Toastmadamestil?

Skrivet av Magdalena Ribbing 11:08, 24 februari 2012 i kategori Bröllop, Klädsel, Skål och tal

Fråga: Två av mina allra närmaste vänner ska gifta sig. Jag har tackat ja till att vara toastmadame och klädkoden är ”Valfri stilig klädsel”. Vigseln kommer att vara borgerlig och jag vet att mina vänner inte misstycker om klädsel så länge det inte är väldigt osmakligt, men jag vill ändå hålla mig till etikett.

Jag vill gärna ha en klänning på mig. Bör den gå nedanför knäna? Bör den ha axelband? Bör jag undvika spets och liknande material? Eftersom det är ett sommarbröllop, bör jag undvika tyngre färger? Kan jag ha kavaj ovanpå klänningen (framförallt till kvällen) och bör jag i sådant fall undvika en svart sådan? Hur festaktig kan klänningen vara? Är siden eller andra ”blanka” material okej?

Angående rollen som toastmadame har jag ett par funderingar angående talet. Hur kort får det vara utan att anses vara för kort? Då jag talat färdigt, lämnar jag då över till brudens mor (hennes far har tyvärr gått bort) så att hon är den första att få ordet? Bör jag över huvud taget hålla mitt tal innan brudens mor fått hålla sitt – eller ska jag istället nöja mig med att hälsa alla välkomna och säga något kort om/till brudparet innan jag ger ordet vidare?

Svar: Hopplös klädkod, den kommer att innebära problem för gästerna som inte får veta om de ska ha smoking, frack eller mörk kostym eller kanske kavaj. Kvinnorna kommer precis som du att tveka om de ska ha långt, axelbart eller kort klänning respektive festkjol på kavajnivå eller något annat “valfritt stiligt” som ju inte är en klädselangivelse utan ett luddigt påhitt till ingen hjälp för gästerna.

Nåja, om bjudningskorten är utsända är det inget att göra åt detta. Du kan givetvis ha klänning och med denna virriga klädkod kan du välja ungefär vad du vill, men jag avråder från alltför ”fin” klädsel på nivån frack eller smoking. Håll dig till något på mörk-kostymnivå vilket är knälång (mest elegant om den precis täcker knät) kjol eller klänning, med överdel som har täckta axlar men gärna kan vara ärmlös och ha urringning. Ljusare färg är vanligast på sommarbröllop, även om jag har sett marinblå chiffong på ett sådant och det var väldigt vackert. Siden och spets är okej liksom alla festmaterial utom sammet som man inte har sommartid.

Kavaj behövs knappast, det är juni och antagligen är ni inomhus, annars är en stor schal bättre än en kavaj som alltid blir vardagsbetonad om den inte är av spets eller siden vilket är ovanligt.

Du som toastmadame ska inte alls hälsa gästerna välkomna, det är värdpersonen, här alltså värdinnan, som ska göra det, och du ska ge henne ordet först av alla talare. Toastmadame reser sig när alla gäster har satt sig till måltiden, och ser till att det blir tyst, varpå toastmadame inte håller tal men meddelar sådant som gästerna behöver få veta (jag ger förslag till det som brukar vara bra att informera om, det kan ju vara annat som du vill säga angående praktisk information):

”Lite information denna underbara kväll när våra kära X och Y har blivit ett: rökpauserna meddelar jag om tre gånger under måltiden och då kan rökare gå ut på trappan fem minuter. Talen kommer att hållas mellan rätterna, och då förväntas alla sitta kvar och lyssna till allt klokt och roligt, inga tal får vara längre än tre minuter, då blir det gult kort och utvisning i värsta fall. Jag har det hedersamma uppdraget att vara toastmadame och ni som inte redan har anmält till mig att ni vill tala, skicka mig en lapp om det så får ni ordet så småningom. Nu går enligt traditionen första ordet till aftonens värdinna tillika brudens mor, varsågod X (brudens mors namn), ordet är ditt”.

Din huvuduppgift är att fördela ordet till talarna på ett kortfattat, kvickt sätt. Du gör det bäst genom att planera talarlistan i förväg, och få information av brudparet och deras närmaste om vilka som kommer att tala och med serveringspersonalen om när det blir bäst att talen hålls, ofta mellan rätterna. Säg till alla som ska hålla tal att inga tal får vara längre än tre minuter, det är mycket nog.

Du behöver inte hålla ett eget riktigt tal, men vill du gärna så kan du hålla ett kort fint tal till brudparet efter föräldrarnas och eventuellt närmaste släktens tal.

Magdalena Ribbing

Detta inlägg går inte att kommentera längre.

@CvbT, 09:54: Har råkat ut för det några gånger. Jag tycker att man ska klä sig lite tjusigare på bröllop än vanliga fester. Detta har lett till att jag ofta känner mig för fin (att jag aldrig lär mig) på de bröllop som har klädkoden ”valfri”. Alla andra som varit på dessa bröllop har nämligen klätt sig precis på gränsen över vanlig vardagsklädsel. En del har till och med kommit i vardagsjeans. Det är så de brukar klä sig i de kretsarna, men det har inte jag vetat förrän på själva bröllopet. Om jag klär ner mig lite på nästa bröllop med denna klädkod skulle det inte alls förvåna mig om den bekantskapskretsen klär sig finare än ”kavaj”-klädkoden. Förvirra inte gästerna utan skriv en tydlig klädkod. Om ni tycker att klädkoden ”kavaj” är för strikt (hur man nu kan tycka det) kan ni väl skriva ”vårdad klädsel” som man gör på vissa krogar.

MAGDALENA SVARAR IGEN: @Stefan 03.28: Det är inte de två som gifter sig och är glada som ska muntras upp ytterligare av sina gästers klädsel. Inte heller ska inbjudarna bestämma i detalj vad gästerna ska klä sig i (som en speciell färg, modell eller skämtsamhet). Det handlar om att gästerna ska få veta vilken klädnivå de ska hålla sig till för att festen ska ges den önskade gemenskapen. Om någon har frack och en annan har jeans känner båda sig felklädda. Poängen med klädkoden är att hjälpa gästerna att välja rätt klädnivå för att alla ska känna sig bekväma på samma kalas. Om du läser min spalt ser du att klädfrågorna förekommer ofta, och det är vanligen de hemgjorda påhittskoderna som ställer till det.

Stefan: En så vag klädkod gör att nära vänner som bor på orten har det väldigt enkelt att klä sig, de vet vad bekantskapskretsen brukar ha på sig på fest. ”Alla” närboende vänner vet ju faktiskt egentligen exakt vad brudparet menar med sin klädkod (den finns där implicit och är egentligen strikt). Släkten och långtkommande vänner har däremot inte den blekaste aning och kan känna sig helkonstiga hela dagen (-när de kommit i ceriserosa urringad kort sidenklänning med rosetter till bröllopet där alla andra har bruna långa linneklänningar). Enklare att jämna ut informationsövertaget som redan finns genom en lättbegriplig klädkod.

Hej Magdalena Ribbing. Men tänk om man bara är glad att gifta sig och faktiskt menar att alla får klä sig precis hur de vill. Hur skriver man det då utan att folk blir förvirrade?
”Du kan givetvis ha klänning och med denna virriga klädkod kan du välja ungefär vad du vill”. Ja, precis vad som stod på inbjudan väl?
Jag undrar helt ärligt, försöker inte vara dryg!

Följ MR:s råd så blir det bra. Mitt lilla PS är dock att ”toastpersonen” också har till uppgift att vid lämpligt tillfälle läsa upp inkomna telegram/postogram.

@S: Ullrika skriver kontorskavaj. Jag tycker det kan vara ganska stor skillnad på olika kavajtyper. Det kan nog stämma att det drar ner utstyrseln lite att ta på sig kontorskavajen över finklänningen.

Ullrika – Sommarklänning av lite finare material/snitt låter väll ideal! Och i alla fall jag skulle absolut ha en kvinligt skuren kavaj till detta om inte vädret är tillräckligt varmt för att inte ha något över. Vad är det för kontsigt i detta om ingen tydligare klädkod angivits? Tillsammans med ett par passande finskor skulle jag känna mig tillräckligt finklädd!

Varför är det så många som tycker att det är så fel med en kvinligt skuren kavaj på en kvinna på fest? Det finns inte så många plagg som är mer förlåtande gällande figuren för oss som inte riktigt har den figur vi en gång hade/vill ha.

Snälla tostmadame, gå bara inte med blommig sommarklänning och kotnorskavaj till, det är en sån himla ful hemmasnickrad festklädsel, som man ser så många människor spöka ut sig i när de går på tillställning på sommaren.

Det är lite beklämmande att så många människor i värdposition inte inser att de ställer till problem för sina gäster genom att inte ange en distinkt klädkod, i synnerhet på en så formell tillställning som ett bröllop. De tror att de gör det lätt för dem genom att skriva ungefär ”du får ha på dig vad du vill, bara du är stilig på vårt bröllop”.
Om ”stilig” är det enda jag har att gå på, tar jag med automatik fram smokingen, för i den är jag stilig. Sedan är jag den stiligaste tuppen i hönsgården, fullständigt ensam och uttittad i min smoking.
Förhoppningsvis inser åtminstone Magdalenas läsare att om alla ska trivas på festen, får ingen känna sig felklädd. Därför bör klädkoden vara så tydlig det går att göra den.

Håller med E

  1 2
Senare inlägg Tidigare inlägg