Nibesvarande?

Skrivet av Magdalena Ribbing 06:00, 18 november 2011 i kategori Människor emellan

Fråga: Bland en del av dagens ungdomar finns en trend att börja återinföra tilltalsordet ni och jag har förstått att de anser detta vara artigare än du. Visst, det är utmärkt att de är medvetna om detta inför eventuella internationella kontakter, men nu är det ju så att vi i Sverige numera använder tilltalsordet du även till personer vi inte känner (såvida man inte talar med någon ur kungliga familjen). Den artighet den äldre generationen tyckte försvann med duandet, lägger man ju in i tonfall och övrigt ordval. Jag måste erkänna att jag inte riktigt vet hur jag ska göra när jag blir niad. Det enklaste vore förstås att använda ni tillbaka, men riktigt så enkelt känns det inte eftersom det i förlängningen innebär att man bör känna till X yrkestitel och kanske använda den plus efternamnet i tilltal samt känna till hur man lägger bort titlarna med varandra osv. För att uttrycka sig modernt tror jag inte att de förstår hela konceptet, så det bästa kanske är att vänligt säga att det går lika bra med du för min del om samtalet ska vara längre än några minuter?

Svar: Niandet är ett problem för många. Det uppfattas av särskilt generationerna över 40 år som konstigt eller ofta oartigt, medan de yngre generationerna är som det heter, bekväma med att nia och bli niade.

Blir man tilltalad med ni och inte vill det så säger man vänligt ”jag uppskattar om du säger du till mig”. Risken är (vilket har hänt mig, jag har berättat det tidigare), att den niande säger ”jag har gått på Lundsberg (fin dyr internatskola) och där lär vi oss att säga ni så det fortsätter jag med”. Den gången ringde jag Lundsberg och frågade om detta var riktigt. Tyvärr var det så, fick jag veta. Det är beklagligt men tydligen tycker Lundsbergs ledning att eleverna ska lära sig att nia äldre, och därmed ofta markera ett slags ohövlighet. Det finns knappast någon artighet i ett niande som inte omväxlas med namn och titel på samtalspartnern, enligt mönstret ”Vill fru Karlsson ha te eller föredrar Ni kaffe”  – och så går det ju knappast till i det nya niandet.

Givetvis är det den äldre personen i sammanhanget som bestämmer tilltalet, inte den yngre. Oavsett skola.

Du kan alltså lugnt säga ”kalla mig du” och förvänta dig att bli duad, om den du talar med har grundläggande hyfs. Och upprepas niandet så upprepar du oförtrutet vänligt ”säg gärna du”.

Magdalena Ribbing

Detta inlägg går inte att kommentera längre.

Fenris, 15:03, 24 november 2011: De ord du nämner ingår i språket, ja. De används troligen inte till poliser eller de som utför hushållsnära tjänster, nej. Men Ni som tilltal till obekant person kan bara finnas som just tilltal till obekant person. Det är det enda sättet som det kan utföras på, då det är en funktion hos ordet.

@Besserwisser, 09:15
Att ett ord eller användningssätt finns med i SAOL betyder nog otvivelaktigt att det ingår i det svenska språket, och det har nog ingen invändningar mot vad gäller ordet ni, oavsett om det används till en eller flera. Att det per automatik skulle innebära att det är normerat att använda det så är nog en vidare tolkning som får stå för dig (eller er?) SAOL innehåller också ord som snut och piga, men jag tror inte för det att det är norm att använda dem i tilltal till poliser respektive den som utför ens RUT-städning. Det finns säkert fler och bättre exempel än så också, men jag tror att poängen går fram.

Jag tycker inte det är så konstigt att vi har svårt att umgås på ett normalt och otvunget sätt när vi går omkring och hänger upp oss på så många småsaker. Förstår inte att man ska känna sig förolämpad om någon säger ni. De gör det ju inte för att vara elaka utan för att de har lärt sig (felaktigt?) att det är artigt. Jag blir mest full i skratt (trots att jag blev uppfostrad att säga ni när jag var barn – född på 60-talet.) Lyssna på hur folk låter istället för vilka ord de använder, så tror jag allt kommer bli så mycket lättare.

Fenris, 00:05, 24 november 2011: Precis, att Ni används till obekant person (det finns säkert på olika håll töjbarhet i hur man använder det). Men, SAOL är en ad hoc redovisning av svenska språket. Om det står där är det en del av normen – det vill säga det används som en etablerad del av språket.

@Besserwisser, vet inte om niarna är så ”öppensinnade”. Har inte märkt att de är intresserade av hur jag vill vill bli tilltalad, de kör snarare sitt race. Men… jag är ju gammal och vis och sitter i min gungstol och sjunger lika glatt ändå. :-)

De andra länderna tjänar som exempel på länder där andra normer gäller. Relevansen är att om man väljer att bryta mot normer – vilket man som sagt kan göra, om man tycker sig ha skäl för det, och är beredd att ta den striden – så får man vara beredd på reaktioner mot det. Och normer finns det gott om, vare sig man instämmer med dem eller inte. Det som står i SAOL är bara att ni ibland används till en mer obekant person. Det betyder inte att det är normen, utan kan t ex sättas i ett historiskt sammanhang eller för att beskriva en modern avvikelse.

Vad gäller att bli upprörd över att bli niad, så kan jag hålla med om att jag tycker det är onödigt. Som jag skrev innan så har det ännu aldrig hänt mig, men jag har svårt att föreställa mig att jag skulle bli arg. Snarare road. Men jag tror de flesta förstår att den som niar en obekant inte gör det för att vara oförskämd, och därför har överseende med det. Om niaren dock efter uppmaning att säga du istället vägrar att göra så, är det de facto ohyfsat. Envisas man vid att bete sig på det sättet i direkt trots mot den man samtalar med så får man räkna med att man irriterar folk.

Fenris, 21:19, 22 november 2011: Jag förstår inte vad Tyskland och Frankrike har med saken att göra. Jag talar om Sverige. Vad som är norm kan alltid diskuteras, det finns ingen direkt regel (läs sista stycket under ”du” i SAOL som jag har hänvisat till tidigare). Jag tycker att det är lite barnsligt att bli sur över att bli Ni-ad, det verkar bara vara ”duarna” som har den tendensen. Ni-arna verkar vara mer öppensinnade. Förhoppningsvis går vi mot en framtid där ”duarna” är lika vänliga och överseende mot ”niarna” som ”niarna” är mot ”duarna”

Med anledning av dagens rapportering om pennalism och annat på Lundsberg, kan vi kanske börja klarlägga sambanden här. Det börjar med att man niar obekanta mot deras vilja, och rätt vad det är spöar man skiten ur 13-åringar. Stoppa niandet – för barnens skull!

(Förlåt, jag kunde inte låta bli.)

Ja, de få gånger man blivit niad, har det varit av telefonförsäljare, det stämmer. Priset tog han som ringde 7-8 ggr trots att vi sagt ifrån, han niade samtidigt som han var otroligt oförskämd. Han t.o.m. tog sig friheten att ringa och kräva minsta sonen på mitt jobbnr och fortsätta trakassera mig där. Eftersom jag jobbar med svårt sjuka patienter är det ju ännu mer groteskt att tro sig ha rätt till ens tid för sånt. Han fick sig en utskällning så det slutade med att han bara stammade. Trots detta ringde han ytterligare en gång till jobbet. Man tror nästan att man drömt det hela… Helt otroligt.

Äh, telefonförsäljare skulle det stå. Ordet är så hemskt att jag får kramp i fingrarna när jag skriver ;) .

  1 2 3 ... 14
Senare inlägg Tidigare inlägg