckan innan.

Det är vänligt, korrekt och uppskattat av alla utom självupptagna fåntrattar och sådana umgås du väl inte med?

Magdalena Ribbing

Detta inlägg går inte att kommentera längre.

@k: För att det kanske verkar konstigt att någon ställer sig och lagar en tjusig trerättersmiddag med drink och tilltugg bara helt apropå? (Om någon frågar om jag vill komma över på en bit mat samma kväll väntar jag mig något enkelt.) Eller för att andra gäster kanske råkar nämna att det var synd att Kalle och Lisa blev sjuka? Jag blir gärna bjuden på återbud, men tycker det är dumt att mörka – så pinsamt för alla om anledningen av misstag kom fram under middagen.

Hej,
Jag bor i England och baxnar över hur pass negativa och fientligt inställda många verkar vara. Är det så komplicerat att umgås i Sverige? Jag och min partner har en bred och brokig vänskaps krets. Det finns inga A och B listor utan vi bjuder dom tex från samma gäng som har mycket gemensamt så alla har trevligt och så att vi får chansen att bjuda tillbaka ibland. Jag blir bara glad att bli bjuden även på kort varsel, och hänger absolut inte upp mig på att inte varit först på listan.

Är som flera andra kommentatorer här helt förbluffad över att det finns folk som har problem med att de inte alltid blir inbjudna till vareviga fest som alla deras vänner har. Har sällan läst något så självcentrerat. Blir själv glad över en inbjudan även om den skulle vara på återbud, det är trevligt att träffa sina vänner även om det just den dagen var oplanerat!

Men VARFÖR i all världen måste man säga att det är återbud? Man kan väl bara fråga om personerna vill komma på middag så är det frid och fröjd, de blir bara glada och känner sig inte inbjudna som andrahandsval.

Om folk är så stingsliga över att bli bjudna i sista minuten så får de väl tacka nej (och sitta och sura). Och om man har vänner som har en tendens att ge återbud påfallande ofta… så blir de nog inte bjudna mer. Möjligtvis från B-listan då.

Alla som någon gång bjuder på middag vet hur mycket jobb det innebär, och hur otroligt SEGT det är när folk ger återbud i sista minuten – och så står man där med färre gäster än man hade tänkt sig (eller inga alls). Det handlar ju inte bara om att man har lagat mat ”i onödan” som man kan göra matlådor av (käckt), utan främst att man går miste om en trevlig kväll med vänner. forts –>

MAGDALENA SVARAR: (från Bäst, mellan, sämst med likartat problem). Bjuden på återbud är ingen skam, det är en vänlig fråga. För mig är det obegripligt att så många tar så illa upp för att de inte alltid står först på alla gästlistor. Hur stor får ens självupptagenhet vara? En inbjudan är en vänlighet. Och jag tycker att det vore klart trevligt att bli bjuden, även i andra hand. Så jäkla märkvärdig är jag inte att jag skulle se det som en förolämpning, till skillnad från en del kommentatorer.

Jag blir alltid jätteglad när någon bjuder mig! Hur kan det finnas baktankar med en inbjudan? Det är väl bara att tacka och ta emot!
Jag blir glad om någon vill anstränga sig för min skull över huvud taget. Bjud gärna mig, jag kommer! Jag tar med mig vackra blommor från trädgården. Nej, det duger visst inte, eller hur var det?

Jag hade nog blivit mäkta förvånad om jag hade blivit inbjuden om nån tackat återbud. hade jag inte varit inbjuden som vanligt fr början så inte behöver de ringa mig som nån sk seconhand gäst. Då hade jag nog tagit mig en funderare ö vad detta var för en vän. Och nej, jag tror inte att jag är deras enda vän, men att uppföra sig så låter i mina öron himla märkligt!

Marita, exakt! Och om en vän till mig skulle reagera mot att bli bjuden på återbud under sådana omständigheter, så skulle jag omvärdera om den personen verkligen var en vän. Eller nej. Den personen skulle nog aldrig blivit vän till mig till att börja med. Och till alla som blir upprörda över vad jag skrivit nu, läs Maritas kommentar nedan först så ni vet vilka omständigheter jag pratar om.

  1 2 3 ... 8
Senare inlägg Tidigare inlägg